2022 Zamfara massacres
Gila e Wikipedia, ansiklopiiji ɗi ngalaa njoɓdi 2022 Warngooji Zamfara Nokkuure Zamfara, Naajeeriya Ñalnde 4-6 lewru Yarkomaa 2022 Target siwil en Attack sifaa warngooji Maayɓe 200+ Gaañiiɗo anndaaka vte Feere bandiraaɓe leydi Najeriya 2020
KatsinaSabon BirniKankaraMahuta 2021 KagaraZamfaraKaduna & KatsinaAfaka Duɗal JaaɓihaaɗtirdeGreenfieldKebbi warngoZurmiKebbi nannguɗoChikunNiger 2022 ZamfaraDankadeKebbi (Mar)Ganar KiyawaKadunaBakura & Talata MafaraBirnin GwariPlateauKajuruShiroro 2023 YenagoaUngwan WakiliTudun BiriPlateau 2024
| Participated in conflict | Nigerian bandit conflict |
|---|---|
| Lesdi | Naajeeriya |
| Nder laamoore | Diiwal Zamfara |
Kuriga Tuggi 4 haa 6 lewru Yarkomaa 2022, ko ɓuri 200 neɗɗo mbaraama e juuɗe bandiiji e nder diiwaan Zamfara, leydi Najeriya e nder warngooji keewɗi. Ko ɗum woni njanngu ɓurngu bonde e nder daartol leydi Najeriya.
Ɓawo Feere bandiiji leydi Naajeeriya, nde ujunnaaje ujunnaaje yimɓe mbaraama, fuɗɗii ko e hitaande 2011, nde jokkondiri e fitinaaji remooɓe e durooɓe e fitinaaji Boko Haram. Fedde bandiiji ina mbaɗa njanguuji e nder diiwanuuji keewɗi to bannge worgo-fuɗnaange, ina jeyaa heen warngooji keewɗi e warngooji. Ñawanɗe nder diiwal Zamfara e hitaande 2021 ina jeyaa heen : 279 sukaaɓe rewɓe janngooɓe duɗal hakkundeewal to Jangebe e lewru feebariyee e warngooji ko ina tolnoo e 50 neɗɗo wuro Zurmi e lewru suwee.
Ko adii njanguuji ɗii, hareeji diwooje ɗi konu laamu nguu waɗi ñalnde 3 lewru Yarkomaa, waɗii maayɗeele ko ina tolnoo e 100 bandiijo e halkaare baseeji keewɗi. Ɗum addani bandiiji ɗii ruttaade yeeso e nder diiwaan hee, ɗo ɓe mbaɗi njanguuji warngooji. Balɗe seeɗa caggal ɗuum laamu leydi Najeriya toɗɗii bandiiji ɗii ko ownooɓe.
Warngooji Ko adii njanguuji ɗii seeɗa, bandiiji ɗii ardiima njillu e fedde 3 000 jawdi tan ngam haɓaade vigilantes nokku oo, ɗum addani hare e hare hakkunde lanndaaji ɗiɗi ɗii. Vigilantes ɓurɓe heewde ɓee majjii, heewɓe e maɓɓe mbaraa ko bandiiji, warngooji wuro ngoo puɗɗii.Puɗɗagol hedde waktu 12ɓo e feccere kikiiɗe, ñalnde talaata 4 lewru Yarkomaa, balɗe bandiiji e motooji ɗi limooje mum en limtaa e 300 haa 500 naati wuro Kurfar Danya, ko ɗum woni fuɗɗoode njilluuji keewɗi e nder gure e nder gure Aka e Bukkiyum. Gangs fiyi wuro ngoo nde ɓe mberlii, ɓe ngummii galleeji maɓɓe e leydi. Balɗe ɗiɗi, bandiraaɓe arɓe ɓee ndartinii siege to gure Kurfa e Rafin-Gero tawa laamu nguu alaa ko jokkondiri e mum. Koɗkiiji joy ceertuɗi ko bandiiji mbonni. Wuurɗo gooto siftini bandiiji ɗii ko fiyde "mo woni kala e gite."
Warngooji ɗii njoofi ko ñalnde alkamiisa 6 lewru Yarkomaa, caggal nde konu nguu yani e bandiiji. Gardiiɗo fedde bandiraaɓe mum ina wiyee Bello Turji tuumaa ko kañum en ngoni sabaabu warngooji ɗi.
Ndee doggol ina timmi ; aɗa waawi wallude e ɓeydude geɗe majjuɗe. (2022) .
Doggol koɗki tabitinaa ina targetee
Innde Ñalngu nguu yani e Detaayuuji Details
Kurfar Danya 4 lewru Yarkomaa ko adii fof ko tarde; yimɓe ina njiyloo
Rafin Danya 4 lewru Yarkomaa Destroyed
Barayar Zaki 4 Yarkoma
Rafin Gero 4 Janvier Fulɓe, halki [8][12][22]
Warmu
Tungar Destroyed
Kewaye
Tungar Na More
Njeenaaje
Laamu leydi Zamfara waɗii maayɓe e 58, kono ɗum waɗii luural mawngal. Won e yimɓe ɓe yimɓe mum en mbaɗi, kollitii limoore yimɓe mbaraama e hitaande 154. Kaaldinoowo Sadiya Umar Farouq, jaagorgal geɗe neɗɗaŋke, wiyi ko ina ɓura 200 ɓalli ina ubbi, ina waɗi kadi limoore nde hoɗɓe e nokkuuji ɗii kolliti. Ina jeyaa e warɓe warngooji ɗii, Gambo Abaare, gardiiɗo pelle vigilante luulndiiɗe banndit.Caggal mum
Ko ɓuri ujunnaaje sappo neɗɗo ngonti ko e nder leydi ndi, koɗkiiji joy njani. Jawdi keewndi wujjaa, fotde 2 000 jawdi ko bandiiji ƴetti. Laamu leydi Naajeeriya arii e diiwanuuji ɗi ngam wallitde yuɓɓinde wirwirnde mawnde, haa jooni ina jokki golle. Haa ñalnde 10 lewru Yarkomaa, yimɓe heewɓe ina njiyloo haa jooni, kadi ballal ina jokki.
Laamu leydi Naajeeriya e polis'en maɓɓe mbaɗii njillu ngam yiytude waɗɓe ɗum en, ɓe kuutoriima laaɗe diwooje konu.
Ñawanɗe bandiiji ɗii ngoppaani, ñalnde 10 lewru Yarkomaa, bandiiji ɗii njani e wuro Zamfaran wiyeteengo Yar Kuka, ɓe nanngi yimɓe sappo e ɗiɗo, ina heen mawɗo wuro ngoo, debbo mum e miñi mum, e miniraaji ɗiɗo ummoriiɓe Burkina Faso. Janngo mum, bandiiji njani e Kadauri to Maru LGA, nanngi rewɓe njeegomo. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa, bandiiji mbari 51 siwil ummoriiɓe to Plateau e Niiseer e nder kewu nannduɗo e oo.
Ñalnde 12 lewru Yarkomaa, guwerneer Zamfara, Bello Matawalle, hollitii wonde ŋakkeende kisal wontii "kuulal gonngal" e nder diiwaan hee e nder Fuɗnaange-rewo leydi Nijeer fof, o ɗaɓɓiri laamu fedde nde ɓeydaade naatde e hare ndee.
Jaabawuuli
Naajeeriya
Ñalnde 8 lewru Yarkomaa, hooreejo leydi Naajeeriya, Muhammadu Buhari, ñiŋii warngooji ɗi, o ɓeydi heen wonde Naajeeriya ina ɗaɓɓi haɓaade ownooɓe beeli e nder leydi ndi. Gonnooɗo jaagorgal laamu Fedde nde Anyim Pius Anyim wiyi ina mettini e warngooji ɗi, o ñiŋii "halkude nguurndam e jawdi" waɗɓe warngooji ɗii.Amiir'en Anka e Bukkuyum, Alhaji Attahir Ahmadu e Alhaji Muhammadu Usman, ɗon cemmbiɗina kisal ɓurngal teddugo haa nokkuure man. Ɗoon e ɗoon Bello Matawalle ƴetti njillu e nder gure ɗe mboros oo yani, hawri e yeewtidde e wuurɓe e ɓesnguuji mum en. O ñiŋii jaayndeeji ɗii nde tawnoo ina ɓeyda limtooji maayɓe, o wiyi jaayndeeji ɗii "ina ceerti e limtooji kulɓiniiɗi maayɓe ummoriiɓe e njanguuji bandiiji dogooɓe."
All Progressives Congress ɗon ƴama haala kan, ɓe wi'i ɓe ɗon mari bawɗe wallugo sooja'en lesdi Naajeeriya ngam heɓugo ko laarani hukuumaaji pamari ɗin. John James Akpan Udo-Edehe hokki "cuusal ɓernde maako haa ɓernde maako, nden boo ɗon mari haaje laamu e yimɓe lesdi Zamfara" e innde lanyol ngol.
Kongres gollooɓe leydi Naajeeriya ñiŋii warngooji ɗii e "bonɗe e majjere" ɗe bandiiji ɗii mbaɗi.
Femi Fani-Kayode, mo laati ministaajo Aviation lesdi Naajeeriya, o wi'i Naajeeriya waawan haɗugo warngooji garooji to lesdi Naajeeriya, nden o hoosi kuugal bommbooji karpet, o wi'i ko neeɓi sooja'en keɓi jets Tucano. Gomnaajo lesdi Kaduna, Nasir Ahmad el-Rufai, boo walli huuwugo laawol ngol.
Ɓe mbara yimɓe to Sokoto, aɗa moofta konu toon, aɗa riiwa ɓe, ɓe ngummii Kebbi, gila Kebbi so ɓe bommbiima, ɓe ngummii Kaduna. Ko foti waɗeede ko bommbooje ɗe gila e weeyo, leydi, konu e dow leydi e sahaa gooto e nder dowlaaji joy ɗii fof, jeegom Fuɗnaange-rewo ɓeydi heen Niiseer. Kadi ndee caɗeele ina waawi safreede e miijo am, e nder yontere. Miɗo sikki toɓɓe ŋakkeende kisal hannde ina ngoni e tippudi, won ko foti rokkude. Yaakaare am ko ko rokkata ko joofgol ndee bandiraagal laawol gootol. Ko caɗeele.-Naasiir Ahmadu Rufaay
Antoniyo Guterres
@antoniyoguterres
Mi ɗon ƴama hareeji kulniiɗi ɗi waɗi nder asaweere nde’e haa lesdi Naajeeriya, ɗi siwil’en ɗuuɗɓe mbaraa.
Miɗo ƴama laamu leydi Naajeeriya ngam ɓe ndarna kuuɗe maɓɓe ngam ɓe ɗon ƴama waɗooɓe kuuɗe kalluɗe ɗe'e.
10 Yarkomaa 2022
Je lesdi feere
Jaagorgal leydi Turki ko feewti e caggal leydi jaabtii wonde "ina mettini no feewi e heɓde kabaruuji wonde ko ina tolnoo e teemedere siwil en maayii e nder hareeji keewɗi e nder diiwaan Zamfara."
Ñalnde 10 lewru Yarkomaa, hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe, António Guterres, hollitii ñiŋoore mum no feewi e ko waɗi koo, o rokki ballal mum e golle luulndiiɗe ownugol e nder leydi Nijeer, o wiyi laamuuji leydi Nijeer ɗii « yo ngoppu doole mum en ngam addude waɗɓe ɗeen bonanndeeji bonɗi e ñaawoore ». Guterres hollitii ballondiral ONU e leydi ndi.
Fedde gollondiral lislaam (Organisation de coopération islamique) ñiŋii ɗum, hollitii yurmeende mum e warɓe ɓee.
Jaagorgal leydi Ejipt ko feewti e caggal leydi neldii cuusal, ñiŋii warngooji ɗi, wiyi ko ownooɓe beeli..[1].[2].[3].[4] This led to bandits being pushed forward into the region, where they carried out reprisal attacks.[5] A few days later the Nigerian government designated the bandits to be terrorists.[6].[7][8][9][10].[11][12][13].[14][15] Five different settlements were destroyed by bandits.[16] One survivor described bandits as shooting "anyone on sight."[17]bandits.[18][19] A bandit leader named Bello Turji was accused of being responsible for the massacres.[20][21][22][23][24][25][26][27][28].[29]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "At least 200 dead in bandit attacks in northwest Nigeria". Al Jazeera. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 9 January 2022.
- ↑ Egbas, Jude (8 January 2022). "Terrorists kill more than 200 in Zamfara, Buhari fumes". Pulse Nigeria. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Hundreds killed in multiple gun raids in northwestern Nigeria". France 24. 9 January 2022. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedB - ↑ "Reprisal Attacks in Nigeria's Zamfara State Kill 200 Civilians". Democracy Now!. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "At least 200 villagers killed by bandits in north-west Nigeria". the Guardian. 9 January 2022. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 9 January 2022.
- ↑ "Armed bandits kill at least 30 in Nigeria's Zamfara state". The Jerusalem Post (in Engeleere). Archived from the original on 7 January 2022. Retrieved 2022-01-13.
- ↑ "How Zamfara terrorists invaded our villages, killed over 200, burnt houses –Survivors". Punch Newspapers. 8 January 2022. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Bloodbath in Zamfara villages as bandits kill 200, scores missing". Punch Newspapers. 7 January 2022. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Banditry: Over 10,000 victims rendered homeless in Zamfara – FG". New Telegraph. 10 January 2022. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Death toll in attacks in Nigeria's Zamfara state around 200 - residents". National Post. 8 January 2022. Archived from the original on 23 May 2024. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedA2 - ↑ "Armed bandits kill at least 30 in Nigeria's Zamfara state". Reuters. 8 January 2022. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Armed Bandits Kill at Least 30 in Nigeria's Zamfara State". US News. 7 January 2022. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:22 - ↑ "Bandits burn down five Zamfara communities, kill many people". Premium Times. 6 January 2022. Archived from the original on 7 January 2022. Retrieved 9 January 2022.
- ↑ "Nigeria's president condemns killings in Zamfara state". Deutsche Welle. Archived from the original on 8 January 2022. Retrieved 9 January 2022.
- ↑ "Authorities: Death Toll Surpass 200 in Attacks in Nigeria's North". VOA. 9 January 2022. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:23 - ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:3 - ↑ "Endless massacres by Islamists in Nigeria: Boko, ISIS, Turji loyalists, Fulani, and others | Modern Tokyo Times". 10 January 2022. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:42 - ↑ "Bandits dare Nigerian military, return to Zamfara to massacre 218 civilians". Peoples Gazette. 8 January 2022. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:43 - ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:24 - ↑ editing (6 January 2022). "Bandits Attack Five Zamfara Communities, Kill Many Residents". Sahara Reporters. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Edokwe, Bridget (8 January 2022). "Over 200 Residents Buried As Bandits Raze Zamfara Communities In Fresh Attacks". BarristerNG.com. Archived from the original on 10 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ Brown, Tamsin (9 January 2022). "Hundreds killed in vicious bandit attacks on Nigerian villages". EuroWeekly News. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 10 January 2022.
- ↑ "Egypt Offers Condolences to Nigeria over Victims of Zamfara Attacks - Sada El balad". see.news (in Engeleere). 2022-01-09. Archived from the original on 13 January 2022. Retrieved 2022-01-13.