Abdulrahman Ahmed Ali
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Somaliland |
| Inditirde | عبد الرحمن أحمد علي الطور |
| Innde | Abd al-Rahman |
| Ɗuubi daygo | 4 Seeɗto 1931 |
| Ɗoforde | Burao |
| Date of death | 8 Jolal 2003 |
| Place of death | Hargeisa |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje |
| Position held | President of Somaliland |
| Member of political party | Somali National Movement |
| Diina | Diina Lislaama |
Abdulrahman Ahmed Ali (somali: cabdurrahman Ahmed calli) un gimɗo cuɓal siyasa lesdi somali hannko wooni un jonni edow arɗungal jonnde gomnaaajo lardu ɗun awɗal ɗi lesdi somali ɗun lewru silo too dowgu 2018. De hitaanɗe saaliɗe arɗuujo diina larɗuɗun sekimo e huɗugo ɗun diina (Islama) ɗu’un bo ɗun wooɗa (haram) eɗe shari’a tsariwal lesdi ɗembo gomnaajo o jaɓaayi edow o huudi wiigo o wala hujja o huɗu julɓe gaaru hanko ma o julɗo.en Diina isilama.[1][2][3][4]
Nguurndam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Tuur jibinaa ko ñalnde 6 noowammbar 1931, to Burao, ndeen jeyaa ko e leydi Somaliland (Protectorat Somaliland) Angalteer. O ummorii ko e leñol Muse Arreh e nder leñol Habar Yoonis.
O jeyaa ko e almudɓe ɓurɓe waawde jaŋngude duɗal hakkundeewal gadanal e nder leydi Somaliland, o rokkaa bursi to Sudaan e hitaande 1948 ngam janngude to duɗal hakkundeewal Hantoob lollungal. To Hantoob, o hawri e seerndude yoga e ardiiɓe Sudaan garooji hono Jaafar Nimeiry e Sadiq Al-Mahdi e Hasan Al-Turabi. Abdirahman ɓuri waawde ko e dingiral (haa teeŋti e fuku koyɗe e piste) e jaŋde jaŋde. Caggal ɗuum o heɓi bursi ɓeydaaɗo ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Exeter.
Caggal nde o timmini jaŋde makko toownde to leydi Angalteer, Abdirahman arti, o fuɗɗii golle makko ko e njuɓɓudi laamu to Borama e hitaande 1956, o artiraa e jappeere Komiseer Diisneteeɗo (DC) duuɓi 3 caggal ɗuum (1959). E hitaande 1961 o woni Guwerneer diiwaan Fuɗnaange (Burao) caggal ɗuum e hitaande 1964 Guwerneer diiwaan Hirnaange (Hargeisa). E ndeen hitaande kadi o naati e ministeer geɗe caggal leydi ɗo o toɗɗaa e ɗeeɗoo golle dipolomaasi :
Joɗaniiɗo Sudaan 1964-1968 e 1970-1971
Ecoppi 1972-1977 Ammbasadeer
Ambasadeer Almaañ fuɗnaange 1978-1981
Ambasadeer Emiraaji Arab Dentuɗi 1981-1983
Caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde ngenndiire Somali (SNM), fedde nde ɓuri heewde ko e leñol makko Isaaq, nde yiɗnoo foolde laamu konu gonnooɗo hooreejo leydi Somali biyeteeɗo Siad Barre. Hay so tawii SNM e fuɗɗoode mum ina joginoo doosɗe senndikaa, haa jooni, nde fuɗɗiima jokkude golle ceertuɗe, nde yiɗi seertude e heddiiɓe e Somali. E gardagol Tuur, njuɓɓudi nokku oo bayyini wonde leyɗeele Somali to bannge worgo-fuɗnaange ina njogii jeytaare ñalnde 18 mee 1991. Ndeen o wontii hooreejo leydi Somaliland gadano, kono caggal ɗuum o woppii laylaytol seernaaɓe e hitaande 1994 Somali les njiimaandi laamu fedde nde renndini laamu. E nder ɗuum, o lomtii kadi nafooje terɗe Isaaq keewɗe goɗɗe, luulndiiɗe seertude. Tuur ɓeydi heen ballal mum e fedde UNOSOM ngam mahngo jam e nder diiwanuuji fuɗnaange ɗii. [source ɓurɗo moƴƴude ina haani].
Wade
Tuur sankii ko ñalnde 8 noowammbar 2003, tawi ina yahra e duuɓi 72, o wirnaa ko to Burao, to leydi Somali.
- ↑ "Somaliland: President Bihi Appoints Regional Governors, Presidency Spokesperson". Somaliland Sun (in Engeleere). 2018-01-30. Retrieved 2020-04-03.
- ↑ "Tropical cyclone hits Somaliland killing at least 15 people - Awdal Governor". Reuters UK (in Engeleere). 2018-05-21. Archived from the original on May 22, 2018. Retrieved 2020-04-03.
- ↑ "Badhasaabka Awdal oo ku Baaqay in la Mideeyo Hawlaha Gargaarka Dufaantii Sagar". Wargeyska Dawan (in Somalii). 2018-06-11. Retrieved 2020-04-03.
- ↑ "Religious leaders suggest Awdal Governor be brought to justice". Somali Dispatch (in Engeleere). 2020-02-03. Retrieved 2020-04-03.