Abortion in Bulgaria
Resde e nder leydi Bulgari ina laawɗi e dow ɗaɓɓaande e nder yontereeji 12 gadani reedu gila 1 feebariyee 1990. Hakkunde yontere 12 e 20, resde ina yamiree tan wonande rewɓe wonduɓe e won e rafiiji baawɗi bonnude nguurndam mum walla nguurndam cukalel ngel, e caggal abortion the life is only in danger walla ɓiɗɗo oo ina bonna no feewi e genetik.[1][2]
Rewrude e reedu laawɗinaama e yamiroore ministeer cellal renndo ñalnde 27 abriil 1956, jowitiinde e ruttaade e kala reedu e nder yontereeji sappo e ɗiɗi gadani ɗii, tawa ko e kala daliilu, tawa kadi ko e dow daliilu safaara tan caggal ɗuum. Ɓe ndartinaama no feewi e yamiroore laamu nguu yaltini e lewru feebariyee 1968, ngam haɓaade ustaare jibinannde. Ko ɓuri heewde e ruttaade ina ɗaɓɓi yamiroore juɓɓule safrooɓe keertiiɗe, tee ina haɗee rewɓe ɓe ngalaa ɓiɓɓe tan, tawa ko e safrooɓe tan. Ko rewɓe ɓurɓe duuɓi 45 walla jogiiɓe sukaaɓe tato walla ko ɓuri ɗum tan mbaawi heɓde ɓiɗɗo gorko e dow ɗaɓɓaande, so wonaa tawa reedu nduu ina yahra e jonte 10 walla debbo oo heɓii ɓiɗɗo gorko e nder lebbi jeegom ɓennuɗi ɗii. Kuule ɗee ɓeydaama e lewru abriil 1973 ngam ustude rewɓe ɓe ngalaa ɓiɓɓe walla ɓiɗɗo gooto tan ; ruttaade ina waawi heɓtaade tan so tawii ko e rape walla e incest, wonande rewɓe ɓe ngalaa ɓiɓɓe ɓe ngalaa duuɓi 18, wonande rewɓe ɓe duuɓi mum en njahrata e 45 tawa ina njogii ɓiɗɗo gooto guurɗo, walla so tawii ko ñawu nguu bonnata nguurndam debbo oo walla nguurndam ɓiɗɗo oo. Kuule ɗee ustaama seeɗa e hitaande 1974, kono ko ɓuri heewde e kuule ɗee keddii haa dekere 1 feebariyee 1990. Ko wonaa ɗuum koo, keeri ɗii fof ina keddii no feewi, sibu ko ɓuri heewde e jibinanndeeji nguurndam ina keewi e hitaande kala hakkunde 1976 e 1990.[3][4][5]
Hakindo ruttaade e nder leydi Bulgari, ko 21,3 ruttaade e nder 1000 debbo jahroowo e duuɓi 15–44 e hitaande 2003, ina ustoo. Haa e hitaande 2010, ko 14,7 jibinannde e nder 1 000 debbo jahroowo e duuɓi 15-44. Toowgol rewɓe e nder leydi Bulgari ina addana cellal yimɓe won'de kulhuli.[6]
Mifepristone (ɓurtugol reedu e safaara) winnditaama e hitaande 2013.[7][8]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedun2 - ↑ "Historical abortion statistics, Bulgaria". Abortion statistics and other data--Johnston`s Archive. 2020. Retrieved 15 May 2020.
- ↑ "Europe's abortion rules". BBC News. 12 February 2007. Retrieved 2 January 2013.
- ↑ "BULGARIA. Decree No. 2 of 1 February 1990 on the conditions and procedures for the artificial termination of pregnancy". 1 February 1990. Retrieved 2 January 2013.
- ↑ Abortion Policies: A Global Review (archived version). 1. United Nations Population Division. 2002. Archived from the original (DOC) on 2018-08-23. Retrieved 13 September 2019.
- ↑ "World Abortion Policies 2007". United Nations. 2007. Retrieved 2 January 2013.
- ↑ "World Abortion Policies 2013". United Nations. 2013. Retrieved 3 March 2014.
- ↑ Stoyanova, V. (1999). "Reproductive health. Induced abortions in Bulgaria. Trends during the period 1986-1996". The European Journal of Public Health. 9 (3): 223–228. doi:10.1093/eurpub/9.3.223.