Jump to content

Adamu Atta

Iwde to Wikipedia
Adamu Atta
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
Ɗuubi daygo18 Yarkomaa 1927 Taƴto
ƊofordeOkene Taƴto
Date of death1 Duujal 2014 Taƴto
Place of deathFCT Taƴto
MarudeSaratu Atta Taƴto
WoldeInngilisjo, Nigerian Pidgin Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje Taƴto
Position heldGovernor of Kwara State Taƴto
Janngi toAchimota School Taƴto
Member of political partyNational Party of Nigeria Taƴto

Ishaya Sha'aibu Audu (HeɗtoR; 1 mars 1927 – 29 ut 2005) ko doktoor, porfeseer, e dawriyanke Nijeernaajo. Hawsa, Kerecee, o woniino jaagorde caggal leydi (jaagorde caggal leydi) tuggi 1979 haa 1983 e gardagol Shehu Shagari.[1][2]

Nguurndam, jaŋde, e golle puɗɗaaɗe

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Audu jibinaa ko ñalnde 1 mars 1927, to Anchau, wuro sara Zaria, e nder diiwaan Kaduna, to Bulus Audu. Bulus ko demoowo-njulaagu gooto e annduɓe mawɓe Isawa, diine lislaam radikal, e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. O jeyaa kadi ko e aranɓe tuubde e diine Kirista e nder Fuɗnaange Naajeeriya.,[3][4][5][6]

O fuɗɗii janngude ko e duɗal St. Bartholomew to Wusasa, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yaba to Lagos, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde, Ibadan (innde makko wayli ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan) e hitaande 1948. E hitaande 1951, o ummii o fayi duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres to Angalteer, o woni ɗoon haa hitaande 1954. E hitaande 195). Ko e hitaande 1958 o resi debbo makko biyeteeɗo Victoria, o jibini ɓiɓɓe njeegomo.[7][8]

Audu jannginii ganndal safaara nder leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos e hitaande 1962, o artiraa e golle cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1966. O wonnoo ko cafroowo keeriiɗo Ahmadu Bello mo duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal inniraa. O yahi kadi to leyɗeele dentuɗe Amerik ɗo o gollotoo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Rochester, New York, o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Athens, Ohio, tuggi hitaande 1964 haa hitaande 1968. Ishaya Audu ko kanndidaa cukko hooreejo leydi e lannda yimɓe leydi Najeriya tawi ina joginoo Dr Nnamdi the Aziki1al9 Fiilde hooreejo leydi 1983.

Golle politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Audu laati tergal lanyol lesdi Naajeeriya nde hooreejo lesdi Shehu Shagari hokki Audu darnde ministaajo lesdi Naajeeriya nder hitaande 1979. O laati kadi ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Naajeeriya. Caggal nde seneraal Muhammadu Buhari liɓi laamu Shagari e hitaande 1983 (e lomtinande Ripubliik ɗiɗaɓo laamu dictature militaire), Audu jaggaama fotde hitaande.

O resi Victoria Abosede Ohiorhenuan mo Ozalla, lesdi Owan hirnaange Edo, ɓe ɗon mari ɓikkoy jeego'o.

Nguurndam caggal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Caggal nde o yalti Audu ƴetti golle keertiiɗe to opitaal makko to Samaru ; o sosi kadi ekkol makko. O sankii ko ñalnde 29 ut 2005, tawi omo woni to Amerik kanko e ɓiyiiko biyeteeɗo Paul Audu.

  1. "2011: Who holds the ace in Kwara?". Nigerian Tribune. 15 April 2009. Retrieved 2009-11-28. Template:Dead link
  2. "First Civilian Governor of Old Kwara State, Adamu Attah dies as 88 – Savid News". Archived from the original on 2022-12-01. Retrieved 2021-03-15.
  3. Onyechi, N.N. (1989). Nigeria's book of firsts: a handbook on pioneer Nigerian citizens, institutions, and events. Nigeriana Publications. ISBN 9789782839992.
  4. Uwechue, R. (1991). Africa Who's who. Africa Journal Limited. ISBN 9780903274173.
  5. "Kwara: The end of an Empire". The Nation. Lagos, Nigeria. Retrieved 2022-02-26.
  6. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "tribwho2".
  7. Abegunrin, Olayiwola (2003). Nigerian foreign policy under military rule, 1966–1999. Greenwood Publishing Group. p. 52. ISBN 0-275-97881-8.