Adebowale Adefuye
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Inditirde | Adebowale |
| Innde | Adebowale |
| Innde ɓesngu | Adefuye |
| Ɗuubi daygo | 1947 |
| Ɗoforde | Ijebu Ode |
| Date of death | 27 Juko 2015 |
| Place of death | Washington, D.C. |
| Ɗemngal | Yarbankoore |
| Wolde | Inngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | historian, diplomat, jannginoowo |
| Employer | Janngirɗe Laagos |
| Janngi to | University of Ibadan |
| Lenyol | Yimɓe Yarbanko'en |
| Award received | Fulbright Scholarship |
Adebowale Ibidapo Adefuye (Jennaare 1947 - 27 Ogos 2015), ko taariihoowo e diplomatuɗo lesdi Naajeeriya.
Jaɓɓorgo Kewuuji pinal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]O jibinaa e Ijebu-Igbo, Adefuye yahdi to Jaŋde Ibadan, o jaɓi jaŋde nde e 1969. O heɓii doktoor nder taariika e nder suudu nduun e hitaande 1973. Nder golle maako, Adefuye nodditi Fulbright Scholar e huutori ceede ngam waɗugo kuugal kuugal dow Columbia University, University of North Florida, e University of Florida. Adefuye janngini haa Jaŋde Lagos, o ardii jaŋde taariika nder jaŋde nden diga 1985 haa 1987.[1]
Kuugal diplomati
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]O laatii laaminoowo Jamaika nder hitaande 1987, o waɗi haa 1991. Nder wakkati maajum, Adefuye boo waɗi kuugal laamiiɗo to Belize e Haiti. O laati o'o mawɗo mawɗo to leydi United Kingdom. Adefuye acci poste nden ngam o huuwani bana mawɗo mawɗo dow lesdi ngam duuɓi sappo e nayi. Caggal nde o dilli ko e dow leydi, o laati jaagorɗo to Dowlaaji Afrik hirnaange nder hitaande 2008. Ardiiɗo Goodluck Jonathan suɓii Adefuye ha nder Amerika nder 2010. Nder wakkati maako, Adefuye ɗon haɓɓa ngam Amerik hokke lesdi Naajeeriya bana bana bana bana ɗum ɗon waɗugo ngam haɓugo bee booɗɗe bee Boko Haram. O wurtini nder hitaande 2015 caggal nde Muhammadu Buhari waɗii ko o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya.
O maayi nder Washington, D.C., ha 27 August 2015, ngam ɓernde.
Firooji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "SahRep".