African Trade Union Congress
African Trade Union Congresslabor union, national trade union center Golle imaaɗe 1962 
Affiliation Organization of African Trade Union Unity 
Lesdi Rhodesia, Southern Rhodesia, Simmbaabuwe 
Dissolved, abolished or demolished date 1981 
Kongres Senndikaaji Afrik (ATUC) ko nokku senndikaaji ngenndiiji to Rodesi (caggal ɗum Zimbaabwee). [1] ATUC ina lomtiniri gollotooɓe ɓaleeɓe Afrik, ina luulndii njuɓɓudi laamu ɓaleeɓe tokosɓe to Rodesi. [2]
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]| Golle imaaɗe | 1962 |
|---|---|
| Affiliation | Organization of African Trade Union Unity |
| Lesdi | Rhodesia, Southern Rhodesia, Simmbaabuwe |
| Dissolved, abolished or demolished date | 1981 |
ATUC sosaa ko e hitaande 1962, hono Fedde Senndikaaji Afrik Rodesi Fuɗnaange (SRATUC), seertunde e Fedde Senndikaaji Rodesi Fuɗnaange ɓurnde yuumtude (SRTUC).[3][4] Ardii fedde hesere nde ko Josiah Maluleke, gonnooɗo hooreejo fedde SRTUC.[1][5] SRATUC jaɓɓii fedde ɓooynde ndee hitaande caggal ɗuum e hitaande 1963, tawi fedde nde hawri ko e innde Kongres Senndikaaji Afrik.[4] Caggal feccere e dille ngenndiyankooje Afrik e hitaande 1963, ko ɗum addani Dental Ngenndiwal Afrik Zimbaabwee (ZANU) seertude e Dental Yimɓe Afrik Zimbaabwee (ZAPU), ATUC wonti fedde ZANU.[5] ATUC ina jokkondiri e Fedde Senndikaaji Afrik.[3][4][5]
ATUC hollitaama ina joginoo senndikaaji 9 jokkondirɗi e nder cagataagal kitaale 1960, tawi heen 29 198 neɗɗo (36% e denndaangal terɗe senndikaaji leydi ndii).[4] Senngo ngootaagu ɓurngo mawnude ngo ko Senngo Gollotooɓe Afriknaaɓe e Railway (RAWU), tawi ina waɗi ko ina tolnoo e 16 000 tergal.[4]
E hitaande 1981 ATUC naati e kawtal senndikaaji Zimbaabwee.[6]
Enen senndikaaji en, en pellitiima no feewi ngam werlaade teddeendi men caggal hare lannda ngenndiyaŋkaagal - caggal ɗum fof, enen fof eɗen njiɗi ittude laamu nguu hannde ngu, kono eɗen njiɗi waɗde ɗum ko en gollotooɓe, e njuɓɓudi men. Sibu caggal jeytaare lannda kaa wonata ko laamu, maa won heen ko ina wona laamu kala ngam ɓeydude peewnugol ngam ƴellitde leydi ndii. Ɗum ina waawi waɗde e njoɓdi gollotooɓe ɓee e tolno nguurndam kuuɓtodinɗam. Ndeen noon eɗen njiɗi njuɓɓudi men ndi darana darnde men e hakkeeji men ; so tawii enen, ndeen ko en junngo lannda tan enen gollotooɓe maa en ngonaa deftere.
— Yosiya Maluleke, Darnde politik senndikaaji e nder Rodesi
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Mlambo, E. E. M. (1971). "Sariya gollal e golloowo". Rodesi: Dilemma Angalteer. Londres: Kaalis winndereejo ngam haɓaade e ballal. h. 17.
- C. M. Marka. "Darnde politik senndikaaji e nder Rodesi" (PDF). Duɗal jaaɓi haaɗtirde Rodesi. Arsiif mum ko e asli (PDF) ñalnde 5 marse 2016. Heɓtinaama ñalnde 22 ut 2012.
- Chikuhwa, Yaakubu W. (2008). Zimbaabwee: Ko ɓuri seedantaagal duɗal. Suudu Winndiyanke. h. 99. ISBN 978-1-4389-0668-3. Heɓtinaama ñalnde 19 lewru bowte hitaande 2012.
- "Sarɗiiji golle e nder Rodesiya Fuɗnaange". Digests golle e dow leyɗeele e nder Afrik. Departemaa golle leyɗeele dentuɗe Amerik. 1966. h. 3. Heɓtinaama ñalnde 19 ut 2012.
- Raftopoulos, Biriyaan; Mlambo, Alois (2009). Wontude Zimbaabwee: Daartol gila e jamaanu ko adii koloñaal haa e hitaande 2008. Harare: Jaaynde Weaver. h. 103. ISBN 978-1-77922-083-7. Heɓtinaama ñalnde 21 lewru bowte hitaande 2012.
- Chikuhwa, Yaakubu W. (2008). Zimbaabwee: Ko ɓuri seedantaagal duɗal. Suudu Winndiyanke. h. 100. ISBN 978-1-4389-0668-3.
- ↑ Mlambo, E. E. M. (1971). "Labour Law and the Worker". Rhodesia: The British Dilemma. London: International Defence and Aid Fund. p. 17.
- ↑ Chikuhwa, Jacob W. (2008). Zimbabwe: Beyond a School Certificate. AuthorHouse. p. 99. ISBN 978-1-4389-0668-3. Retrieved August 19, 2012.
- ↑ "Labor Conditions in Southern Rhodesia". Labor Digests on Countries in Africa. United States Department of Labor. 1966. p. 3. Retrieved August 19, 2012.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedMlambo2 - ↑ Raftopoulos, Brian; Mlambo, Alois (2009). Becoming Zimbabwe: A History from the Pre-colonial Period to 2008. Harare: Weaver Press. p. 103. ISBN 978-1-77922-083-7. Retrieved August 21, 2012.