Jump to content

Alis Walker

Iwde to Wikipedia
Alis Walker
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuDowlaaji Dentuɗi Taƴto
SoomaAlice Malsenior Walker Taƴto
InndeAlice Taƴto
Innde ɓesnguWalker Taƴto
Ɗuubi daygo9 Colte 1944 Taƴto
ƊofordeEatonton Taƴto
Dee/goriiwoMelvyn R. Leventhal Taƴto
Unmarried partnerRobert L. Allen, Tracy Chapman Taƴto
MarudeRebecca Walker Taƴto
RelativeReggie Watts Taƴto
ƊemngalInngilisjo Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Writing languageInngilisjo Taƴto
Field of workpoetry, essay Taƴto
EmployerWellesley College Taƴto
Janngi toSarah Lawrence College, Spelman College, Russell Sage College Taƴto
LenyolAfrican Americans Taƴto
Medical conditionone-eyed Taƴto
Sexual orientationbisexuality Taƴto
Magnum opusThe Color Purple, The Third Life of Grange Copeland, Meridian, The Temple of My Familiar, Possessing the Secret of Joy Taƴto
Archives atStuart A. Rose Manuscript, Archives, and Rare Book Library Taƴto
Memba enAlpha Kappa Alpha, American Academy of Arts and Sciences Taƴto
Nominated forPulitzer Prize for Fiction Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://www.alicewalkersgarden.com/ Taƴto

Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker (jibinaa ko 9 feebariyee 1944) ko winndiyanke Ameriknaajo, winndiyanke daartol juutngol, yimoowo, e daraniiɗo renndo. E hitaande 1982, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano heɓde njeenaari Pulitzer ngam fijirde, ndi o rokkaa sabu deftere makko wiyeteende The Color Purple . E nder nguurndam makko, Walker yaltinii defte sappo e jeeɗiɗi e defte binndaaɗe, defte sappo e ɗiɗi ɗe ngonaa firo, e defte binndanɗe e jimɗi.

Walker, jibinaa ko e ladde Georgia, fooli caɗeele ko wayi no ñawu cukaagu e seertude ngam wontude valedictorian duɗal jaaɓi haaɗtirde e heɓde seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence . O fuɗɗorii golle makko binndol ko e deftere makko adannde, Once, caggal ɗuum o winndi defte, ina heen deftere makko ɓurnde anndeede, The Color Purple . Ko o daraniiɗo, Walker tawtoraama Diɗɗal Hakkeeji Siwil, o daraniiɗo rewɓe ɓaleeɓe rewrude e helmere « womanism », o tawtoraama kadi daraniiɓe daabaaji e pacifism. Yanti heen, o ƴettii darnde tiiɗnde e hare Israayiil e Palestiin, o wallitorii kampaañ Boykot, Divestment e Sanctions e Israayiil.

Walker ina joginoo tuumeeji keewɗi e luulndaade juulɓe sabu yettude mo e ganndo ko faati e fitinaaji Angalteer biyeteeɗo David Icke e golle mum, tawi ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, yantude e ñiŋooje binndanɗe makko.

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Alice Malsenior Walker jibinaa ko to Eatonton, to Georgia, wuro ndema ladde, e galle Willie Lee Walker e Minnie Tallulah Grant. Jibnaaɓe Walker ɗiɗo ɓee fof ko jom en jawdi en, hay so tawii noon yumma makko kadi ina gollinoo e sewnde ngam dañde kaalis ɓeydiiɗo. Walker, ɓiɗɗo tokooso e sukaaɓe njeetato, fuɗɗii naatde e duɗal ko nde o yahrata e duuɓi nay tan to duɗal jaaɓi haaɗtirde East Putnam Consolidated . [1]

Nde o woni suka jahroowo e duuɓi jeetati, Walker heɓi gaañannde e gite makko ñaamo caggal nde gooto e miñiraaɓe makko fiyi BB gun . Nde tawnoo ɓesngu makko alaa oto, Walker waawaano heɓde safaara ko yaawi, ɗum addani mo wonde wumre haa abada e ndeen yitere. Ko caggal nde gite makko ngañii, Walker fuɗɗii ƴettude jaŋde e binndol. Ɓoornugol ngol ittaama nde Walker heɓi duuɓi 14, kono maande ina heddii haa jooni. Ina siforee e winndannde makko "Beauté: Nde Dancer goɗɗo oo woni hoore mum". [2]

No duɗe Eatonton ɗee ceertiri nii, Walker naati duɗal jaaɓi haaɗtirde tan ngal almudɓe ɓaleeɓe mbaawi heɓde : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Butler Baker. Ko ɗoon o yahi haa o wonti valedictorian, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Spelman College e hitaande 1961 caggal nde o heɓi bursi timmuɗo e dowla Georgia ngam jogaade jaŋde ɓurnde toowde e nder duɗal makko. O tawi porfeseeruuji makko ɗiɗo, Howard Zinn e Staughton Lynd, ko jannginooɓe mawɓe e sahaa nde o woni e Spelman, kono kamɓe ɗiɗo fof ɓe mbayliima duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. [2] Walker rokkaama bursi goɗɗo, oo sahaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence to Yonkers, New York, caggal nde o woppitaa porfeseer makko Spelman, Howard Zinn, Walker jaɓi bursi oo. Walker heɓi reedu e fuɗɗoode hitaande mum mawnde, o ƴetti reedu ; ndeeɗoo humpito, kam e ɓuuɓri miijooji warngooji baɗnooɗi caggal ɗuum, ina addana ko heewi e jimɗi tawaaɗi e Once, deftere jimɗi Walker gadane. [3] Walker heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e hitaande 1965. [3]

Golle binndol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Walker siifondirii e Florida e hitaande 1990

Walker winndi jimɗi ɗi o jogori timminde e deftere makko adannde, tiitoonde mum ko Once, nde o woni almuudo to Fuɗnaange Afrik e nder hitaande makko mawnde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence. Walker ina ɓuuɓna jimɗi mum les damal biro porfeseer mum e jannginoowo mum, hono Muriel Rukeyser, nde o woni almuudo to Sarah Lawrence. Ndeen Rukeyser hollitii jimɗi ɗii e gardo mum binndol . Waɗi sahaa gooto ko Harcourt Brace Jovanovich yaltini ɗum duuɓi nay caggal ɗuum .

Caggal nde o heɓi bak makko, Walker golliima seeɗa e Departemaa Wellitaare wuro New York, hade makko hootde to Fuɗnaange. O ƴetti golle gollotooɗe e Fonds de Défense Legal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Yimɓe ɓaleeɓe to Jackson, Mississippi . Walker kadi golliima e jiiloowo e daartol ɓaleeɓe to porogaraam Head Start Sehilaaɓe Sukaaɓe Mississippi. Caggal ɗuum o arti e binndol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Jackson State (1968-69) e duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo (1970-71). Gaagaa golle makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo, Walker yaltinii deftere mum adannde, Nguurndam tataɓam Grange Copeland , e hitaande 1970. Deftere ndee ina yuurnitoo nguurndam Grange Copeland, jom suudu jom suudu, jom suudu e baaba, jom suudu bonɗo, mo alaa ko toppitii.

E nder ooɗoo sahaa, Walker yaltinii golle mum e nder binndanɗe tokoose rewɓe e lesbiyen en to Fuɗnaange jokkondirɗe e rewɓe e nder dille binndol, ina heen Sinister Wisdom e Feminary . Rewɓe e nder dille binndi ko eɓɓoore nde rewɓe ɗiɗaɓere mbaɗi ngam sosde jokkondire goɗɗe hakkunde binndanɗe rewɓe, jaayɗe, e defte ɗe rewɓe mbaɗata e ngam rewɓe. Caggal ɗuum, e yontere adannde e hitaande 1995, Walker siifondirii e « fodoore binndol rewɓe » ngam bayyinde nafoore jaayndeeji rewɓe e rewɓe, wondude e Jewelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, e Blanche McCrary Boyd .

E hitaande 1973, hade makko wontude gardiiɗo jaaynde Ms., Walker e ganndo binndol biyeteeɗo Charlotte D. Hunt njiyti yanaande nde alaa maande, nde ɓe cikkatnoo ko yanaande Zora Neale Hurston to Ft. Piyeer, Florida . Walker waɗi ɗum maande daneejo ina winndaa heen ZORA NEALE HURSTON / GANNDAL FUUƊNAANGE / ƊEMNGAL LEƊƊE / ANNTROPOLOJO / 1901–1960. Diidi « ganndo fuɗnaange » ummorii ko e jimɗi Jean Toomer biyeteeɗi Georgia Dusk, peeñɗi e deftere makko Cane . [4] Hurston jibinaa ko e hitaande 1891, wonaa hitaande 1901.

Winndannde Walker winndi e hitaande 1975 " E nder njiylawu Zora Neale Hurston ", yaltunde e jaaynde Ms., caggal ɗuum nde innitiri ɗum "Njiylawu Zora", wallitii wuurtinde nafoore e golle oo winndiyanke Afro-Ameriknaajo e annduɗo ko faati e neɗɗaagu. E hitaande 1976, deftere Walker ɗiɗmere, Meridian , yalti. Meridian ko deftere ko fayti e gollotooɓe daraniiɓe hakkeeji aadee to Fuɗnaange, e nder dille jojjanɗe aadee, e kewuuji nannduɗi no feewi e yoga e geɗe Walker e hoore mum. E hitaande 1982, o yaltini ko wonti deftere makko ɓurnde anndeede, wiyeteende The Color Purple . Deftere nde ina rewi e debbo ɓaleejo cukalel, mettuɗo, mo wonaa tan e haɓaade laawol mum e nder pinal ɓaleejo njiyaagu, o haɓata kadi e laawol mum e nder pinal ɓaleejo patriarchal . Deftere nde wonti deftere ɓurnde soodde, caggal ɗuum nde waɗtaa e filmo 1985 mo yimɓe fof njiɗi, mo Steven Spielberg ardii, tawi ko Oprah Winfrey e Whoopi Goldberg, kam e jimɗi Broadway 2005, tawi ko 910 jimɗi mbaɗi.

Walker winndii defte goɗɗe keewɗe, ina jeyaa heen « Temple de mon familiar » (1989) e « Jogaade sirlu weltaare » (1992) (ɗe njiylotonoo ko jikkuuji keewɗi e iwdi jikkuuji ummoriiɗi e « The Color Purple » ). O yaltinii defte keewɗe, jimɗi, e binndanɗe goɗɗe. Golle makko ina njokki e hareeji ɓaleeɓe, haa teeŋti noon e rewɓe, e nguurndam maɓɓe e nder renndo njiyaagu, njiyaagu, e fitinaaji.

E hitaande 1993, Aliis Walker winndi deftere wiyeteende Warrior Marks , e wondude e daraniiɗo haɓaade rewɓe, biyeteeɗo Pratibha Parmar. Deftere ndee tuugnii ko e tiitoonde : « Ɓoornugol rewɓe » e « Ɓoornugol rewɓe » e ɓuuɓri rewɓe. Deftere ndee waɗi ko e Afrik, ɗo kamɓe ɗiɗo fof ɓe kawri yeewtidde e yimɓe heewɓe daɗɓe e FGM. Deftere ndee ina yiɗi ƴellitde hujjaaji renndo-pinal baɗɗiiɗi e golle ɗee, tawa ina rokka heen lowre daraniiɓe haɓaade ndeeɗoo haala.

E hitaande 2000, Walker yaltinii deftere fijirde juutnde, tuugniinde e nguurndam mum, ina wiyee The Way Forward Is With a Broken Heart, ina yuurnitoo giɗli e jokkondiral leƴƴi. E nder ndee deftere, Walker hollitii jokkondiral mum hakkunde leƴƴi e Melvyn Rosenman Leventhal, awokaa jojjanɗe aadee, gollotonooɗo kadi to Mississippi . Ɓee ɗiɗo resndi ñalnde 17 marse 1967, to wuro New York, nde tawnoo dewgal hakkunde leƴƴi ko huunde nde rewaani laawol e nder Fuɗnaange, ɓe ceerti e hitaande 1976. ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Rebecca, ɓe ngondi e hitaande 1969. e golloowo. Fooyre tataɓere, ko kaalis daraniiɗo haɓaade rafi o, ko Rebecca e Shannon Liss-Riordan . Yumma makko ko jannginoowo Alice Walker, kadi ko kanko woni sosɗo jaaynde Ms. [5]

E hitaande 2007, Walker rokki binndanɗe mum, tawi ina waɗi 122 kaayitaaji binndanɗe e kaɓirɗe defte, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Emory 's binndanɗe, defte defte, e defterdu defte Rare. Gaagaa binndanɗe defte ko wayi no The Color Purple, jimɗi e binndanɗe ɗe njaltinaaka, e binndanɗe e winndooɓe, deftere ndee ina waɗi binndanɗe keewɗe e terɗe galle, sehilaaɓe e gollodiiɓe, ƴeewndo adanngo e binndol filmo The Color fan taught course e she mail . Koolol ngol ina waɗi kadi deftere jimɗi nde Walker winndi nde o heɓi duuɓi 15, tiitoonde mum ko "Yimre Yimre Cukaagu".

E hitaande 2013, Alice Walker yaltinii defte ɗiɗi kese, heen wootere ina wiyee « Kuutorgal e nder laawol : Miijo e yah-ngartaa nde aduna oo fof ummii e wonde e laawol bonngol » . Goɗngal ngal ko deftere jimɗi wiyeteende Aduna oo maa rew weltaare: waylude majjere e puɗi (Jimre kese) .

Walker (nano) e Gloria Steinem e dow nate jaaynde Ms
  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :5
  2. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :06
  3. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Apr 20094
  4. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Plant2007
  5. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :2