Alis Walker
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Dowlaaji Dentuɗi |
| Sooma | Alice Malsenior Walker |
| Innde | Alice |
| Innde ɓesngu | Walker |
| Ɗuubi daygo | 9 Colte 1944 |
| Ɗoforde | Eatonton |
| Dee/goriiwo | Melvyn R. Leventhal |
| Unmarried partner | Robert L. Allen, Tracy Chapman |
| Marude | Rebecca Walker |
| Relative | Reggie Watts |
| Ɗemngal | Inngilisjo |
| Wolde | Inngilisjo |
| Writing language | Inngilisjo |
| Field of work | poetry, essay |
| Employer | Wellesley College |
| Janngi to | Sarah Lawrence College, Spelman College, Russell Sage College |
| Lenyol | African Americans |
| Medical condition | one-eyed |
| Sexual orientation | bisexuality |
| Magnum opus | The Color Purple, The Third Life of Grange Copeland, Meridian, The Temple of My Familiar, Possessing the Secret of Joy |
| Archives at | Stuart A. Rose Manuscript, Archives, and Rare Book Library |
| Memba en | Alpha Kappa Alpha, American Academy of Arts and Sciences |
| Nominated for | Pulitzer Prize for Fiction |
| Laawol ngol laamu anndani | http://www.alicewalkersgarden.com/ |
Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker (jibinaa ko 9 feebariyee 1944) ko winndiyanke Ameriknaajo, winndiyanke daartol juutngol, yimoowo, e daraniiɗo renndo. E hitaande 1982, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano heɓde njeenaari Pulitzer ngam fijirde, ndi o rokkaa sabu deftere makko wiyeteende The Color Purple . E nder nguurndam makko, Walker yaltinii defte sappo e jeeɗiɗi e defte binndaaɗe, defte sappo e ɗiɗi ɗe ngonaa firo, e defte binndanɗe e jimɗi.
Walker, jibinaa ko e ladde Georgia, fooli caɗeele ko wayi no ñawu cukaagu e seertude ngam wontude valedictorian duɗal jaaɓi haaɗtirde e heɓde seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence . O fuɗɗorii golle makko binndol ko e deftere makko adannde, Once, caggal ɗuum o winndi defte, ina heen deftere makko ɓurnde anndeede, The Color Purple . Ko o daraniiɗo, Walker tawtoraama Diɗɗal Hakkeeji Siwil, o daraniiɗo rewɓe ɓaleeɓe rewrude e helmere « womanism », o tawtoraama kadi daraniiɓe daabaaji e pacifism. Yanti heen, o ƴettii darnde tiiɗnde e hare Israayiil e Palestiin, o wallitorii kampaañ Boykot, Divestment e Sanctions e Israayiil.
Walker ina joginoo tuumeeji keewɗi e luulndaade juulɓe sabu yettude mo e ganndo ko faati e fitinaaji Angalteer biyeteeɗo David Icke e golle mum, tawi ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, yantude e ñiŋooje binndanɗe makko.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Alice Malsenior Walker jibinaa ko to Eatonton, to Georgia, wuro ndema ladde, e galle Willie Lee Walker e Minnie Tallulah Grant. Jibnaaɓe Walker ɗiɗo ɓee fof ko jom en jawdi en, hay so tawii noon yumma makko kadi ina gollinoo e sewnde ngam dañde kaalis ɓeydiiɗo. Walker, ɓiɗɗo tokooso e sukaaɓe njeetato, fuɗɗii naatde e duɗal ko nde o yahrata e duuɓi nay tan to duɗal jaaɓi haaɗtirde East Putnam Consolidated . [1]
Nde o woni suka jahroowo e duuɓi jeetati, Walker heɓi gaañannde e gite makko ñaamo caggal nde gooto e miñiraaɓe makko fiyi BB gun . Nde tawnoo ɓesngu makko alaa oto, Walker waawaano heɓde safaara ko yaawi, ɗum addani mo wonde wumre haa abada e ndeen yitere. Ko caggal nde gite makko ngañii, Walker fuɗɗii ƴettude jaŋde e binndol. Ɓoornugol ngol ittaama nde Walker heɓi duuɓi 14, kono maande ina heddii haa jooni. Ina siforee e winndannde makko "Beauté: Nde Dancer goɗɗo oo woni hoore mum". [2]
No duɗe Eatonton ɗee ceertiri nii, Walker naati duɗal jaaɓi haaɗtirde tan ngal almudɓe ɓaleeɓe mbaawi heɓde : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Butler Baker. Ko ɗoon o yahi haa o wonti valedictorian, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Spelman College e hitaande 1961 caggal nde o heɓi bursi timmuɗo e dowla Georgia ngam jogaade jaŋde ɓurnde toowde e nder duɗal makko. O tawi porfeseeruuji makko ɗiɗo, Howard Zinn e Staughton Lynd, ko jannginooɓe mawɓe e sahaa nde o woni e Spelman, kono kamɓe ɗiɗo fof ɓe mbayliima duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. [2] Walker rokkaama bursi goɗɗo, oo sahaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence to Yonkers, New York, caggal nde o woppitaa porfeseer makko Spelman, Howard Zinn, Walker jaɓi bursi oo. Walker heɓi reedu e fuɗɗoode hitaande mum mawnde, o ƴetti reedu ; ndeeɗoo humpito, kam e ɓuuɓri miijooji warngooji baɗnooɗi caggal ɗuum, ina addana ko heewi e jimɗi tawaaɗi e Once, deftere jimɗi Walker gadane. [3] Walker heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e hitaande 1965. [3]
Golle binndol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Walker winndi jimɗi ɗi o jogori timminde e deftere makko adannde, tiitoonde mum ko Once, nde o woni almuudo to Fuɗnaange Afrik e nder hitaande makko mawnde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence. Walker ina ɓuuɓna jimɗi mum les damal biro porfeseer mum e jannginoowo mum, hono Muriel Rukeyser, nde o woni almuudo to Sarah Lawrence. Ndeen Rukeyser hollitii jimɗi ɗii e gardo mum binndol . Waɗi sahaa gooto ko Harcourt Brace Jovanovich yaltini ɗum duuɓi nay caggal ɗuum .
Caggal nde o heɓi bak makko, Walker golliima seeɗa e Departemaa Wellitaare wuro New York, hade makko hootde to Fuɗnaange. O ƴetti golle gollotooɗe e Fonds de Défense Legal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Yimɓe ɓaleeɓe to Jackson, Mississippi . Walker kadi golliima e jiiloowo e daartol ɓaleeɓe to porogaraam Head Start Sehilaaɓe Sukaaɓe Mississippi. Caggal ɗuum o arti e binndol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Jackson State (1968-69) e duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo (1970-71). Gaagaa golle makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo, Walker yaltinii deftere mum adannde, Nguurndam tataɓam Grange Copeland , e hitaande 1970. Deftere ndee ina yuurnitoo nguurndam Grange Copeland, jom suudu jom suudu, jom suudu e baaba, jom suudu bonɗo, mo alaa ko toppitii.
E nder ooɗoo sahaa, Walker yaltinii golle mum e nder binndanɗe tokoose rewɓe e lesbiyen en to Fuɗnaange jokkondirɗe e rewɓe e nder dille binndol, ina heen Sinister Wisdom e Feminary . Rewɓe e nder dille binndi ko eɓɓoore nde rewɓe ɗiɗaɓere mbaɗi ngam sosde jokkondire goɗɗe hakkunde binndanɗe rewɓe, jaayɗe, e defte ɗe rewɓe mbaɗata e ngam rewɓe. Caggal ɗuum, e yontere adannde e hitaande 1995, Walker siifondirii e « fodoore binndol rewɓe » ngam bayyinde nafoore jaayndeeji rewɓe e rewɓe, wondude e Jewelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, e Blanche McCrary Boyd .
E hitaande 1973, hade makko wontude gardiiɗo jaaynde Ms., Walker e ganndo binndol biyeteeɗo Charlotte D. Hunt njiyti yanaande nde alaa maande, nde ɓe cikkatnoo ko yanaande Zora Neale Hurston to Ft. Piyeer, Florida . Walker waɗi ɗum maande daneejo ina winndaa heen ZORA NEALE HURSTON / GANNDAL FUUƊNAANGE / ƊEMNGAL LEƊƊE / ANNTROPOLOJO / 1901–1960. Diidi « ganndo fuɗnaange » ummorii ko e jimɗi Jean Toomer biyeteeɗi Georgia Dusk, peeñɗi e deftere makko Cane . [4] Hurston jibinaa ko e hitaande 1891, wonaa hitaande 1901.
Winndannde Walker winndi e hitaande 1975 " E nder njiylawu Zora Neale Hurston ", yaltunde e jaaynde Ms., caggal ɗuum nde innitiri ɗum "Njiylawu Zora", wallitii wuurtinde nafoore e golle oo winndiyanke Afro-Ameriknaajo e annduɗo ko faati e neɗɗaagu. E hitaande 1976, deftere Walker ɗiɗmere, Meridian , yalti. Meridian ko deftere ko fayti e gollotooɓe daraniiɓe hakkeeji aadee to Fuɗnaange, e nder dille jojjanɗe aadee, e kewuuji nannduɗi no feewi e yoga e geɗe Walker e hoore mum. E hitaande 1982, o yaltini ko wonti deftere makko ɓurnde anndeede, wiyeteende The Color Purple . Deftere nde ina rewi e debbo ɓaleejo cukalel, mettuɗo, mo wonaa tan e haɓaade laawol mum e nder pinal ɓaleejo njiyaagu, o haɓata kadi e laawol mum e nder pinal ɓaleejo patriarchal . Deftere nde wonti deftere ɓurnde soodde, caggal ɗuum nde waɗtaa e filmo 1985 mo yimɓe fof njiɗi, mo Steven Spielberg ardii, tawi ko Oprah Winfrey e Whoopi Goldberg, kam e jimɗi Broadway 2005, tawi ko 910 jimɗi mbaɗi.
Walker winndii defte goɗɗe keewɗe, ina jeyaa heen « Temple de mon familiar » (1989) e « Jogaade sirlu weltaare » (1992) (ɗe njiylotonoo ko jikkuuji keewɗi e iwdi jikkuuji ummoriiɗi e « The Color Purple » ). O yaltinii defte keewɗe, jimɗi, e binndanɗe goɗɗe. Golle makko ina njokki e hareeji ɓaleeɓe, haa teeŋti noon e rewɓe, e nguurndam maɓɓe e nder renndo njiyaagu, njiyaagu, e fitinaaji.
E hitaande 1993, Aliis Walker winndi deftere wiyeteende Warrior Marks , e wondude e daraniiɗo haɓaade rewɓe, biyeteeɗo Pratibha Parmar. Deftere ndee tuugnii ko e tiitoonde : « Ɓoornugol rewɓe » e « Ɓoornugol rewɓe » e ɓuuɓri rewɓe. Deftere ndee waɗi ko e Afrik, ɗo kamɓe ɗiɗo fof ɓe kawri yeewtidde e yimɓe heewɓe daɗɓe e FGM. Deftere ndee ina yiɗi ƴellitde hujjaaji renndo-pinal baɗɗiiɗi e golle ɗee, tawa ina rokka heen lowre daraniiɓe haɓaade ndeeɗoo haala.
E hitaande 2000, Walker yaltinii deftere fijirde juutnde, tuugniinde e nguurndam mum, ina wiyee The Way Forward Is With a Broken Heart, ina yuurnitoo giɗli e jokkondiral leƴƴi. E nder ndee deftere, Walker hollitii jokkondiral mum hakkunde leƴƴi e Melvyn Rosenman Leventhal, awokaa jojjanɗe aadee, gollotonooɗo kadi to Mississippi . Ɓee ɗiɗo resndi ñalnde 17 marse 1967, to wuro New York, nde tawnoo dewgal hakkunde leƴƴi ko huunde nde rewaani laawol e nder Fuɗnaange, ɓe ceerti e hitaande 1976. ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Rebecca, ɓe ngondi e hitaande 1969. e golloowo. Fooyre tataɓere, ko kaalis daraniiɗo haɓaade rafi o, ko Rebecca e Shannon Liss-Riordan . Yumma makko ko jannginoowo Alice Walker, kadi ko kanko woni sosɗo jaaynde Ms. [5]
E hitaande 2007, Walker rokki binndanɗe mum, tawi ina waɗi 122 kaayitaaji binndanɗe e kaɓirɗe defte, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Emory 's binndanɗe, defte defte, e defterdu defte Rare. Gaagaa binndanɗe defte ko wayi no The Color Purple, jimɗi e binndanɗe ɗe njaltinaaka, e binndanɗe e winndooɓe, deftere ndee ina waɗi binndanɗe keewɗe e terɗe galle, sehilaaɓe e gollodiiɓe, ƴeewndo adanngo e binndol filmo The Color fan taught course e she mail . Koolol ngol ina waɗi kadi deftere jimɗi nde Walker winndi nde o heɓi duuɓi 15, tiitoonde mum ko "Yimre Yimre Cukaagu".
E hitaande 2013, Alice Walker yaltinii defte ɗiɗi kese, heen wootere ina wiyee « Kuutorgal e nder laawol : Miijo e yah-ngartaa nde aduna oo fof ummii e wonde e laawol bonngol » . Goɗngal ngal ko deftere jimɗi wiyeteende Aduna oo maa rew weltaare: waylude majjere e puɗi (Jimre kese) .
Golle
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:5 - 1 2 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:06 - 1 2 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedApr 20094 - ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedPlant2007 - ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:2