Jump to content

Alison Turnbul Hopkins

Iwde to Wikipedia
Alison Turnbul Hopkins
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuDowlaaji Dentuɗi Taƴto
SoomaAlison Low Turnbull Taƴto
InndeAlison Taƴto
Innde ɓesnguHopkins Taƴto
Ɗuubi daygo20 Duujal 1880 Taƴto
ƊofordeMorristown Taƴto
Date of death18 Mbooy 1951 Taƴto
Place of burialFresh Pond Crematory and Columbarium Taƴto
SiblingMarjorie Turnbull Taƴto
Dee/goriiwoJ. A. H. Hopkins Taƴto
Sana'ajisuffragist Taƴto
Memba enSilent Sentinels, National Woman's Party, Heterodoxy Taƴto
Described at URLhttps://documents.alexanderstreet.com/c/1006939749 Taƴto

Alison Turnbull Hopkins (20 mee 1880 – 18 marse 1951) ko Ameriknaajo daraniiɗo suɓaade, ganndiraaɗo gooto e ƴaañooɓe silsil ngam seppooji mum to galle laamorɗo .

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Alison Low Turnbull jibinaa ko e hitaande 1880 to Morristown, to New Jersey, e galle Lietnaa Kumanndaa Frank Turnbull, ofisee laana ndiwoowa pentiiɗo, e debbo mum, gonnooɗo Marion Louise Bates, iwdi William Bradford, guwerneer koloñaal Plymouth e teeminannde 17ɓiire. Ɓeeɗoo ɗiɗo ina njogii ɓiɓɓe tato, ko Alison woni mawɗo. O mawni ko e nokku galle, "Feather Leigh Farms", ɗo o janngi e jannginooɓe keeriiɓe. O ummii Morristown caggal dewgal makko e John Appleton Haven Hopkins gardiiɗo asiraagal New York, e hitaande 1901, o arti e hitaande 1908, kanko e jom suudu makko e sukaaɓe tato, ngam waɗde estaad oo galle ɓesngu maɓɓe. Ɓeeɗoo ɗiɗo njibinii ɓiɓɓe tato, kamɓe fof ɓe njibinaa ko to wuro New York, hono John Milton (jibinaa ko hitaande 1903), Marion Louise (jibinaa ko hitaande 1904), e Douglas (jibinaa ko hitaande 1908). [1]

E nder dewgal makko o woniino e golle e nder pelle siwil e ballondiral keewɗe. O wonii hooreejo fedde wiyeteende Summer Shelter of Morristown, fedde nde yaltini sukaaɓe miskineeɓe e nder nguleeki wuro New York, haa Morristown, fotde jonte seeɗa e sahaa gooto, e nder lebbi lewru. O woniino tergal e goomu toppitiingu golle fedde toppitiinde ko fayti e ballal (State Charities Aid Society) e nder diiwaan Morris, e nder goomu toppitiingu fedde Speedwell Society, nde waɗti sukaaɓe celluɓe e nder galleeji restoraaji ngam toppitaade e safrude. E nokku hee, o woniino tergal e Goomu Ngatamaare Goomu Moƴƴingol Wuro Rewɓe, hooreejo Goomu Ladies House e nder Morristown Field Club, tergal e fedde wiyeteende Whipping River e Morristown Garden Clubs e nder fedde Morris County ngam ƴellitde golle e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ƴellitde golle gollorɗe e nder duɗe, ko no feere ngam wallitde hirjinde sukaaɓe e jokkude e duɗe. Ɗee eɓɓaaɗe ƴellitii gesaaji duɗe e kawgel ndema gawri, caggal ɗuum njaajni haa gesaaji puɗi e leɗɗe. [2]

Alison Turnbull Hopkins wonnoo ko tergal e fedde wiyeteende Heterodoxy, fedde rewɓe diisnondirnde e wuro New York . E hitaande 1914, o naati e dille suɓngooji, o wiyi wonde, sabu golle makko siwil e moƴƴere, o anndii wonde rewɓe ina poti jogaade doole politik ngam heɓde peeje moƴƴe. O suɓaama e goomu toppitiingu fedde toppitiinde ko fayti e hakkeeji rewɓe, caggal ɗuum o wonti hooreejo diiwaan New Jersey wonande lannda rewɓe ngenndiije.

E hitaande 1915, o waɗii kampaañ tiiɗɗo ngam waɗde referaandoom ngam suɓaade debbo e nder New Jersey e New York ; kamɓe ɗiɗo fof ɓe keɓii foolde, hono no wooteeji nannduɗi e ɗii nii, to Massachusetts e Pennsylvanie . E oon sahaa, suɓngooji ɗii pellitii gollondirde ngam waɗtude hakkillaaji mum en e ƴettugol kuulal fedde nde. Hay so tawii Woodrow Wilson, Demokaraat ummoriiɗo New Jersey, ina wallitnoo referaandoom to diiwaan mum, e nder ɗaɓɓaande makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 1916, o wallittaaki waylude doosgal woote fedde ndee.

John A. H. Hopkins, ko adii ɗuum ko tergal lannda Progressive, ardii kampaañ woote Wilson to diiwaan New Jersey, tawi debbo makko, hooreejo lannda debbo, ina tiiɗnoo e kampaañ ngam haɓaade hooreejo leydi ndii. Ina jeyaa e ko o waɗi e politik teeŋtuɗo, njillu makko e haaldude e Illinois e nder oto ina joginoo konngol « Woto woote Wilson », caggal William Jennings Bryan e njillu makko e nder yeewtere.

Hopkins ina waɗa seppo to galle laamorɗo ɓaleejo, hitaande 1917

E hitaande 1916, Hopkins toɗɗaa hooreejo fedde wiyeteende New Jersey, fedde wiyeteende NJCU. Dental Kongres hawritii e lannda debbo ngam sosde lannda rewɓe ngenndiwal e lewru Yarkomaa, 1917, NJCU wonti caltal lannda rewɓe ngenndiwal to New Jersey. Kadi e fuɗɗoode hitaande 1917, suɓngooji ɗii puɗɗiima piketde yeeso galle laamorɗo Amerik, ina mbiya koye mum en « Silent Sentinel » .

E fuɗɗoode lewru marse, Hopkins ina jeyaa e fedde mawnde suɓngooji, ummoriiɓe to galle laamorɗo NWP, feewde galle laamorɗo Amerik. Ɓe ɗaminii maa ɓe mbaaw haaldude e Wilson, e anniya heɓde ballal makko ngam waylude kuulal fedde nde. Nde ɓe njottii ɓe tawi dame ɗee ina udditaa, poliseeɓe ina taarii galle laamorɗo White House. Hopkins e ardiiɓe NWP woɗɓe heewɓe keddii e damal yeeso ngal, heddiiɓe e fedde ndee ina njillondiri e laabi ɗii. Nde Wilson, e debbo mum, naati e damal hee e nder limoore mum, o jaɓaani wonde ɓe ngoni ɗoon, suɓngooji ɗii ngarti e gardiiɗo NWP. [1]

  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ":2".
  2. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ":1".