Jump to content

Amina Abuubakar

Iwde to Wikipedia
Amina Abuubakar
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuKenya Taƴto
Innde ɓesnguAbubakar Taƴto
Ɗuubi daygo20. century Taƴto
ƊofordeKenya Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajiresearcher, scientist Taƴto
Field of workpsychology, public health Taƴto
EmployerPwani University, Lancaster University, Universiteit Utrecht, Aga Khan University Taƴto
Janngi toKenyatta University, Tilburg University, Moi University Taƴto
Award receivedRoyal Society Africa Award, Fellow of the African Academy of Sciences Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttps://www.mendeley.com/profiles/amina-abubakar4/ Taƴto

Amina Abubakar ko porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pwani to leydi Keñiya to bannge ganndal hakkillaaji e cellal renndo . Ko o wiɗtiyanke to duɗal wiɗtooji safaara to leydi Keñiya . Wiɗtooji makko ina teskii ŋakkeende ƴellitaare sukaaɓe wonduɓe e VIH, ŋakkeende nguura e paawngal . Ko o tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford .

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Abubakar heɓi Baccalauréat to duɗal jaaɓi haaɗtirde Moi, caggal ɗuum o janngi ko faati e hakkille jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kenyatta . O timminii doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tilburg e hitaande 2008. Wiɗtooji makko ƴeewtiima geɗe baawɗe addande cukalel ngel risk e muñal e nder Afrik worgo Saharaa . O woniino jannginoowo caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Utrecht e to duɗal wiɗtooji safaara to leydi Keñiya .[1]

Wiɗtooji e golle

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E hitaande 2014 Abuubakar naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Lancaster ngam wonde fedde Marie Curie . O jogii njeenaari ardiiɓe wiɗtooji Afrik to Departemaa wiɗtooji safaara ngam ƴellitaare winndere . O waɗii peeje ngam anndude, ƴeewtaade e moƴƴinde sukaaɓe wonɓe e baasal. [2] O waɗii wiɗto no geɗe gonɗe e nder renndo ɗee mbaɗirta wellitaare e nder sukaaɓe ɓurɓe 7 000 e nder leyɗeele 24. O hollitii peeje baawɗe wallitde ƴellitaare hakkillaaji sukaaɓe wonduɓe e VIH e nder Afrik fuɗnaange.[3] O tawi alaa ko jokkondiri hakkunde maale ŋakkeende muñal e nder yummiraaɓe e batte cellal sukaaɓe Afriknaaɓe.

Abubakar toɗɗaama jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pwani e hitaande 2016. Ko kanko woni hooreejo fedde wiɗto ganndal neurobiyoloji to Kilifi . Ko kanko woni keɓɗo njeenaari Pfizer ndi fedde laamɗoyankoore rokkata e hitaande 2016 . E hitaande 2017 o yaltinii deftere ganndal ƴellitaare kuuɓtodinnde e nder Afrik worgo Saharaa . E ndeen hitaande o toɗɗaa Fedde Fedde Ganndal Afrik . [4]

  1. "Culture and Human Development". International Association for Cross-Cultural Psychology. Archived from the original on 2018-05-29. Retrieved 2018-05-28.
  2. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :0
  3. Abubakar, Amina; Van De Vijver, Fons J.R.; Mithwani, Sadik; Obiero, Elizabeth; Lewa, Naomi; Kenga, Simon; Katana, Khamis; Holding, Penny (May 2007). "Assessing Developmental Outcomes in Children from Kilifi, Kenya, Following Prophylaxis for Seizures in Cerebral Malaria". Journal of Health Psychology. 12 (3): 417–430. doi:10.1177/1359105307076230. ISSN 1359-1053. PMC 4825880. PMID 17439993.
  4. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :1