Aminatou Haidar
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Morooku |
| Inditirde | أَمِينَةُ حَيْدَر |
| Ɗuubi daygo | 24 Morso 1966 |
| Ɗoforde | Akka |
| Wolde | Arabic |
| Sana'aji | activist, ngaɗoowo siyaasaje, social activist |
| Residence | Hispaanya |
| Start of work period | 1987 |
| Diina | Diina Lislaama |
| Significant event | prisoner of conscience |
| Award received | Civil Courage Prize, Robert F. Kennedy Human Rights Award, Solidar Silver Rose Award, René Cassin Prize, Right Livelihood Award |
Aminatou Ali Ahmed Haydar ( Arabic ; jibinaa ko ñalnde 24 sulyee 1966), sahaa e sahaa fof ina winndee Aminetou, Aminatu walla Aminetu, ko daraniiɗo jojjanɗe aadee Saharaa, daraniiɗo jeytaare Saharaa worgo . O heewi wiyeede ko « Ganndi Sahrawi » walla « Pasionaria Sahrawi » sabu seppooji makko ɗi ngonaa fitinaaji. Ko kanko woni hooreejo fedde daraniiɓe jojjanɗe aadee Sahrawi (CODESA). O sokaa ko tuggi 1987 haa 1991, tuggi 2005 haa 2006 sabu tuumeede jowitiiɗe e daranaade jeytaare makko. E hitaande 2009, o dañii hakkillaaji winndere nde nde o waɗi seppo heege to Aeroport Lanzarote caggal nde o haɗaa naatde Saharaa hirnaange Maruk. Haidar heɓi njeenaaje keewɗe hakkunde leyɗeele ngam golle mum, ina jeyaa heen njeenaari jojjanɗe aadee Robert F. Kennedy 2008, njeenaari cuusal siwil 2009 e njeenaari jojjanɗe nguurndam 2019.[1]
Ɓawo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]So tawii jibnaaɓe makko ina nguurnoo to Tan-Tan, wuro tokooso to fuɗnaange Maruk, ngo yimɓe Sahrawi en keewi (e wonnoo ko Españool biyeteeɗo Cape Juby ) ɗo o yahri cukaagu makko, Aminatou jibinaa ko e hitaande 1966 to Akka, e nder diiwaan Maruk biyeteeɗo Tata, wuro neene makko to bedou, wuro mbaylaandi . O wonaa tergal e fedde Polisario, hay so tawii noon omo jogii dillere nde ko kanko tan woni wakiliijo leñol Sahrawi. O seerti e sukaaɓe ɗiɗo, Hayat e Mohammed. [2]
1987–1991 majjugol doole
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 1987, Haidar tawtoraama seppo ngo alaa ko bonnata, ngam haɓaade laamu Maruk to Saharaa hirnaange. E wondude e tawtoraaɓe heewɓe woɗɓe, laamuuji Maruk mbaɗti mo majjude e doole, o nanngaa tawi o ñaawaaka haa hitaande 1991, nde o woppitaa. E wiyde Kerry Kennedy mo nokku Robert F. Kennedy ngam ñaawoore e jojjanɗe aadee, Haidar « ina gagga, ina heege, ina ɗaanii, ina wondi e mboros elektiriik, ina fiyra ɗum no feewi – e ko ɓuri ɗum bonde » e nder kasoo mum.
Laamu leydi Maruk rokkaani hay batte ko feewti e nanngugol makko. Fedde Amnesty International (AI) hollitii wonde ina wayi no o nanngaama sabu makko daranaade jam ngam haɓaade ndimaagu Saharaa worgo.
2005–2006 kasoo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Ñalnde 17 suwee 2005, polis Maruk yani e Aminatou Haidar, tawi ina yahra e seppo to El Aaiún ngam wiɗtude Intifaada jeytaare Saharaa worgo . Caggal nde o naati safrirde Belmehdi Hasan, o heɓi ƴiye sappo e ɗiɗi ngam gaañde hoore makko, o nanngaa ko e tuumeede « tawtoreede golle seppooji bonɗi e ustude » e « jeyeede e fedde nde alaa yamiroore ». Ndeen o nanngaa ko e kasoo ɓaleejo El Aaiún . Ina wiyee o waɗii seppo heege tuggi 8 ut haa 29 suwee ngam ɗaɓɓude wiɗto ko faati e tuumeede torlaaji ɗi banndiraaɓe makko Saharaawi en hono Houssein Lidri e Brahim Noumria mbaɗi kam e moƴƴitingol ngonka nanngeede.
2009 Seppo heege to Aeroport Lanzarote
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 13 noowammbar 2009, Haidar nanngaa ko e juuɗe laamu Maruk to laana ndiwoowa El-Aaiún nde o yiɗi artude e njillu makko to Lanzarote to duuɗe Kanaari, Espaañ, ngam ƴettude njeenaari. E nder ɓiyleydaagu, o salinooma wiyde ko o "Maroknaajo". Laamu nguu salii mo naatde, ƴetti paaspoor makko, neldi mo to duuɗe Kanaari tawa o alaa heen. Jaayndiyankooɓe ɗiɗo Espaañnaaɓe wonduɓe e makko ɓee kadi ngoppaama fotde waktuuji keewɗi. Jaagorgal leydi Marok wiyi salaade mo noddirde hoore mum Maroknaajo ko « golle janfa » o wiyi wonde Haidar jaɓataa hootde El-Aaiún so wonaa nde o ñaagii yaafuya. [3] Jaaynde Espaañ wiyeteende El País yaltinii caggal ɗuum binndanɗe kollitooje wonde laamu Maruk waɗii rezerwaaji tati ceertuɗi e Haidar ko adii nde o artata, kollitooji wonde ɓe peewniino riiwtude mo ko adii.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ El Gobierno del Estado de Bremen concede premio a Aminetu Haidar" (in Spanish). SPS. 30 March 2013. Archived from the original on 1 November 2013. Retrieved 31 March 2013. "Activist Aminatou Haidar awarded Bremen Solidarity Award". SPS. 30 October 2013. Archived from the original on 1 November 2013. Retrieved 30 October 2013. "Activist Aminatou Haidar, AU guest of honor at OAU 50th Anniversary". SPS. 25 May 2013. Archived from the original on 2 April 2015. Retrieved 27 May 2013. Right Livelihood Foundation (25 September 2019). "2019 Right Livelihood Award Laureates Announced" (Press release). Stockholm, Sweden. Archived from the original on 25 September 2019. Retrieved 25 September 2019
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedSahrawi_defenders - ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedBBC2122