Aminetou Mint El-Moctar
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Muritani |
| Inditirde | أمينيتو بنت المختار, أمينيتو بنت المختا |
| Sooma | Aminetou Ely El-Moctar |
| Innde | Aminetou |
| Ɗuubi daygo | 13 Bowte 1956 |
| Ɗoforde | Nouakchott |
| Wolde | Arabic |
| Sana'aji | women's rights activist, abolitionist |
| Diina | Diina Lislaama |
| Eye color | brown |
| Wears | glasses |
| Memba en | Association of Women Heads of Family |
| Political ideology | feminism |
| Award received | prix des droits de l'Homme de la République française |
| Described at URL | https://www.unicef.org/wca/aminetou-mint-el-moctar, http://www.africanfeministforum.com/aminetou-mint-el-moctar/ |
Aminetou Mint El-Moctar ( Arabic ; jibinaa ko 13 Duujal 1956) ko dawriyanke moritaninaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Nobel jam e hitaande 2015, ko kanko woni debbo Moritaninaajo gadano ƴeewteede ngam heɓde njeenaari ndii.[1]
Nguurndam gadano
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Mint El-Moctar jibinaa ko to Nouakchott ñalnde 13 desaambar 1956, o mawni ko e galle toowɗo, sukaaɓe njeetato. Nde o heɓi duuɓi sappo e go’o, baaba makko yuɓɓini dewgal, o salii ɗum no feewi; kono dewgal ngal yahri yeeso, ɓiɗɗo makko gadano jibinaa ko nde o heɓi duuɓi 14.
Nde o woni suka o tawtoraama seppooji marxist en, polis nanngi mo laabi keewɗi. E oon sahaa kadi, o dariima e hakkeeji jiyaaɓe galle makko, o hirjini ɓe yo ɓe ƴettu ndimaagu maɓɓe, ɓe njalta. Caggal nde o woppi gorko makko, o waawaano yahde duɗal, o golliima e golle keewɗe ɗe njoɓaaka, ina jeyaa heen yeeyde simme, golloraade tablo (switchboard), e wonde golloowo renndo.
Aktiwisim & Feminism
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Daɗndo El-Moctar sosaa ko gila e cukaagu mum - daranaade hakkeeji woɗɓe gila e cukaagu mum. Activism, haalde ko feewti e laamu, haa teeŋti noon e rewɓe, ko huunde nde laamuuji Moritani njiɗaa. E hitaande 1974 o sosi Fedde Rewɓe Moritani Demokaraat en. Hakkunde 1989 e 1991 o woniino tergal e fedde wiyeteende « Mouvement démocratique internationale pour défendre les opprimés ».
E hitaande 1991, El-Moctar nanngaa, torlaa sabu mum haalde ko feewti e warngooji baɗnooɗi e Moritaninaaɓe ɓaleeɓe seeɗa to Nouadhibou . Naatgol makko addani mo sosde Goomu ballondiral e ƴaañiiɓe e nder leydi Moritani. O lobbiima ngam heɓde quota e nder laamu ngam naatde e rewɓe e nder kuule politik - ɗum ina darii e 20% e hitaande 2019.
Fatwa
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 2014, liimam fedde lislaamiyankoore radikal Moritani, wiyeteende Ahbab Errassoul (Sehilaaɓe Nelaaɗo) yaltinii mo fatwa . Yamiroore ndee yaltinaama e El-Moctar sabu mum daranaade e yeeso yimɓe fof blogger gooto mo Ahbab Errassoul tuumi ko murtuɗo. Fatwa oo noddii warngo e ɓuuɓnude gite El-Moctar, sabu tan o ɗaɓɓi ñaawoore nuunɗunde wonande blogger oo.
Fedde rewɓe ardiiɓe galleeji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Ñalnde 17 abriil 1999, El-Moctar sosi Fedde rewɓe hooreeɓe galleeji (AFCF, French ), mo o ardii. Gila e fuɗɗoode mum, AFCF haɗaa ko ngam hollirde keewal Moritani, haa arti noon e rewɓe Aarabeeɓe, Berbeer en, Haratin en, Pulaar en, Soninkooɓe e Wolof en . AFCF ina jogii 12 000 tergal, nokkuuji jeegom ngam hisnude ñawɓe, 168 gollotooɓe e renndo, awokaaji 4 e neɗɗo jokkondirɗo e kala wuro e nder leydi Moritani. E hitaande 2019, AFCF ƴetti kuulal kesal feewde e laamu Moritani ngam reende hakkeeji rewɓe, haa teeŋti noon e waɗde kuuge ɓurɗe tiiɗde ngam warde rewɓe.
Eɓɓaande nde laamu Moritani salii nde nde yahdaani e sariya sharia .
Njeenaaje e teddungal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]El-Moctar rokkaama njeenaari jojjanɗe aadee to leydi Farayse e hitaande 2006. E hitaande 2010 o rokkaa njeenaari Legion d’Honneur ngam golle makko e daranaade jojjanɗe aadee e nder leydi Moritani. E hitaande 2015, El-Moctar toɗɗaama ngam heɓde njeenaari Nobel jam, kanko e kampaañuuji goɗɗi luulndiiɗi maccungaagu , hono Biram Dah Abeid e Boubacar Ould Messaoud [ fr ] .
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Force feeding burdens obese Mauritanian girls with diabetes, heart disease". NST Online. Reuters. 2018-04-09. Retrieved 2019-12-08. "Aminetou Mint El Moctar". www.unicef.org. Retrieved 2019-12-08.