Jump to content

Aminetou Mint El-Moctar

Iwde to Wikipedia
Aminetou Mint El-Moctar
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuMuritani Taƴto
Inditirdeأمينيتو بنت المختار, أمينيتو بنت المختا Taƴto
SoomaAminetou Ely El-Moctar Taƴto
InndeAminetou Taƴto
Ɗuubi daygo13 Bowte 1956 Taƴto
ƊofordeNouakchott Taƴto
WoldeArabic Taƴto
Sana'ajiwomen's rights activist, abolitionist Taƴto
DiinaDiina Lislaama Taƴto
Eye colorbrown Taƴto
Wearsglasses Taƴto
Memba enAssociation of Women Heads of Family Taƴto
Political ideologyfeminism Taƴto
Award receivedprix des droits de l'Homme de la République française Taƴto
Described at URLhttps://www.unicef.org/wca/aminetou-mint-el-moctar, http://www.africanfeministforum.com/aminetou-mint-el-moctar/ Taƴto

Aminetou Mint El-Moctar ( Arabic  ; jibinaa ko 13 Duujal 1956) ko dawriyanke moritaninaajo, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. O suɓaama ngam heɓde njeenaari Nobel jam e hitaande 2015, ko kanko woni debbo Moritaninaajo gadano ƴeewteede ngam heɓde njeenaari ndii.[1]

Nguurndam gadano

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Mint El-Moctar jibinaa ko to Nouakchott ñalnde 13 desaambar 1956, o mawni ko e galle toowɗo, sukaaɓe njeetato. Nde o heɓi duuɓi sappo e go’o, baaba makko yuɓɓini dewgal, o salii ɗum no feewi; kono dewgal ngal yahri yeeso, ɓiɗɗo makko gadano jibinaa ko nde o heɓi duuɓi 14.

Nde o woni suka o tawtoraama seppooji marxist en, polis nanngi mo laabi keewɗi. E oon sahaa kadi, o dariima e hakkeeji jiyaaɓe galle makko, o hirjini ɓe yo ɓe ƴettu ndimaagu maɓɓe, ɓe njalta. Caggal nde o woppi gorko makko, o waawaano yahde duɗal, o golliima e golle keewɗe ɗe njoɓaaka, ina jeyaa heen yeeyde simme, golloraade tablo (switchboard), e wonde golloowo renndo.

Aktiwisim & Feminism

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Daɗndo El-Moctar sosaa ko gila e cukaagu mum - daranaade hakkeeji woɗɓe gila e cukaagu mum. Activism, haalde ko feewti e laamu, haa teeŋti noon e rewɓe, ko huunde nde laamuuji Moritani njiɗaa. E hitaande 1974 o sosi Fedde Rewɓe Moritani Demokaraat en. Hakkunde 1989 e 1991 o woniino tergal e fedde wiyeteende « Mouvement démocratique internationale pour défendre les opprimés ».

E hitaande 1991, El-Moctar nanngaa, torlaa sabu mum haalde ko feewti e warngooji baɗnooɗi e Moritaninaaɓe ɓaleeɓe seeɗa to Nouadhibou . Naatgol makko addani mo sosde Goomu ballondiral e ƴaañiiɓe e nder leydi Moritani. O lobbiima ngam heɓde quota e nder laamu ngam naatde e rewɓe e nder kuule politik - ɗum ina darii e 20% e hitaande 2019.

E hitaande 2014, liimam fedde lislaamiyankoore radikal Moritani, wiyeteende Ahbab Errassoul (Sehilaaɓe Nelaaɗo) yaltinii mo fatwa . Yamiroore ndee yaltinaama e El-Moctar sabu mum daranaade e yeeso yimɓe fof blogger gooto mo Ahbab Errassoul tuumi ko murtuɗo. Fatwa oo noddii warngo e ɓuuɓnude gite El-Moctar, sabu tan o ɗaɓɓi ñaawoore nuunɗunde wonande blogger oo.

Fedde rewɓe ardiiɓe galleeji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Manifesto doole softeende UNESCO hannde, ina waɗi El-Moctar (pdf).

Ñalnde 17 abriil 1999, El-Moctar sosi Fedde rewɓe hooreeɓe galleeji (AFCF, French ), mo o ardii. Gila e fuɗɗoode mum, AFCF haɗaa ko ngam hollirde keewal Moritani, haa arti noon e rewɓe Aarabeeɓe, Berbeer en, Haratin en, Pulaar en, Soninkooɓe e Wolof en . AFCF ina jogii 12 000 tergal, nokkuuji jeegom ngam hisnude ñawɓe, 168 gollotooɓe e renndo, awokaaji 4 e neɗɗo jokkondirɗo e kala wuro e nder leydi Moritani. E hitaande 2019, AFCF ƴetti kuulal kesal feewde e laamu Moritani ngam reende hakkeeji rewɓe, haa teeŋti noon e waɗde kuuge ɓurɗe tiiɗde ngam warde rewɓe.

Eɓɓaande nde laamu Moritani salii nde nde yahdaani e sariya sharia .

Njeenaaje e teddungal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

El-Moctar rokkaama njeenaari jojjanɗe aadee to leydi Farayse e hitaande 2006. E hitaande 2010 o rokkaa njeenaari Legion d’Honneur ngam golle makko e daranaade jojjanɗe aadee e nder leydi Moritani. E hitaande 2015, El-Moctar toɗɗaama ngam heɓde njeenaari Nobel jam, kanko e kampaañuuji goɗɗi luulndiiɗi maccungaagu , hono Biram Dah Abeid e Boubacar Ould Messaoud [ fr ] .

  1. Force feeding burdens obese Mauritanian girls with diabetes, heart disease". NST Online. Reuters. 2018-04-09. Retrieved 2019-12-08. "Aminetou Mint El Moctar". www.unicef.org. Retrieved 2019-12-08.