Aspet
Aspet (Armeen: Ասպետ; Gerek ɓooyɗo: Ἀσπέτης, Aspetes e Gerek hannde) ko tiitoonde konu ndonaandi teddungal Armeni, heewi taweede ko e nder galle Bagratuni.[1]
Innde ndee ummorii ko e ɗemngal Perse ɓooyngal *viθa/visapati "hooreejo leñol", walla e ko ɓuri heewde e aspapati,[2] caggal ɗuum aspbed (walla aspbad) [3][4] toɗɗaaɗo biro Iraannaaɓe Jaagorgal Puccu (hooreejo konu pucci). Konu Armeni ina waɗi konu pucci ɓurngu heewde, e gardagol Konstaabel Toowɗo ( sparapet ), ɗum noon alaa ko heddii e Jaagorgal Puccu. Ina famɗi ɗo daartiyankooɓe Armeninaaɓe e jamaanu Arshakuni mbiyata hay Bagratid en gardinooɗo konu laamɗo oo. Hono no małxaz galle Khorkhoruni nii, aspet wayi ko no tiitoonde teeŋtunde, jom en hakkillaaji en, nde Bagratunis, ɓe keɓi heen innde maɓɓe woɗnde, nde juutaani, wiyeteende Aspetuni.[5] Ndee tiitoonde majjii caggal nde aarabeeɓe keɓti leydi Armeni . Wonnde ndee tiitoonde e innde ina waawi tawa ko sabu Arsacid Armenie ina nanndi e Parthia, ɗo gooto e galleeji jeeɗiɗi mawɗi ɗii joginoo innde Aspahbad . [6]
Innde Aspietai, galle tedduɗo Bizantiin iwdi Armeni, ummorii ko e aspet .
E nder daartol Armeni hannde, konngol aspet ngol ina firta kadi konuuli Oropnaaɓe jamaanu hakkundeejo .
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Toumanoff, Cyril (1963), Studies in Christian Caucasian History III, pp. 202, 324-26. Georgetown University Press.
- ↑ Nicholas Adontz, Armenia in the Period of Justinian, tr. and rev. by N. Garsoïan, Lisbon, 1970, p. 312
- ↑ Joseph Markwart, Die Genealogie der Bagratiden und das Zeitalter der Mar Abas und Ps. Moses Xorenaci, Caucasica 6/2, 1930, p. 68
- ↑ Johann Heinrich Hübschmann, Armenische Etymologie, p. 109
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>
tag; no text was provided for refs namedCyril3
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>
tag; no text was provided for refs namedCyril