Jump to content

Ayaan Hirsi Ali

Iwde to Wikipedia
Ayaan Hirsi Ali
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuKingdom of the Netherlands, Dowlaaji Dentuɗi Taƴto
InditirdeAyaan Hirsi Ali Taƴto
InndeAyaan Taƴto
Innde ɓesnguHirsi, Ali Taƴto
Ɗuubi daygo13 Jolal 1969 Taƴto
ƊofordeMogadishu Taƴto
FatherHirsi Magan Isse Taƴto
Dee/goriiwoNiall Ferguson Taƴto
WoldeInngilisjo, Dutch, Somali Taƴto
Writing languageDutch Taƴto
Position heldmember of the House of Representatives of the Netherlands Taƴto
Janngi toUniversiteit Leiden Taƴto
Member of political partyPartij van de Arbeid, Volkspartij voor Vrijheid en Democratie Taƴto
Candidacy in election2003 Dutch general election Taƴto
DiinaNasaaraankore, Diina Lislaama Taƴto
Magnum opusSubmission, The Caged Virgin, Infidel, Heretic: Why Islam Needs a Reformation Now, Nomad: From Islam to America Taƴto
Memba enintellectual dark web Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttps://www.ayaanhirsiali.com/ Taƴto
Described at URLhttp://powerbase.info/index.php/Ayaan_Hirsi_Ali, https://www.sourcewatch.org/index.php/Ayaan_Hirsi_Ali Taƴto

Ayaan Hirsi Ali [lower-alpha 1] ( Somali  ; jibinaa ko Ayaan Hirsi Magan, 13 noowammbar 1969) ko binndoowo, daraniiɗo haɓaade rafiiji, miijotooɗo koolaaɗo, gonnooɗo politikyanke, jibinaaɗo to Somali, Holanndeejo e Ameriknaajo. Ko o ƴattoowo lislaam, omo daranii hakkeeji e ndimaagu rewɓe juulɓe, omo haɓa e dewgal doole, warngooji teddungal, dewgal sukaaɓe, e ƴattaade rewɓe .[1][2][3]

Hirsi Ali jibinaa ko to leydi Somali . E duuɓi joy, Hirsi Ali waɗii ƴaañorgal debbo ngal neene mum yuɓɓini. Ɓesngu makko ummiima e leyɗeele keewɗe e nder Afrik e Fuɗnaange hakkundeejo, nde o heɓi duuɓi 23, o heɓi asilo politik to Pays-Bas, o heɓi ɓiyleydaagu Pays-Bas duuɓi joy caggal ɗuum.[4] E nder duuɓi makko 30, Hirsi Ali woppii diineeji cukaagu mum, o fuɗɗii anndinde ko ateyist, o naati e politik hakkundeejo-nyaamo Holannda, o naati e lannda yimɓe ngam ndimaagu e demokaraasi (VVD).

E hitaande 2003, Hirsi Ali suɓaama e suudu sarɗiiji leydi Pays-Bas . Nde o woni e parlemaa, o gollodiima e Theo van Gogh e filmo tokooso, tiitoonde mum ko Submission, holliroowo tooñanngeeji rewɓe e les sariya lislaam fundamentalist, kadi o ñiŋii canon juulɓe e hoore mum. Filma oo addani yimɓe hulɓinaade maayde, Van Gogh waraa ko juuti caggal nde filmo oo yalti, ko Mohammed Bouyeri, riiwti Hirsi Ali e suuɗde. [5] E oon sahaa, o ɓeydii haalde ko o ñiŋoowo Lislaam.[6] E hitaande 2005, jaaynde <i id="mwSA">wiyeteende Time</i> innitiri Hirsi Ali e nder 100 neɗɗo ɓurɗo waawde huutoraade doole e winndere ndee [7]. Ƴeewndo makko laaɓtungo e Lislaam waɗi mo neɗɗo luulndiiɗo e politik Holannda. .

E yahde Amerik, Hirsi Ali naati e duɗal Ameriknaagal Enterprise Institute (AEI), fedde miijotoonde ko fayti e njuɓɓudi [8][9], ɗo o sosi hoore makko e wonde binndoowo, golloowo, e ganndo renndo. Defte makko Kaafer: Nguurndam am (2007), Nomad: Gila e Lislaam haa Amerik (2010) e Heretik: Ko waɗi Lislaam ina haani waylude jooni (2015) ngonti defte ɓurɗe soodde.[10]

Ali ko neɗɗo caɗtuɗo e nder Atheism keso gila e fuɗɗoode mum.[11] O anndinii naatgol makko e diine kerecee en e hitaande 2023.[12] Ɓeen ñaawooɓe ina tuuma Hirsi Ali wonde ko o lislaam-fobi walla neo-orientalist,[13][14] ina naamnoo kadi ko o daraniiɗo ganndal "ngam haalde e dow doole ko fayti e Lislaam e winndere aarabeeɓe", ɓe mbiyi omo ƴellita miijo " civili " hirnaange.[15] Hirsi Ali ina resndi daartoowo biyeteeɗo Niall Ferguson, daartoowo Ecoppinaajo-Ameriknaajo. Ɓeeɗoo ɗiɗo ina njibina ɓiɓɓe mum en worɓe to leyɗeele dentuɗe Amerik, ɗo o wonti ɓiyleydi e hitaande 2013.[16][17]

Nguurndam gadano

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Hirsi Ali jibinaa ko Ayaan Hirsi Magan to Mogadishu, to leydi Somali, ñalnde 13 noowammbar 1969. [18][19][20] Baaba makko, ko juulɗo sunnit, jeyaaɗo e leñol Darod to Somali, jannguɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia to New York.[21][22] Tergal mawngal e fedde demokraasi kisal Somali, kadi ko o gardiiɗo e nder rewolison Somali, baaba makko sokaa sabu luulndaade laamu kominist Siad Barre e hitaande nde Ayaan jibinaa ndee. [ 9 ] Baaba Hirsi Ali ko ganndo, luulndiiɗo, juulɗo dewondirɗo, jannguɗo caggal leydi kadi omo luulndii ƴattaade rewɓe ; nde o woni e kasoo ndee, neene makko Hirsi Ali yamiri gorko gooto yo waɗ ɗum e dow makko, nde Hirsi Ali ina yahra e duuɓi joy. E wiyde Hirsi Ali, o waɗii saasɓe nde neene makko heɓaani debbo waɗde feere ndee, sibu ɓuuɓri ndii ina « ɓuri hoybude » so worɓe mbaɗi ɗum. [23]

Caggal nde baaba makko daɗi e kasoo, kanko e ɓesngu makko ɓe ngummii Somali, ɓe njahi Arabi Sawdit, Ecoppi, haa ɓe njottii Keña, ɓe nguuri ɗoon duuɓi sappo. [24]Ko ɗoon o sosi nguurndam toowɗam welɗam wonande ɓe. Hirsi Ali janngi ko duɗal hakkundeewal sukaaɓe rewɓe juulɓe e ɗemngal Engele. Wakkati o yotti duuɓi maako, lesdi Sawudit ɗon hokka ceede ngam jangirde diina nder lesɗe ɗuɗɗe nden boo miijooji maako dow diina ɗon mari semmbe nder juulɓe ɗuuɗɓe. Jannginoowo diine karismatik, jannginaaɗo e ngalɗoo daawal, naati duɗal Hirsi Ali. O doolniri suka debbo biyeteeɗo Ayaan, kam e won e janngooɓe makko, ngam ƴettude firooji ɓurɗi tiiɗde e Islaam ɗi Arabi Sawdit, ko luurdi e firooji ɓurɗi yooɗde e oon sahaa to Somali e Keñiya. Hirsi Ali wiyi caggal ɗuum wonde o ɓooyii yiɗde Qur'aana, o wuuri "e deftere, ngam deftere" e nder cukaagu makko fof. [25]

O yurminii miijooji fedde wiyeteende « Banndiraaɓe juulɓe lislaam », o ɓoornii ko hijab e uniforme makko duɗal. Ɗuum noon ko huunde nde meeɗaa waɗde e oon sahaa kono ɗum ɓuri heewde e yoga e sukaaɓe rewɓe juulɓe.[26] E oon sahaa, o jaɓii fatwa bayyinaango e binndoowo biyeteeɗo Salman Rushdie, biyeteeɗo Salman Rushdie, mo Angalteer, ngam jaabaade nate annabi lislaam Muhammadu e nder deftere mum wiyeteende The Satanic Verses [27]. Caggal nde o timmini jaŋde makko hakkundeere, Hirsi Ali naati jaŋde binnditagol to duɗal jaaɓi haaɗtirde binnditagol Valley to Nairobi fotde hitaande wootere. Nde o mawnata ndee, o janngi kadi daartol teskinngol e ɗemngal Engele, ko wayi no defte Nancy Drew e defte Enid Blyton, e arketiipuuji jaambaarooji jamaanu, puɗɗiiɗi keeri renndo. " <i id="mw4Q">Secret Seven</i>, <i id="mw4w">Famous Five</i> e yoga e Enid Blytons woɗɓe – ko ɓe mbaɗata ko, ɓe cemmbina ma no neɗɗo gooto ngam miijaade wonde aɗa jeyaa e Secret Seven. Aɗa safra sirluuji, aɗa jeyaa e Famous Five[28]. So ɗuum ina seerti no feewi e aduna mo mawnu-mi e mum, the Do told not mingle with boys," o siftori." Kadi, siftorde neene makko salii soldateeɓe naatde e galle makko, Hirsi Ali jokkondiri e Somali "natal rewɓe tiiɗɓe: mo ƴattooje e nder nguura, e mo darii ɗoon e laɓi e dow konu nguu, o wiyi, 'You intohouse'. Kadi mi wonti noon. Kadi jibnaaɓe am e neene am mbeltiima heen jooni—sabu ko kaalmi e Qur’aana koo. Mi wontii ɓe, tan ko e mbaadi ngoɗndi."[29]

Nguurndam e nder leydi Pays-Bas

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Argol e jaŋde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Hirsi Ali arii Pays-Bas e hitaande 1992. E ndeen hitaande o ummiima Keñiya ngam yiylaade galle makko to Düsseldorf e Bonn, Almaañ, o yahi Pays-Bas ngam daɗde e dewgal tuumaangal doole. Nde o ari toon, o ɗaɓɓi asilo politik, o heɓi yamiroore hoɗde. O huutoriima innde mawniiko gorko gadano e ɗaɓɓaande makko, gila ndeen o anndiraama to bannge hirnaange ko Ayaan Hirsi Ali. O heɓi yamiroore hoɗde e nder yontereeji tati walla nayi caggal nde o arti Pays-Bas.

E fuɗɗoode, o waɗii golle keewɗe juutɗe, gila e laɓɓinde haa e sortude posto. O golliima e firo to nokku mooliiɓe Rotterdam mo, e wiyde sehil makko gooto yeewtidiiɗo e hitaande 2006 e jaaynde The Observer, maantini mo no feewi.

Ko o jannguɗo no feewi, to Pays-Bas o tawi defte kese e laabi miijo ɗi fof ina njuɓɓina miijo makko, ina hulɓina mo. Golle Sigmund Freud naatni mo e mbaydi moraal alternatiif ndi tuugnaaki e diine. E nder oon sahaa o ƴettii kursuuji e ɗemngal Holanndee e kursuuji naatgol hitaande wootere e golle renndo to Hogeschool De Horst to Driebergen . O wiyi o weltiima no feewi e no renndo Holannda wayi no gollortoo nii. [30] Ngam ɓeydaade faamde ƴellitaare maggal, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leiden, ɗo o heɓi dipoloma makko Master e ganndal politik .

Hakkunde 1995 e 2001, Hirsi Ali golliima kadi e firo e firoore Somali-Hollande keeriiɗo, o heewnoo gollodaade e rewɓe Somali e nder nokkuuji asilo, e nder hoɗorɗe rewɓe tooñaaɓe, e nder sarwiis Holannda toppitiiɗo ko fayti e immigration e naturalisation (IND, Immigratie- en Naturalisatiedienst ). Nde o gollotoo e IND ndee, o wonti ƴattoowo no nde jogori huutoraade ɗaɓɓooɓe asilo. Hirsi Ali ina haalda ɗemɗe jeegom : Engele, Somali, Arab, Suwahili, Amhari, e Holanndee .

  1. English: Template:IPAc-en Template:Respell, Template:IPA; Template:Langx Template:IPA; Template:Langx, Template:ALA-LC.
Cite error: <ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found.
  1. Applebaum, Anne (4 February 2007). "The Fight for Muslim Women A feisty memoir from a controversial champion of female rights".
  2. "Ayaan Hirsi Ali on Q&A: the west must stop seeing Muslims only as victims". The Guardian. 16 May 2016. Retrieved 1 December 2016.
  3. "Ayaan Hirsi Ali's 'Heretic'". The New York Times. 1 April 2015. Retrieved 1 December 2016.
  4. "Somalia-born critic of Islam admits lying to gain asylum". The Irish Times. Retrieved 7 December 2023.
  5. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "Leung 2005".
  6. Leung, Rebecca (11 March 2005). "Slaughter And 'Submission'". CBS News. Retrieved 7 April 2025.
  7. Manji, Irshad (18 April 2005). "The 2005 Time 100 | Ayaan Hirsi Ali". Time. Retrieved 6 November 2025.
  8. Hayward, Freddie (9 September 2021). "Ayaan Hirsi Ali: 'If you disagree with the left, you're punished'". New Statesman. Retrieved 7 December 2023.
  9. Garner, Dwight (15 January 2012). "Warriors on 2 Sides of Militant Islam". The New York Times.
  10. Dominus, Susan (1 April 2015). "Ayaan Hirsi Ali's 'Heretic'". The New York Times.
  11. Gregory, Elizabeth (17 August 2023). "Richard Dawkins: everything you need to know about the world's most famous atheist". London Evening Standard.
  12. Jones, Sarah (29 November 2023). "The Infidel Turned Christian". Intelligencer. Retrieved 5 December 2023.
  13. Mahmood, Saba (2009). "Feminism, Democracy, and Empire: Islam and the War on Terror". In Herzog, H.; Braude, A. (eds.). Gendering Religion and Politics: Untangling Modernities. New York City: Palgrave Macmillan. p. 197. ISBN 978-0-230-62337-8.
  14. Yaghi, Adam (18 December 2015). "Popular Testimonial Literature by American Cultural Conservatives of Arab or Muslim Descent: Narrating the Self, Translating (an)Other". Middle East Critique. 25 (1): 83–98. doi:10.1080/19436149.2015.1107996. S2CID 146227696.
  15. Grewal, Kiran (December 2012). "Reclaiming the Voice of the 'Third World Woman'". Interventions. 14 (4): 569–590. doi:10.1080/1369801X.2012.730861. S2CID 142764138.
  16. Kroet, Cynthia (6 June 2017). "Ayaan Hirsi Ali: Tackle Islam or face civil war". Politico. Retrieved 7 December 2023.
  17. "Ayaan Hirsi Ali on Immigration Reform and Assimilation in Europe". Literary Hub. 17 May 2021. Retrieved 7 December 2023.
  18. "Ayaan Hirsi Ali". Contemporary Black Biography. Gale Academic OneFile. 22 December 2014. ISSN 1058-1316. Template:Gale. Template:Retrieved
  19. Benowitz, June Melby (2017). "Hirsi Ali, Ayaan (1969–)". Encyclopedia of American Women and Religion (in Engeleere) (2nd ed.). Santa Barbara, Calif.: ABC-Clio. p. 263. ISBN 978-1-4408-3987-0 via Google Books.
  20. Gorlinski, Virginia (3 October 2025). "Ayaan Hirsi Ali". Encyclopaedia Britannica (in Engeleere). Retrieved 6 November 2025.
  21. Linklater, Alexander (17 May 2005). "Danger woman". The Guardian. London. Retrieved 15 June 2008.
  22. "A critic of Islam: Dark secrets". The Economist. Vol. 382 no. 8515. 10–16 February 2007. p. 87. The family's troubles began in 1969, the year Ms Hirsi Ali was born. That was also the year that Mohammed Siad Barre, a Somali army commander, seized power in a military coup. Hirsi Magan was descended from the traditional rulers of the Darod, Somalia's second biggest clan. Siad Barre, who hailed from a lesser Darod family, feared and resented Ms Hirsi Ali's father's family, she says. In 1972, Siad Barre had Hirsi Magan put in prison from which he escaped three years later and fled the country.
  23. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "dangerwoman".
  24. Linklater, Alexander (17 May 2005). "Danger woman". The Guardian. London. Retrieved 15 June 2008.
  25. Hirsi Ali, Ayaan (4 June 2007a). "To submit to the book is to exist in their hell". The Sydney Morning Herald.
  26. Interviewed by David Cohen, published 2 February 2007 LAWCF.org Archived 28 Siilto 2007 at the Wayback Machine and identically here "Islamophobia Watch – Home – 'Violence is inherent in Islam – it is a cult of death'". Archived from the original on 16 July 2007. Retrieved 24 February 2007. Retrieved 24 March 2007.
  27. "Controversial Ayaan Hirsi Ali, Muslim turned atheist, to resign from Dutch Parliament". Asian Tribune. Archived from the original on 6 September 2017. Retrieved 21 February 2022.
  28. "Jennifer Byrne Presents: Ayaan Hirsi Ali – The Books – The Book Club – ABC TV". www.abc.net.au. Retrieved 2025-02-05.
  29. Linklater, Alexander (17 May 2005). "Danger woman". The Guardian. London. Retrieved 15 June 2008.
  30. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "smh.com.au".