Ayesha Imam
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Wolde | Inngilisjo, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | women's rights activist, lecturer, editor, political activist, feminist |
| Field of work | human rights, women's rights, feminism |
| Employer | United Nations Population Fund, women in Nigeria, Greenpeace International |
| Janngi to | University of North London, Janngirɗe Ahmadu Bello, University of Sussex |
| Memba en | African Feminist Forum, African Democracy Forum |
| Award received | John Humphrey Freedom Award |
Ayesha Imam ko debbo jibinaaɗo to leydi Najeriya, ko o daraniiɗo jojjanɗe aadee. O woni hooreejo departemaa pinal, jinnaaɓe e hakkeeji aadee e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Yimɓe, kadi ko o tergal sosngal e pioneer koolaaɗo kuuɓal rewɓe e nder leydi Najeriya.[O ɓooyii wonde gardiiɗo fedde wiyeteende BAOBAB ngam jojjanɗe aadee rewɓe, fedde daraniinde jojjanɗe aadee. Tuggi lewru abriil 2017 haa lewru marse 2023, o wonii hooreejo fedde wiyeteende Greenpeace International.
Imam ina jeyaa e eeraango jaɓngo ngam ittude ñaawoore maayde Amina Lawal.[4]
Ngendam Imam heɓi dipolomaaji makko leslese to Polytechnic to Fuɗnaange Londres e hitaande 1980, o heɓi kadi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello (ABU) e hitaande 1983. O timminii doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sussex.[5] O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria e hitaande 1980. E hitaande 1983, o woniino sekreteruuji jokkondirɗi, darnde laamu ɓurnde toowde e Rewɓe e nder leydi Najeriya, fedde rewɓe wonnde e Zaria. E hitaande 1996, o wondi e fedde wiyeteende BAOBAB, fedde toppitiinde jojjanɗe aadee rewɓe, toppitiinde ndeenka sariya wonande rewɓe ñaawooɓe e nder sariyaaji kuuɓtodinɗi, sariyaaji aadaaji walla sariyaaji laawɗinaaɗi, tawi ina jeyaa heen rewɓe kono sosaaɗi tawa ina teskaa nafooje rewɓe. Hono ɗeen kodde ina kaala ko fayti e fiyde walla fiyde rewɓe kaaƴe.[6] Kuugal BAOBAB woni ɓesdugo firooji yahdu yeeso dow binndi lislaama e ɓesdugo anndal dow hakkeeji rewɓe Naajeeriya.[3] Ko o gardiiɗo BAOBAB e sahaa nde Shari’a fuɗɗii, fedde nde waɗii seminaaji e nder leydi ndii fof ngam yeewtidde e no sariyaaji juulɓe mbaawirta firteede ngam wallitde hakkeeji rewɓe.[7]