Jump to content

Ayesha Imam

Iwde to Wikipedia
Ayesha Imam
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
WoldeInngilisjo, Nigerian Pidgin Taƴto
Sana'ajiwomen's rights activist, lecturer, editor, political activist, feminist Taƴto
Field of workhuman rights, women's rights, feminism Taƴto
EmployerUnited Nations Population Fund, women in Nigeria, Greenpeace International Taƴto
Janngi toUniversity of North London, Janngirɗe Ahmadu Bello, University of Sussex Taƴto
Memba enAfrican Feminist Forum, African Democracy Forum Taƴto
Award receivedJohn Humphrey Freedom Award Taƴto

Ayesha Imam ko debbo jibinaaɗo to leydi Najeriya, ko o daraniiɗo jojjanɗe aadee. O woni hooreejo departemaa pinal, jinnaaɓe e hakkeeji aadee e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Yimɓe, kadi ko o tergal sosngal e pioneer koolaaɗo kuuɓal rewɓe e nder leydi Najeriya.[O ɓooyii wonde gardiiɗo fedde wiyeteende BAOBAB ngam jojjanɗe aadee rewɓe, fedde daraniinde jojjanɗe aadee. Tuggi lewru abriil 2017 haa lewru marse 2023, o wonii hooreejo fedde wiyeteende Greenpeace International.

Imam ina jeyaa e eeraango jaɓngo ngam ittude ñaawoore maayde Amina Lawal.[4]

Ngendam Imam heɓi dipolomaaji makko leslese to Polytechnic to Fuɗnaange Londres e hitaande 1980, o heɓi kadi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello (ABU) e hitaande 1983. O timminii doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sussex.[5] O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria e hitaande 1980. E hitaande 1983, o woniino sekreteruuji jokkondirɗi, darnde laamu ɓurnde toowde e Rewɓe e nder leydi Najeriya, fedde rewɓe wonnde e Zaria. E hitaande 1996, o wondi e fedde wiyeteende BAOBAB, fedde toppitiinde jojjanɗe aadee rewɓe, toppitiinde ndeenka sariya wonande rewɓe ñaawooɓe e nder sariyaaji kuuɓtodinɗi, sariyaaji aadaaji walla sariyaaji laawɗinaaɗi, tawi ina jeyaa heen rewɓe kono sosaaɗi tawa ina teskaa nafooje rewɓe. Hono ɗeen kodde ina kaala ko fayti e fiyde walla fiyde rewɓe kaaƴe.[6] Kuugal BAOBAB woni ɓesdugo firooji yahdu yeeso dow binndi lislaama e ɓesdugo anndal dow hakkeeji rewɓe Naajeeriya.[3] Ko o gardiiɗo BAOBAB e sahaa nde Shari’a fuɗɗii, fedde nde waɗii seminaaji e nder leydi ndii fof ngam yeewtidde e no sariyaaji juulɓe mbaawirta firteede ngam wallitde hakkeeji rewɓe.[7]