Bola Ige
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Inditirde | James Ajibola Idowu Ige |
| Sooma | James Ajibola Idowu Ige |
| Innde | Bola |
| Ɗuubi daygo | 13 Siilto 1930 |
| Ɗoforde | Zariya |
| Date of death | 23 Bowte 2001 |
| Place of death | Ibadaan |
| Manner of death | homicide |
| Ɗemngal | Yarbankoore |
| Wolde | Inngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin |
| Writing language | Inngilisjo |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje, lawyer, minister |
| Position held | Governor of Oyo State, Minister of Justice of Nigeria, Minister of Power |
| Janngi to | University of Ibadan, University College London |
| Member of political party | Action Group, Alliance for Democracy |
| Hair color | black hair |
| Eye color | brown |
| Follows | Paul Tarfa |
| Replaced by | Victor Omololu Olunloyo |
| Personal pronoun | L485 |
Mawɗo James Ajibola Idowu Ige SAN (Yoruba: Bọ́lá Ìgè (ListenR); 13 suwee 1930 – 23 desaambar 2001), ganndiraaɗo Bola Ige, ko awokaa e dawrugol leydi Nijeer. O wonii jaagorgal leydi Naajeeriya ko feewti e ñaawooje gila lewru Yarkomaa 2000 haa o waraa e lewru Duujal 2001.[1] O meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Oyo gila 1979 haa 1983 e sahaa laamu leydi Najeriya ɗiɗaɓuru.
Ɓawo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]James Ajibola Idowu Adegoke Ige jibinaa ko to Esa Oke, to diiwaan Osun to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya ñalnde 13 lewru Seeɗto hitaande 1930.[2] Jibnaaɓe makko ko Yoruba en jeyaaɓe e wuro Esa-Oke, e nder diiwaan Oyo ɓooyɗo (jooni ko e diiwaan Osun).Ige ummii Kaduna, fayi fuɗnaange diiwaan Hirnaange nde o yahrata e duuɓi 14. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (1943–48), caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Gila ɗoon, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, o heɓi dipoloma makko e hitaande 1959. O noddiraa e bar to Inner Temple London e hitaande 1961.[3]
Ige sosi Bola Ige & Co nder hitaande 1961, ɓaawo man o laati ardiiɗo awokaa lesdi Naajeeriya.[4]
O anndaa e nder leydi ndii sabu makko waawde haalde, kam e golle makko e nder hakkeeji siwil e demokaraasi. Goongɗinal Ige ko diine kerecee en.[5][6] Ko heewi, Ige ina haalda e ɗemɗe tati mawɗe Naajeeriya ɗee fof, Yoruba, Igbo e Hausa no feewi.[7] O winndi defte keewɗe, kadi deftere binndanɗe e teddungal ko fayti e makko yalti ko juuti caggal maayde makko.
Fuɗɗoode golle politik
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E nder laamu gadano (1963–66), nde o yahrata e duuɓi 31 o woni ko e hakkunde kiris fedde gollorde, nde mawɗo Obafemi Awolowo fooli cukko makko, mawɗo Samuel Ladoke Akintola.[8] O wonti luutndiiɗo Olusola Olaosebikan ngam lomtaade Obafemi Awolowo.[9] Ige wonnoo ko Komiseer ndema e nder diiwaan hirnaange leydi Nijeer, mo jooni alaa ɗo haaɗi (1967–70) e les laamu konu Seneraal Yakubu Gowon. E hitaande 1967, o wonti sehil Olusegun Obasanjo, gardinooɗo brigade konu to Ibadan.[10]
E fuɗɗoode kitaale 1970, e nder yonta gadano laamu konu, o waɗti waɗde heen sahaaji makko ngam haɓaade njiyaagu e nder fedde Eklesiyaaji Adunaare.[11]
Hakkunde ragare kitaale 1970 o naati nder lannda Unity Party of Nigeria (UPN), lomto fedde Action Group.[12] Nde Seneraal Olusegun Obasanjo fuɗɗii laamu ɗiɗaɓuru, o suɓaama guwerneer diiwaan Oyo tuggi lewru Oktoobar 1979 haa lewru Oktoobar 1983.[13]Adebisi Akande, caggal mum wonti guwerneer diiwaan Osun caggal nde o seerti e diiwaan Oyo, ko cukko guwerneer makko e nder ooɗoo sahaa.[14] E wooteeji 1983, nde o fooli ngam suɓaade hooreejo leydi UPN, o fooli ɗum ko Doktoor Victor Omololu Olunloyo. Ige luulndiima woote ɗee e ñaawirde, tawi o dañaani heen nafoore. Kono Olunloyo dañii jooɗorde ndee lebbi tati caggal ɗuum, sabu kuudetaa mo Seneraal Muhammadu Buhari e Tunde Idiagbon mbaɗi.[15]
Ige nanngaa ko caggal kuudetaa, tuumaama ina alɗina hoore mum e kaalis lannda. O woppitaa ko e hitaande 1985, caggal kuudetaa garoowo, e juuɗe Ibraahiima Babangida, o arti e golle makko sariya e binndol. E hitaande 1990, o yaltini deftere wiyeteende Yimɓe, Siyaas E Siyaas Najeriya: 1940–1979, deftere nde o fuɗɗii nde o woni e kasoo. O jeyaa ko e sosɓe fedde tiiɗnde Yoruba en, wiyeteende Afenifere. Hay so tawii o ñiŋii laamu konu Seneraal Sani Abacha, Ige reentinii caɗeele politik e oon sahaa.[16]
Wade
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 23 desaambar 2001, Ige waraa e galle mum to wuro Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange. O wonnoo ko e luural e nder lannda makko to diiwaan Osun. Yontere yawtunde nde, luural juutngal hakkunde guwerneer diiwaan Osun, Bisi Akande e cukko mum, Iyiola Omisore, ina wayi no waɗii maayde depitee diiwaan Osun, Odunayo Olagbaju.[17] Laamu hooreejo leydi Naajeeriya Olusegun Obasanjo neldi sooje'en haa fombina-fuunaange lesdi Naajeeriya ngam haɗugo ɓilla lesdi Naajeeriya.[18] Hay so tawii yimɓe heewɓe nanngaama, ñaawaama ngam tawtoreede warngo ngoo, ina heen Iyiola Omisore, kamɓe fof ɓe njaɓaama.[19] Haa lewru noowammbar 2010 warɓe ɓee tawaaka.[20] O wirnaa ko e wuro makko to Esa-Oke, to diiwaan Osun.[21] E nder konngol makko e nder wirwirnde makko, o wiyi omo sikki wonde Naajeeriya ina foti wuurde kono o sikkaani so ina foti maayde.[22]
Defte
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Golden Quotes: cuɓagol ciimtol ngol ɓurmi yiɗde. Ibadan : Dokke poos; Oxford : Koolol defte Afrik [caakoowo], c2000. x, ko 163 hello; 19 cm. ISBN 978-129-496-5
Jaaynde nanngaaɗo Ibadan : NPS jaŋde, 1992. 262 h. ; 23 cm. ISBN 978-2556-45-9
Yimɓe, siyaasaaku e siyaasa’en lesdi Naajeeriya: 1940-1979. Defte jaŋde Heinemann. 1994. 978-129-496-5.
Doosɗe e caɗeele leydi Najeriya Lagos: Duɗal janngirɗe sariyaaji leydi Najeriya, 1995. 36 pp.; 21 cm. ISBN 978-2353-43-4
Suka Kaduna. NPS Jaŋde. 1991. 978-2556-35-1.
Ƴeew kadi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Doggol warngooji ɗi njuumtaani (2000–hannde)
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "Troops deployed in Nigeria". BBC News. 24 December 2001. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "Homepage". The Nation. Lagos, Nigeria. Retrieved 8 March 2022.
- ↑ Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ Jan Harm Boer (2006). "Christians: secularism, yes and no Volume 5 of Studies in Christian-Muslim relations, Jan Harm Boer". Essence. p. 62. ISBN 9781553069614.
- ↑ Bola Ige; Akinyemi Onigbinde (2000). The essential Ige: tribute to Uncle Bola at 70. Frontline Books. ISBN 9789783537613.
- ↑ FEMI ADEOTI (23 October 2009). "Olunloyo on 1983 Oyo guber". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 28 November 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "Bola Ige". OnlineNigeria. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ Alhaji Lateef Jakande (27 July 2009). "My Rivalry With Bola Ige". The News. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "Bola Ige". OnlineNigeria. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "Emergency Declared in Nigeria After Killing of Justice Minister". The New York Times. 25 December 2001. Retrieved 6 November 2009.
- ↑ FEMI ADEOTI (23 October 2009). "Olunloyo on 1983 Oyo guber". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 28 November 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
- ↑ Duro Onabule (5 June 2009). "Any favour for Sanusi as Gov of Central Bank?". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 27 August 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ Jim I Akhere. "Power Sector Reform in Nigeria: Plans, Progress and Challenges" (PDF). Nigeria Peoples Forum – USA. Archived from the original (PDF) on 27 February 2012. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "Troops deployed in Nigeria". BBC News. 24 December 2001. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ "GOVERNMENT TO REALIGN FEDERATION LAWS" (PDF). United Nations Public Administration Network. 14 September 2001. Archived from the original (PDF) on 27 February 2012. Retrieved 7 November 2009.
- ↑ Yakubu Musa, Kano And Isah Ibrahim Maru (18 November 2001). "FEDERAL GOVERNMENT, SOKOTO FIGHT OVER WOMAN'S DEATH SENTENCE". This Day. Archived from the original on 17 March 2008. Retrieved 7 November 2009.