Jump to content

Bola Ige

Iwde to Wikipedia
Bola Ige
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InditirdeJames Ajibola Idowu Ige Taƴto
SoomaJames Ajibola Idowu Ige Taƴto
InndeBola Taƴto
Ɗuubi daygo13 Siilto 1930 Taƴto
ƊofordeZariya Taƴto
Date of death23 Bowte 2001 Taƴto
Place of deathIbadaan Taƴto
Manner of deathhomicide Taƴto
ƊemngalYarbankoore Taƴto
WoldeInngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin Taƴto
Writing languageInngilisjo Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje, lawyer, minister Taƴto
Position heldGovernor of Oyo State, Minister of Justice of Nigeria, Minister of Power Taƴto
Janngi toUniversity of Ibadan, University College London Taƴto
Member of political partyAction Group, Alliance for Democracy Taƴto
Hair colorblack hair Taƴto
Eye colorbrown Taƴto
FollowsPaul Tarfa Taƴto
Replaced byVictor Omololu Olunloyo Taƴto
Personal pronounL485 Taƴto

Mawɗo James Ajibola Idowu Ige SAN (Yoruba: Bọ́lá Ìgè (ListenR); 13 suwee 1930 – 23 desaambar 2001), ganndiraaɗo Bola Ige, ko awokaa e dawrugol leydi Nijeer. O wonii jaagorgal leydi Naajeeriya ko feewti e ñaawooje gila lewru Yarkomaa 2000 haa o waraa e lewru Duujal 2001.[1] O meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Oyo gila 1979 haa 1983 e sahaa laamu leydi Najeriya ɗiɗaɓuru.

James Ajibola Idowu Adegoke Ige jibinaa ko to Esa Oke, to diiwaan Osun to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya ñalnde 13 lewru Seeɗto hitaande 1930.[2] Jibnaaɓe makko ko Yoruba en jeyaaɓe e wuro Esa-Oke, e nder diiwaan Oyo ɓooyɗo (jooni ko e diiwaan Osun).Ige ummii Kaduna, fayi fuɗnaange diiwaan Hirnaange nde o yahrata e duuɓi 14. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (1943–48), caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Gila ɗoon, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde London, o heɓi dipoloma makko e hitaande 1959. O noddiraa e bar to Inner Temple London e hitaande 1961.[3]

Ige sosi Bola Ige & Co nder hitaande 1961, ɓaawo man o laati ardiiɗo awokaa lesdi Naajeeriya.[4]

O anndaa e nder leydi ndii sabu makko waawde haalde, kam e golle makko e nder hakkeeji siwil e demokaraasi. Goongɗinal Ige ko diine kerecee en.[5][6] Ko heewi, Ige ina haalda e ɗemɗe tati mawɗe Naajeeriya ɗee fof, Yoruba, Igbo e Hausa no feewi.[7] O winndi defte keewɗe, kadi deftere binndanɗe e teddungal ko fayti e makko yalti ko juuti caggal maayde makko.

Fuɗɗoode golle politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E nder laamu gadano (1963–66), nde o yahrata e duuɓi 31 o woni ko e hakkunde kiris fedde gollorde, nde mawɗo Obafemi Awolowo fooli cukko makko, mawɗo Samuel Ladoke Akintola.[8] O wonti luutndiiɗo Olusola Olaosebikan ngam lomtaade Obafemi Awolowo.[9] Ige wonnoo ko Komiseer ndema e nder diiwaan hirnaange leydi Nijeer, mo jooni alaa ɗo haaɗi (1967–70) e les laamu konu Seneraal Yakubu Gowon. E hitaande 1967, o wonti sehil Olusegun Obasanjo, gardinooɗo brigade konu to Ibadan.[10]

E fuɗɗoode kitaale 1970, e nder yonta gadano laamu konu, o waɗti waɗde heen sahaaji makko ngam haɓaade njiyaagu e nder fedde Eklesiyaaji Adunaare.[11]

Hakkunde ragare kitaale 1970 o naati nder lannda Unity Party of Nigeria (UPN), lomto fedde Action Group.[12] Nde Seneraal Olusegun Obasanjo fuɗɗii laamu ɗiɗaɓuru, o suɓaama guwerneer diiwaan Oyo tuggi lewru Oktoobar 1979 haa lewru Oktoobar 1983.[13]Adebisi Akande, caggal mum wonti guwerneer diiwaan Osun caggal nde o seerti e diiwaan Oyo, ko cukko guwerneer makko e nder ooɗoo sahaa.[14] E wooteeji 1983, nde o fooli ngam suɓaade hooreejo leydi UPN, o fooli ɗum ko Doktoor Victor Omololu Olunloyo. Ige luulndiima woote ɗee e ñaawirde, tawi o dañaani heen nafoore. Kono Olunloyo dañii jooɗorde ndee lebbi tati caggal ɗuum, sabu kuudetaa mo Seneraal Muhammadu Buhari e Tunde Idiagbon mbaɗi.[15]

Ige nanngaa ko caggal kuudetaa, tuumaama ina alɗina hoore mum e kaalis lannda. O woppitaa ko e hitaande 1985, caggal kuudetaa garoowo, e juuɗe Ibraahiima Babangida, o arti e golle makko sariya e binndol. E hitaande 1990, o yaltini deftere wiyeteende Yimɓe, Siyaas E Siyaas Najeriya: 1940–1979, deftere nde o fuɗɗii nde o woni e kasoo. O jeyaa ko e sosɓe fedde tiiɗnde Yoruba en, wiyeteende Afenifere. Hay so tawii o ñiŋii laamu konu Seneraal Sani Abacha, Ige reentinii caɗeele politik e oon sahaa.[16]

Ñalnde 23 desaambar 2001, Ige waraa e galle mum to wuro Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange. O wonnoo ko e luural e nder lannda makko to diiwaan Osun. Yontere yawtunde nde, luural juutngal hakkunde guwerneer diiwaan Osun, Bisi Akande e cukko mum, Iyiola Omisore, ina wayi no waɗii maayde depitee diiwaan Osun, Odunayo Olagbaju.[17] Laamu hooreejo leydi Naajeeriya Olusegun Obasanjo neldi sooje'en haa fombina-fuunaange lesdi Naajeeriya ngam haɗugo ɓilla lesdi Naajeeriya.[18] Hay so tawii yimɓe heewɓe nanngaama, ñaawaama ngam tawtoreede warngo ngoo, ina heen Iyiola Omisore, kamɓe fof ɓe njaɓaama.[19] Haa lewru noowammbar 2010 warɓe ɓee tawaaka.[20] O wirnaa ko e wuro makko to Esa-Oke, to diiwaan Osun.[21] E nder konngol makko e nder wirwirnde makko, o wiyi omo sikki wonde Naajeeriya ina foti wuurde kono o sikkaani so ina foti maayde.[22]

Golden Quotes: cuɓagol ciimtol ngol ɓurmi yiɗde. Ibadan : Dokke poos; Oxford : Koolol defte Afrik [caakoowo], c2000. x, ko 163 hello; 19 cm. ISBN 978-129-496-5

Jaaynde nanngaaɗo Ibadan : NPS jaŋde, 1992. 262 h. ; 23 cm. ISBN 978-2556-45-9

Yimɓe, siyaasaaku e siyaasa’en lesdi Naajeeriya: 1940-1979. Defte jaŋde Heinemann. 1994. 978-129-496-5.

Doosɗe e caɗeele leydi Najeriya Lagos: Duɗal janngirɗe sariyaaji leydi Najeriya, 1995. 36 pp.; 21 cm. ISBN 978-2353-43-4

Suka Kaduna. NPS Jaŋde. 1991. 978-2556-35-1.

Doggol warngooji ɗi njuumtaani (2000–hannde)

  1. "Troops deployed in Nigeria". BBC News. 24 December 2001. Retrieved 7 November 2009.
  2. "Homepage". The Nation. Lagos, Nigeria. Retrieved 8 March 2022.
  3. Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
  4. "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
  5. Jan Harm Boer (2006). "Christians: secularism, yes and no Volume 5 of Studies in Christian-Muslim relations, Jan Harm Boer". Essence. p. 62. ISBN 9781553069614.
  6. Bola Ige; Akinyemi Onigbinde (2000). The essential Ige: tribute to Uncle Bola at 70. Frontline Books. ISBN 9789783537613.
  7. FEMI ADEOTI (23 October 2009). "Olunloyo on 1983 Oyo guber". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 28 November 2009. Retrieved 7 November 2009.
  8. "Bola Ige". OnlineNigeria. Retrieved 8 November 2009.
  9. Alhaji Lateef Jakande (27 July 2009). "My Rivalry With Bola Ige". The News. Retrieved 7 November 2009.
  10. "Bola Ige". OnlineNigeria. Retrieved 8 November 2009.
  11. Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
  12. Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
  13. "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
  14. "Emergency Declared in Nigeria After Killing of Justice Minister". The New York Times. 25 December 2001. Retrieved 6 November 2009.
  15. FEMI ADEOTI (23 October 2009). "Olunloyo on 1983 Oyo guber". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 28 November 2009. Retrieved 7 November 2009.
  16. Whiteman, Kaye (1 January 2002). "Bola Ige – Dedicated lawyer building bridges in Nigerian politics". The Guardian. Retrieved 8 November 2009.
  17. Duro Onabule (5 June 2009). "Any favour for Sanusi as Gov of Central Bank?". The Sun. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 27 August 2009. Retrieved 7 November 2009.
  18. Jim I Akhere. "Power Sector Reform in Nigeria: Plans, Progress and Challenges" (PDF). Nigeria Peoples Forum – USA. Archived from the original (PDF) on 27 February 2012. Retrieved 7 November 2009.
  19. "Troops deployed in Nigeria". BBC News. 24 December 2001. Retrieved 7 November 2009.
  20. "About the Law Firm". Bola Ige & Co. Archived from the original on 10 December 2009. Retrieved 7 November 2009.
  21. "GOVERNMENT TO REALIGN FEDERATION LAWS" (PDF). United Nations Public Administration Network. 14 September 2001. Archived from the original (PDF) on 27 February 2012. Retrieved 7 November 2009.
  22. Yakubu Musa, Kano And Isah Ibrahim Maru (18 November 2001). "FEDERAL GOVERNMENT, SOKOTO FIGHT OVER WOMAN'S DEATH SENTENCE". This Day. Archived from the original on 17 March 2008. Retrieved 7 November 2009.