Jump to content

Carlien Bou-Chedid

Iwde to Wikipedia
Carlien Bou-Chedid
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuGana Taƴto
Sana'ajistructural engineer Taƴto

Carlien Bou-Chedid ko jiiloowo to bannge njuɓɓudi e yerɓo leydi to leydi Ganaa.

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Bou-Chedid janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe Wesley e Presec, to Legon, ɗo o yiyri rewɓe teskinɓe, hono Marie Curie e Helen Keller.[1] Caggal ɗuum o heɓi BSc (Hons) e Innjiniyaaruuji Siwil to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Surrey, to leydi Angalteer, e hitaande 1983 e MSc e Innjiniyaaruuji yerɓo leydi e Dinamiik mbaydiiji to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Imperial College London e hitaande 1999.

Bou-Chedid fuɗɗii golle mum ko e fedde toppitiinde ko fayti e mahdi (AESC) e hitaande 1985, o woni debbo gadano e nder leydi Ganaa, to bannge mahdi. O golliima e AESC haa hitaande 1993, o woni e ƴellitde diisnondiral, e ƴeewndo kontraaji, e njuɓɓudi eɓɓaaɗe injiniyaaruuji. O wonii debbo Ganaajo gadano heɓde tergal timmungal e nder fedde GhIE e hitaande 1990, o suɓaama kadi debbo gadano e nder diiso mayre e hitaande 1992.

  • Housner Duɗal wiɗtooji Innjiniyaaruuji yerɓo leydi
  • Yiilirde Sosiyetee Elektrik leydi Ganaa.
  • Tergal yiilirde Liiseer North Ridge.
  • Yiilirde Fedde Adunaare Pelle Innjiniyaaruuji.
  • Hooreejo Fedde Pelle Innjiniyaaruuji
  • Boad tergal Fedde Fedde Innjiniyaaruuji
  1. "Ghana Institution of Engineers gets first female president". Modern Ghana (in Engeleere). Retrieved 2025-02-13.