Chōnin
| Subclass of | urban resident |
|---|---|
| Lesdinkeejum | 町人 |
| Lesdi | Japan |
| Time period | Edo period |
Chōnin (町人; "wuro") ko dental renndo ummoriingal e Japon e duuɓi gadani jamaanu Tokugawa. E nder renndo, nde hiisetenoo ko les njiimaandi konu samurai
Kalaas renndo
Fukagawa, Edo (Museum Fukagawa Edo)
Chōnin ummii ko e joka-machi walla gure laamorde e nder teeminannde sappo e jeegom. Ko ɓuri heewde e chōnin ko njulaagu, kono won heen ko sehilaaɓe. Nōmin (農民; "remooɓe") limtaaka e chōnin en. Caggal mum, remooɓe, gollooɓe, e gollotooɓe kadi ina njiytenoo e nder renndo.
So tawii chōnin en nganndaaka no feewi e ɓe ngonaa Japonnaaɓe no renndooji goɗɗi ɗii e nder Japon nii, ɓe mbaɗii darnde mawnde e ƴellitgol geɗe pinal Japon ko wayi no ukiyo-e, rakugo, e golle juuɗe. Miijooji estetik ko wayi no iki, tsū, e wabi-sabi kadi ƴellitaama e nder chōnin en. Ndee fedde e ƴellitaare pinal feeñii ko e laawol wonande terɗe fedde nde ngam taƴde ɓoggi renndo tiiɗɗi ɗi haɗata yimɓe yahrude yeeso e nder renndo. Terɗe chōnin en cuɓii ƴellitde pinal e nder renndooji mum en, ngam newnude terɗe renndo ngoo ummoraade e "yimɓe pinal". Ndee feere ina wiyee ko caggal njiimaandi njuɓɓudi iemoto e jamaanu Edo.Ƴellitaare renndo-faggudu chōnin ina jogii ko nanndi e ƴellitaare "bourgeoisie" to Hirnaange. E daawal gadanal jamaanu Tokugawa, ngalɗoo dental renndo ina joginoo doole goonga e nder renndo ngo hay so tawii noon dental warngooji ina joginoo haa hannde doole politik.
Gila e cakkital jamaanu Edo, chōnin alɗuɓe e remooɓe ina mbaawi naatde e fedde samurai en, tawa ina ndokka gokenin (御家人) kaalis keewɗo ngam ƴettude ɗum e nder galle samurai en, rokkeede darnde samurai en e njoɓdi mum en. Kaalis dokketeeɗo gokenin ina seerti fawaade e darnde mum : 1 000 ryo wonande yoriki e 500 ryo wonande kachi (徒士). Won e iwdi maɓɓe ƴettaa haa hatamoto (旗本) e jogaade darnde teeŋtunde e nder shogunate.Samuray en (kachi) leslesɓe ina mbaawi waylude golle, njaha e nder laylayti lesɗi, ko wayi no chōnin. Yeru, Takizawa Bakin wonti chōnin nde o gollodii e Tsutaya Juzaburō.
Iwdiiji
Saare njulaagu (Musée Fukagawa Edo)
E darorɗe teeminannde 17ɓiire, ɓamtaare e mawnugol Edo fuɗɗiima waɗde waylooji ɗi nganndaaka e nder njuɓɓudi renndo Tokugawa. Chōnin en, ɓe ngonnoo ko e les njiimaandi Edo (shinōkōshō, samurai-remooɓe-seernaaɓe-fiilooɓe, e chōnin ina hawra e pelle ɗiɗi gadiiɗe ɗee), ƴellitii to bannge renndo e faggudu e dow ballal daimyōs e samurai, ɓe ngonnoo ko e yiɗde yeeyde maaro mawɗo e cash.
Tuugnorgal.
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki][1] The majority of chōnin were merchants, but some were craftsmen. Template:Nihongo were not considered chōnin. Later, peasants, servants, and workers were also considered members of the social class.[2].[3].[4].[5]
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Nishiyama, Matsunosuke (1997). Edo Culture: Daily Life and Diversions in Urban Japan, 1600-1868. Honolulu: University of Hawai'i Press. pp. 204. ISBN 0824817362.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:1 - ↑ Utley, Freda (2000). Japan's Feet of Clay, Volume IX. London: Taylor & Francis. p. 224. ISBN 0415218241.
- ↑ 御家人株 (in Saponeere). Kotobank. Archived from the original on 16 July 2024. Retrieved 16 July 2024.
- ↑ 近世後期の江戸における武家の養子と身分 滝沢馬琴を事例に (PDF) (in Saponeere). Ochanomizu University. Archived from the original (PDF) on 16 July 2024. Retrieved 16 July 2024.