Jump to content

Dental Amerik ngal Afriknaaɓe

Iwde to Wikipedia
Dental Amerik ngal Afriknaaɓe
organization, cultural institution
Golle imaaɗeBowte 1956 Taƴto
Mutiɗa inndeA.M.S.A.C. Taƴto
AffiliationCommunauté africaine de culture Taƴto
Archives atSchomburg Center for Research in Black Culture Taƴto
FounderHorace Mann Bond, Mercer Cook, John Aubrey Davis, Sr., William Fontaine, James W. Ivy Taƴto
LesdiDowlaaji Dentuɗi Taƴto
Dissolved, abolished or demolished date1969 Taƴto
Described at URLhttps://africanactivist.msu.edu/organization.php?name=American+Society+of+African+Culture Taƴto
Interested inAfrican diaspora in the Americas, Pan-Africanism Taƴto

    Fedde Ameriknaare Pinal Afriknaaɓe (AMSAC) ko fedde winndooɓe, naalankooɓe, e annduɓe Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe.[1] Fedde nde sosaa ko e batte batu winndooɓe e naalankooɓe ɓaleeɓe e hitaande 1956[2] tuugiiɗo e miijo fr:Société africaine de culture Farayse

    Nder lewru Juun 1957, American Society of African Culture (AMSAC) fuɗɗii ha nder nder yimɓe njowe Afrik-Amerikiyanko'en: anndudi politik e gollal hakkeeji yimɓe John A. Davis, taarihikko e anndudi ummatoore Horace Mann Bond (1904-1972), jannginoowo Farayse e jaajorgal Amerik ɓaawoore Will Mercer Cook (1903-1987), anndudiyanke William T. Fontaine (1909-1968) e James Ivy, jaajorɗo NAACP's Crisis. Thurgood Marshall e Duke Ellington boo ɓeen ngoni ardiiɓe.

    Nder wakkati mum ɓeydaaki nder duuɓi 1960s, AMSAC woodi yimɓe 400. Gooto nder ko'e ko'e ɓurɗe darnde darnde nde'e haani hollaade afriknaaɓe Amerik to darnde maɓɓe Afrik. Ɗuum ko yiɗi waɗugo nder kuugal waɗugo hollital, kuugal, kuugal e kuugal nder Amerik (maaki New York) e Afrik (ko'e wakkati fu). AMSAC wurtini bolumji Pan-Africanism Reconsidered e Southern Africa in Transition, ɓe wurtini boɗeeji e dow dow dow dow kaalisuuji e dow kaalisji dow kaalisɗe caaɗeele ɗe AMSAC waɗi nder hitaande I960 e I963, ko wayi no. Sahaa, AMSAC haɓɓii e haɓɓii nder Presence Africaine, Africa Seen by American Negro Scholars. AMSAC kadi wurtini haalde koode tati, African Forum, fuɗɗii e summer 1965 e temme bana go'o Afrik, afrik socialism, mawɗo (e anndal huɓɓugo Fedde Fuuta Fuuta Firooji Negar), konu nder Afrik, e Senegaal e ɓooyi mum.