Effective therapeutic regimen management
Heɓde ngam ɓeydude njuɓɓudi safaara ko NANDA jaɓi diagnosis infirmiyee mo siforii ko "Nguurndam e naatgol e nder nguurndam ñalnde kala e porogaraam (s) ngam safrude ñawu e sequelae mum ko ina heddinoo ngam heɓde paandaale jowitiiɗe e cellal at[I] introduced be." Koolol NANDA 15 ngol e hitaande 2002. Faandaare : Ndee deftere ina waɗi yeewtere ko faati e ƴeewndorɗe infirmiyee, batte mum, e jokkondire mum wonande mawɓe. Ko noon ne kadi, diagnostics cuɓaaɗi ngam volume ɗii ngonaa timmuɗi, kono ina mbaɗi ganndal ngal ƴellitaaki no feewi.[1] En cuɓiima ñawbuuli ɓurɗi heewde, ɓurɗi saɗtude safrude, e/walla ɓurɗi hatojinde e ƴellitaare ngam humpitaade infirmiyee en gollotooɓe e almudɓe infirmiyee en e moƴƴinde nguurndam mawɓe.
Hay so tawii ko ɓuri heewde e ñawbuuli gonɗi ɗoo ɗii njaɓaama ngam ƴeewndaade e nder safaara NANDA-I (NANDA, 2014), won heen ko sifaaji keertiiɗi ñawbuuli ɓurɗi huuɓtodinnde ; e.g., Riis ngam Tooke : Tooke Drog ina yiyee no sifaa keeriiɗo Riis ngam Gaññeeje. Ñawbuuli goɗɗi ɗi NANDA-I jaɓaani (yeru, Depression e Relocation Stress Syndrome) ina heen sabu ina keewi, ina caɗti ƴellitde caɗeele ɗe infirmiyee en kawrata e yimɓe mawɓe. Anniya amen ko yaajnaade ƴellitaare miijo e golle ƴeewndorɗe, batte mum e jokkondire mum en, e ɓeydude yeewtere jokkondiral mum en ngam ɓeydude nafoore kilinik e ɓeydude ƴellitaare e jarribooji ɗi safrooɓe e wiɗtooɓe infirmiyee en mbaɗata. Leppi e ko woni e nder diagnostic, batte e interventions ina kawri e ko NANDA-I, NOC, e NIC njaltini so wonaa tawa ko noon hollirtee, walla ina nanndi e senngooji bayyinaazi zi tawa ina njogii dalillaaji zi ndokkaama ngam seerndude.
Sifaa : Deftere ndee yuɓɓinaama e nder laylayti sappo e go’o, heen laylaytol ina hollira heen gootal e mbaydiiji cellal gollorɗi ɗi Gordon (1994) winndi. Ko ɓuri heewde e boowe nder yuɓɓo ina yuɓɓinee nii, hay so tawii won heen ko seerti heen. Ko adii nde golle ɗee mbaɗata, ko batte ñawɗo sensible (NOC) ina yeewtee. Ko ɗum waɗi e nder doggol miijooji kilinik, batte yiɗde ɗee ina teskaa ko adii suɓagol jokkondire ngam heɓde batte ɗee. En njaɓii winndooɓe ɓee won e latitude e nder yuɓɓo tonngooɗe mum en, kono, e nder heen, ina waɗi jokkondire keewɗe e mbaadi. Naatgol Hollirde Miijo Ƴeewndo Infirmiyee Nafoore Ƴeewndo Infirmiye ngam moƴƴinde nguurndam yimɓe mawɓe Jaaɓnirde e nder yimɓe mawɓe Ƴeewndo e Ƴeewndo Jaɓɓungal Sensitive to Nursing Intervention Peeje Naatgol Infirmiyee Jokkude Jaŋde Evid
Ƴeew kadi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Senngo golle infirmiyee (NIC)
Ko ɓuri famɗude e dokke infirmiyee (NMDS)