Elechi Amadi
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Innde ɓesngu | Amadi |
| Ɗuubi daygo | 12 Duujal 1934 |
| Ɗoforde | Rivers |
| Date of death | 29 Korse 2016 |
| Place of death | Good Heart Specialist Hospital |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | illness |
| Date of burial or cremation | 3 Bowte 2016 |
| Place of burial | Port Harcourt |
| Significant person | Tess Osonye Onwueme, Akinwande Oluwole Babatunde Soyinka |
| Ɗemngal | Igbo |
| Wolde | Inngilisjo, Nigerian Pidgin |
| Writing language | Inngilisjo |
| Ancestral home | Naajeeriya |
| Sana'aji | writer, novelist, surveyor, teacher, soldier |
| Field of work | military |
| Employer | Rivers State government, Rivers State College of Education |
| Janngi to | University of Ibadan, Government College Umuahia |
| Lenyol | Igbo people |
| Diina | Nasaaraankore |
| Magnum opus | The Concubine, Sunset in Biafra |
| Significant event | Nigerian Civil War |
| Laawol ngol laamu anndani | http://www.elechiamadi.org/about.php |
Elechi Amadi [1](12 lewru mbooy hitaande 1934 – 29 lewru juko hitaande 2016) ko winndiyanke, konu Najeriya. O gonnooɗo tergal e konu leydi Najeriya. O woniino binndoowo pijirlooji e defte keewɗe ko fayti e nguurndam gure Afrik, aadaaji, goongɗingol, e golle diine ko adii nde o jokkondirta e winndere hirnaange.[2] Amadi ɓuri teskeede ko e deftere makko adannde nde o winndi e hitaande 1966, wiyeteende The Concubine, nde o inniri "golle maantiniiɗe e fijirde laaɓtunde".[2][3]
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Elechi Amadi jibinaa ko ñalnde 12 mee 1934, to Mbodo-Aluu e nder ko wiyetee hannde nokku laamu nokku Ikwerre to diiwaan Rivers, to leydi Najeriya Hiisawal.[4][5] Nde o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, o ƴetti innde Elechi Amadi, nde o miijii ina hollita ndonu makko Ikwerre ɓuri innde jibinannde makko, Emmanuel Elechi Daniel. O jeyaa ko e leñol Ikwerre.[4]
Kugal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]O golliima e sahaa gooto e ƴeewndo leydi, caggal ɗuum o woni jannginoowo e duɗe keewɗe, ina jeyaa heen Duɗal Konu leydi Najeriya, Zaria (1963–66).[5][6]
Golle konu e politik
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Amadi golli nder konu Naajeeriya, o jooɗi ton wakkati konu lesdi Naajeeriya, o woppi darnde kapiteen.[9] Ndeen o waɗii golle keewɗe e laamu diiwaan Rivers : Sekereteer duumotooɗo (1973–83), Komisariyaa Jaŋde (1987–88) e Komisariyaa Leyɗeele e Koɗki (1989–90).[7][8]
Bindi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]O woniino binndoowo-hoɗorde e jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rivers State College of Education, ɗo o woni kadi Dean of Arts, gardiiɗo departemaa binndol e gardiiɗo jaŋde kuuɓtodinnde.[11]
Amadi wiyi wonde deftere makko adannde ko e hitaande 1957, jimɗi ina wiyee "Penitence" ɗi o yaltini e jaaynde duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, ina wiyee The Horn, ko John Pepper Clark winndi.[12]
Deftere Amadi adannde, The Concubine, yalti ko to Londres e hitaande 1966, nde jaɓɓaama no "deftere adannde ɓurnde yuumtude".[13] Alastair Niven e nder wiɗto mum teskinngo e deftere nde winndii : "E nder gure diwooje e liɗɗi e nder delta Niger, debbo jom suudu oo ina jogii sahaa e sahaa fof e nder deftere mawnde." ko adii fof ko to Abuja e lewru marse 2007.[15]
Setting deftere Amadi ɗiɗaɓere, The Great Ponds, yaltunde e hitaande 1969,[16] ko Fuɗnaange Naajeeriya ko adii koloñaal, ko haala hare hakkunde renndooji gure ɗiɗi ngam jogaade weendu.[17]
E hitaande 1973, deftere Amadi nde wonaa firo, wiyeteende Sunset in Biafra yalti. Nde winndi ko o yi’i e hare hakkunde Naajeeriya e Biafra, e wiyde Niven "nde winndaa ko e mbaadi daartol cemmbinngol no deftere nii".[9][10][11][12]
Ñalnde 13 lewru mbooy hitaande 1989, yeewtere yuɓɓinaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt ngam mawninde duuɓi 55 ɗi Amadi heɓi.[19]
E lewru mee 2004, fedde winndooɓe leydi Najeriya, fedde diiwaan Rivers, yuɓɓini batu ngam mawninde duuɓi 70 ɗi Elechi Amadi heɓi.[20]
Ngam deftere makko sakkitiinde, nde Alla ari, Elechi ruttitii ko adii fof e fannu ganndal.[21] E ƴeewtaade ɗum, Lindsay Barrett winndi : « So binndoowo heɓii darnde ikon e nder golle mum, tuugnaade e baylugol golle bayyinaaɗe e ikonaaji gila e yontaaji gadani e nguurndam makko, ina heewi tawa omo waɗa jarribooji e nder daawal gadanal ngal projectref kono ina haawnii deftere siftorde nde maayɗo Elechi Amadi winndi ina hollita. Hay so tawii binndanɗe ɗiɗi nate gonɗe e ndee ɗoo deftere ina cifaa e nder binndol ngol ko njilluuji e nder ganndal fijirde, ko goonga ina ɓura laaɓtude siftinde ɗe ko alkule filosofiije supernatural wonaa tan wonde eɓɓooje e nder miijo kewuuji e sifaa aduna goɗɗo, mo ganndal fiction popular heewi wonde. ... E nder ƴeewndo cakkitiingo ngoo, ɗeen golle ina njanngee no fables ummoraade e ko fayi arde ko binnduɗo oo foti wonde ko weltaare mawnde e sosde giɗli Amadi e backshafic makko e duuɓi makko e haa teeŋti noon caggal wolde hakkunde leyɗeele nde o jooɗii e golle jaŋde e njuɓɓudi laamu e nder diiwaan Rivers State, ko e oon sahaa o fuɗɗii jarribaade binndol kesol ngol ngolɗoo gollal woni yeru seeɗa kono mo yejjittaake."[22]
Duuɓi caggal ɗuum
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]2009 ko nanngugol
Ñalnde 5 lewru Yarkomaa 2009, Amadi nanngaa to galle mum to wuro Aluu, Ikwerre, tawi ko yimɓe ɓe nganndaaka. O woppitaa ko kikiiɗe 6 lewru Yarkomaa, waktuuji 23 caggal ɗuum.[23][24]
Afrik39
E hitaande 2014, Amadi wonnoo ko ñaawoowo Afrik39, kanko e Tess Onwueme e Margaret Busby.[25]
Wade
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 29 lewru juko hitaande 2016, Amadi sankii to Opitaal Good Heart to Port Harcourt, tawi omo yahra e duuɓi 82.[26][27] Wole Soyinka, keɓɗo njeenaari Nobel, teddinii Amadi wonde "soldaat e yimoowo, nanngaaɗo e ɓernde, e ballondiral aadee e nuunɗal".[28]
Njeenaaje
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]1992 – Njeenaari kaalis leydi Rivers.[29]
2003 – Doktoraa tedduɗo, Doktoraa ganndal (D.Sc.) e jaŋde, honoris causa, rokkaama to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal Rivers State.[19]
2003 – Fedde nde o woni fedde jaŋde leydi Najeriya.[30]
2003 – Tergal e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (MFR).[31]
Njawdi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Faculté de l'humanité to duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt, ina halfinaa mo.[32] Politeknik Port Harcourt wayli innde mum, wonti Politeknik Kapiteen Elechi Amadi e hitaande 2016.[32]
Bibliyogaraafi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Koɗo (deftere), Londres: Heinemann winndooɓe Afrik, 1969; Ibadan: Defte Heinemann, 1993, ISBN 0-435-90025-0
- Pooɗe mawɗe (deftere), Heinemann, 1969; Jaŋde Macmillan, hitaande 1976, ISBN 978-0435270261
- Mutal naange e nder Biafra (jaaynde hare), deftere winndooɓe Afriknaaɓe Heinemann, 1969, ISBN 978-0435901400
- Isiburu (pijirlooji), Heinemann, 1973, ISBN 978-0435925086
- Peppersoup e laawol (pijirlooji, deftere hawraande), Ibadan: Bayyinooɓe Onibonoje, 1977
- Womoowo Johannesburg (pijirlooji), Ibadan: Jaaynde Onibonoje, 1978
- Maccuɗo (deftere), deftere winndooɓe Afriknaaɓe Heinemann, 1978, ISBN 978-0435902100
- Etikaaji nder aadaaji Naajeeriya (filosofi), London: Defte janngirde Heinemann, 1982, ISBN 978-9781295966
- Koolaaɗo kuuɓal (deftere), deftere winndooɓe Afriknaaɓe Heinemann, 1986, ISBN 978-0435905644
- Debbo Kalabar (pijirlooji), Port Harkurt: Jaaynde Gitelle, 2002
- Haala e yimde (binndanɗe e jimɗi), Jaaynde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Port Harcourt, 2003
- Pijirlooji mooftaaɗi (moƴƴinɗi Seiyifa Koroye), Port Harcourt: Jaaynde Perle, 2004
- Nde Alla ari, hitaande 2011
- Janngude ko ɓeydi
- Ebele Eko, Elechi Amadi: Gorko e golle mum, Yaba, Lagos: Defte Kraft Ltd, 1991.
- Willfried Feuser e Ebele Eko (winndinooɓe), Elechi Amadi e duuɓi 55, Ibadan: Defte jaŋde Heinemann, 1994.
- Seiyifa Koroye, Miijooji teskinɗi e Elechi Amadi, Port Harcourt: Bayyinooɓe perle/Fedde winndooɓe Naajeeriya, 2008.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Jones, Eldred. "African Literature 1966-1967". African Forum. 3 (1): 5.
- ↑ Ezeamalu, Ben (2016-07-04). "'Adieu Soldier and Poet,' Soyinka pays tribute to Elechi Amadi". Premium Times. Retrieved 2026-03-18.
- ↑ Ezeamalu, Ben (2016-07-04). "'Adieu Soldier and Poet,' Soyinka pays tribute to Elechi Amadi". Premium Times. Retrieved 2026-03-18.
- ↑ Jones, Eldred. "African Literature 1966-1967". African Forum. 3 (1): 5.
- ↑ Ezeamalu, Ben (2016-07-04). "'Adieu Soldier and Poet,' Soyinka pays tribute to Elechi Amadi". Premium Times. Retrieved 2026-03-18.
- ↑ Ezeamalu, Ben (2016-07-04). "'Adieu Soldier and Poet,' Soyinka pays tribute to Elechi Amadi". Premium Times. Retrieved 2026-03-18.
- ↑ Gikandi, Simon (2003). Encyclopedia of African Literature. Taylor & Francis. pp. 26–27. ISBN 978-1-134-58223-5. Retrieved 2018-11-20.
- ↑ Liukkonen, Petri. "Elechi Amadi". Books and Writers (kirjasto.sci.fi). Finland: Kuusankoski Public Library. Archived from the original on 25 January 2015.
- ↑ Gikandi, Simon (2003). Encyclopedia of African Literature. Taylor & Francis. pp. 26–27. ISBN 978-1-134-58223-5. Retrieved 2018-11-20.
- ↑ Liukkonen, Petri. "Elechi Amadi". Books and Writers (kirjasto.sci.fi). Finland: Kuusankoski Public Library. Archived from the original on 25 January 2015.
- ↑ Gikandi, Simon (2003). Encyclopedia of African Literature. Taylor & Francis. pp. 26–27. ISBN 978-1-134-58223-5. Retrieved 2018-11-20.
- ↑ Liukkonen, Petri. "Elechi Amadi". Books and Writers (kirjasto.sci.fi). Finland: Kuusankoski Public Library. Archived from the original on 25 January 2015.