Etel Adnan
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Liban, Dowlaaji Dentuɗi, Farayse |
| Inditirde | إيتيل عدنان |
| Sooma | Ethel Noel Adnan |
| Innde | Etel |
| Innde ɓesngu | Adnan |
| Ɗuubi daygo | 24 Colte 1925 |
| Ɗoforde | Beirut |
| Date of death | 14 Jolal 2021 |
| Place of death | 6th arrondissement of Paris |
| Unmarried partner | Simone Fattal |
| Ɗemngal | Arabic |
| Wolde | Greek, Turkish, Arabic, Faransinkoore, Inngilisjo |
| Field of work | poetry, literary activity, painting, design, creative and professional writing |
| Employer | Dominican University of California |
| Janngi to | Université de Paris, Harvard University, University of California, Berkeley |
| Work location | Farayse |
| Start of work period | 1950 |
| End of work period | 2021 |
| Sexual orientation | lesbianism |
| Participant in | dOCUMENTA (13) |
| Artist files at | Smithsonian American Art and Portrait Gallery Library, National Gallery of Art Library |
| Movement | Hurufiyya movement |
| Memba en | American Writers Against the Vietnam War |
| Award received | Lambda Literary Award, PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award, Chevalier des Arts et des Lettres, Griffin Poetry Prize, Lichtwark Prize |
| Laawol ngol laamu anndani | http://www.eteladnan.com |
| Described at URL | https://www.solisprints.co.uk/pages/artist-etel-adnan |
| Web feed URL | https://derbyshireuk.net/trang-chu/feed/ |
| Represented by | White Cube, Galerie Lelong, Sfeir-Semler Gallery |
| Copyright status as a creator | works protected by copyrights |
Etel Adnan ( Arabic ; 24 feebariyee 1925 – 14 noowammbar 2021) ko yimoowo, binndoowo, e naalanke yiyoowo Libannaajo-Ameriknaajo . E hitaande 2003, Adnan innitiraa ko « binndoowo aarabeeɓe Ameriknaajo ɓurɗo maantinde e timmude e binndol hannde » e jaaynde ganndal MELUS: Binndi leƴƴi keewɗi Amerik.[1]
Gaagaa golle binndol makko, Adnan waɗii golle jiytinirɗe e nder jaayɗe keewɗe, ko wayi no nate nebam, filmuuji e tapiiji, ɗe kolliraama e nder galleeji e miiseeji e nder winndere ndee kala.
Ngendam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Etel N. Adnan jibinaa ko e hitaande 1925 to wuro Beyruut to leydi Liban . Yumma Adnan, Rose "Lily" Lacorte, ko Ortodoks Gerek ummoriiɗo Smirna e baaba mum, Assaf Kadri, ko juulɗo sunnit - Turki, kadi ko ofisee Osmaan toowɗo jibinaaɗo to Damas, Siri Osmaan .
Yumma Assaf Kadri ko Albaaniyanke . Mawniiko Adnan ko soldaat Turki . Baaba makko ummorii ko e galle alɗuɓe. Ko o ofisee mawɗo, gonnooɗo sehil Mustafa Kemal Atatürk to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu. [2] E ko feewti heen, yumma Adnan mawni ko e baasal mawngal; jibnaaɓe makko kawri to Smirna e wolde adunaare adannde nde baaba makko woni ofisee to Smirna. Ko adii nde o resndata yumma Adnan, baaba makko ina joginoo ɓiɓɓe tato. [2] Caggal nde laamu Ottomaan yani, jibnaaɓe Adnan eggini Beyruut. Adnan hollitii wonde yumma mum ina yahra e duuɓi 16 nde o hawri e baaba makko, e sahaa nde « Gerek en wonɓe e leydi Turki ngonnoo e kasoo ».
Naalankaagal yiyteende
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adnan kadi golliima e pentoowo, golle makko abstrakte gadane ɗee peewniraa ko huutoraade laɓi palet ngam waɗde pentol nebam e dow canvas – heewi ko ummoraade e tuuba – e swipes tiiɗɗi e dow natal ngal. Focus compositions heewi wonde ko kareeli boɗeeji, o yiɗi ko "beldital colour ɗoon e ɗoon". Adnan hollitii Paul Klee ko neɗɗo teeŋtuɗo e fuɗɗoode. Naalankooɓe ɓee fof ina njiɗi waɗde naalankaagal yiyteende e mbaadiiji tokoosi, e huutoraade geɗe keewɗe e nder jaayɗe e mbaadiiji peeñɗi. E Klee, o wiyi, "'Klee jeyaa ko e leñol annduɓe ɓe innde wootere, so tawii ko "pentoowo", "music" walla "architect", ina famɗi no feewi. Kala pentol ngol Klee waɗi ina wayi no golle yiytugol, keɓtinaaɗe e laawol wiɗto, hono laana e nder geec." E hitaande 2012, nate abstrakte ɗe naalanke oo waɗi e mbaydiiji keewɗi, kolliraama e nder documenta 13 to Kassel, Almaañ.
E kitaale 1960, o fuɗɗii naatnude kaligrafi aarabeeɓe e nder golle makko e defte makko, ko wayi no Livres d’Artistes [Defte naalankooɓe]. O siftorii jooɗaade waktuuji keewɗi omo ƴetta kelme e nder grammar aarabeeɓe tawa o etotaako faamde maanaa kelme ɗee. Naalankaagal makko ina teskaa no feewi e naalankooɓe hurufiyya adanɓe, ina jeyaa heen naalanke Iraaknaajo biyeteeɗo Jawad Salim, binndoowo e naalanke palestiinnaajo biyeteeɗo Jabra Ibrahim Jabra e pentoowo Iraaknaajo biyeteeɗo Shakir Hassan al Said, ɓe njaɓaani estetikaaji hirnaange, ɓe njaɓɓorii mbaadi naalankaagal kesal, ko ɗum woni pinal jamaanu, tee ina tuugnii e pinal gaadanteewal.
E ballal leporellos Japon, Adnan kadi pentii leydi e ekranuuji foldable baawɗi "yaajde e weeyo no natal dartinaangal nii".
E hitaande 2014, koolol nate naalanke oo e nate mum kollitaama e nder fedde wiyeteende Whitney Biennial to suudu defte naalankaagal Ameriknaajo Whitney .
Koolol Adnan ngol waɗi to Mathaf : Musée aarabeeɓe naalankaagal hannde to Doha, leydi Kataar, tiitoonde mum ko Etel Adnan e nder denndaangal fannuuji mum, ngol Hans Ulrich Obrist, ƴetti, ina hollita fannuuji sappo e goo e golle Adnan. Ina heen golle makko gadane, binndanɗe makko, karte makko, e ko nanndi heen. Koolol ngol fuɗɗii ko e lewru marse 2014, ina wondi e catal 580 kelle golle makko ɗe Mathaf e Skira . Ko naalanke biyeteeɗo Ala Younis waɗi catal ngal e ɗemngal aarabeeɓe e engele, ina heen binndanɗe binndaaɗe ɗe Simone Fattal, Daniel Birnbaum, Kaelen Wilson-Goldie, kam e yeewtereeji jeegom e Hans-Ulrich Obrist .
E hitaande 2015, nate Adnan e tapiiji mum kolliraama e nder Sharjah Biennale 12: Ko ɓenni, ko jooni, ko waawi wonde fof e sara golle Chung Chang Sup, Fahrelnissa Zeid, Abdul Hay Mosallam Zarara, e Saloua Raouda Choucair kam e naalankooɓe yontaaji jooni, Taro Shinoda, Jac Leirner, e Adrian Villar Rojas, e woɗɓe.
E hitaande 2017, golle Adnan naatii e Waɗde nokku: Naalankooɓe rewɓe e Abstraction caggal wolde, koolol fedde ngol MoMA yuɓɓini, ngol hawri e naalankooɓe mawɓe ina jeyaa heen Ruth Asawa, Gertrudes Altschul, Anni Albers, Magdalena Abakanowicz, Lygia a Pamong Clark,
E hitaande 2018, MASS MoCA yuɓɓinii retrospective naalanke oo, tiitoonde mum ko Naange ɓaleejo Naange ɓaleejo naange ɓaleejo Naange boɗeejo naange daneejo, ina heen cuɓagol nate e nebam e tinta, kam e suudu janngirdu golle makko binndaaɗe. Koolol ngol yuurnitii no humpito jaŋngugol yimre seertiri e humpito ƴeewde nate.
Etel Adnan, deftere nguurndam naalanke oo, nde Kaelen Wilson-Goldie winndi, yaltinaa e hitaande 2018, ina naamnoo golle naalanke oo, hono shaman e golloowo. E hitaande 2020, njeenaari yimre Griffin rokkaama deftere makko Time.
Golle Adnan naatii e koolol 2021 ngol Rewɓe e nder abstraction to Centre Pompidou . E hitaande 2023 golle makko naati e koolol wiyeteengol « Golle, geɗe, pentugol : rewɓe naalankooɓe e abstraksiyoŋ winndereejo 1940-1970 » to Galle Whitechapel to Londres.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Vitamin P3." Phaidon Press, 2017. ISBN 978-0-7148-7145-5 Willis, Mary-Angela. "Francophone Literature of the Middle East by Women: Breaking the Walls of Silence." IN: Francophone Post-Colonial Cultures: Critical Essays. Ed. Kamal Salhi. Lanham, MD: Lexington; 2003. pp. 64–74 Willis, Mary-Angela. La Guerre démasquée à travers la voix féminine dans Sitt Marie Rose d'Etel Adnan et Coquelicot du massacre d'Evelyne Accad.
- 1 2 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "besharamagazine".
