Jump to content

Etel Adnan

Iwde to Wikipedia
Etel Adnan
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuLiban, Dowlaaji Dentuɗi, Farayse Taƴto
Inditirdeإيتيل عدنان Taƴto
SoomaEthel Noel Adnan Taƴto
InndeEtel Taƴto
Innde ɓesnguAdnan Taƴto
Ɗuubi daygo24 Colte 1925 Taƴto
ƊofordeBeirut Taƴto
Date of death14 Jolal 2021 Taƴto
Place of death6th arrondissement of Paris Taƴto
Unmarried partnerSimone Fattal Taƴto
ƊemngalArabic Taƴto
WoldeGreek, Turkish, Arabic, Faransinkoore, Inngilisjo Taƴto
Field of workpoetry, literary activity, painting, design, creative and professional writing Taƴto
EmployerDominican University of California Taƴto
Janngi toUniversité de Paris, Harvard University, University of California, Berkeley Taƴto
Work locationFarayse Taƴto
Start of work period1950 Taƴto
End of work period2021 Taƴto
Sexual orientationlesbianism Taƴto
Participant indOCUMENTA (13) Taƴto
Artist files atSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library, National Gallery of Art Library Taƴto
MovementHurufiyya movement Taƴto
Memba enAmerican Writers Against the Vietnam War Taƴto
Award receivedLambda Literary Award, PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award, Chevalier des Arts et des Lettres, Griffin Poetry Prize, Lichtwark Prize Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://www.eteladnan.com Taƴto
Described at URLhttps://www.solisprints.co.uk/pages/artist-etel-adnan Taƴto
Web feed URLhttps://derbyshireuk.net/trang-chu/feed/ Taƴto
Represented byWhite Cube, Galerie Lelong, Sfeir-Semler Gallery Taƴto
Copyright status as a creatorworks protected by copyrights Taƴto

Etel Adnan ( Arabic  ; 24 feebariyee 1925 – 14 noowammbar 2021) ko yimoowo, binndoowo, e naalanke yiyoowo Libannaajo-Ameriknaajo . E hitaande 2003, Adnan innitiraa ko « binndoowo aarabeeɓe Ameriknaajo ɓurɗo maantinde e timmude e binndol hannde » e jaaynde ganndal MELUS: Binndi leƴƴi keewɗi Amerik.[1]

Gaagaa golle binndol makko, Adnan waɗii golle jiytinirɗe e nder jaayɗe keewɗe, ko wayi no nate nebam, filmuuji e tapiiji, ɗe kolliraama e nder galleeji e miiseeji e nder winndere ndee kala.

Etel N. Adnan jibinaa ko e hitaande 1925 to wuro Beyruut to leydi Liban . Yumma Adnan, Rose "Lily" Lacorte, ko Ortodoks Gerek ummoriiɗo Smirna e baaba mum, Assaf Kadri, ko juulɗo sunnit - Turki, kadi ko ofisee Osmaan toowɗo jibinaaɗo to Damas, Siri Osmaan .

Yumma Assaf Kadri ko Albaaniyanke . Mawniiko Adnan ko soldaat Turki . Baaba makko ummorii ko e galle alɗuɓe. Ko o ofisee mawɗo, gonnooɗo sehil Mustafa Kemal Atatürk to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu. [2] E ko feewti heen, yumma Adnan mawni ko e baasal mawngal; jibnaaɓe makko kawri to Smirna e wolde adunaare adannde nde baaba makko woni ofisee to Smirna. Ko adii nde o resndata yumma Adnan, baaba makko ina joginoo ɓiɓɓe tato. [2] Caggal nde laamu Ottomaan yani, jibnaaɓe Adnan eggini Beyruut. Adnan hollitii wonde yumma mum ina yahra e duuɓi 16 nde o hawri e baaba makko, e sahaa nde « Gerek en wonɓe e leydi Turki ngonnoo e kasoo ».

Naalankaagal yiyteende

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Adnan kadi golliima e pentoowo, golle makko abstrakte gadane ɗee peewniraa ko huutoraade laɓi palet ngam waɗde pentol nebam e dow canvas – heewi ko ummoraade e tuuba – e swipes tiiɗɗi e dow natal ngal. Focus compositions heewi wonde ko kareeli boɗeeji, o yiɗi ko "beldital colour ɗoon e ɗoon". Adnan hollitii Paul Klee ko neɗɗo teeŋtuɗo e fuɗɗoode. Naalankooɓe ɓee fof ina njiɗi waɗde naalankaagal yiyteende e mbaadiiji tokoosi, e huutoraade geɗe keewɗe e nder jaayɗe e mbaadiiji peeñɗi. E Klee, o wiyi, "'Klee jeyaa ko e leñol annduɓe ɓe innde wootere, so tawii ko "pentoowo", "music" walla "architect", ina famɗi no feewi. Kala pentol ngol Klee waɗi ina wayi no golle yiytugol, keɓtinaaɗe e laawol wiɗto, hono laana e nder geec." E hitaande 2012, nate abstrakte ɗe naalanke oo waɗi e mbaydiiji keewɗi, kolliraama e nder documenta 13 to Kassel, Almaañ.

E kitaale 1960, o fuɗɗii naatnude kaligrafi aarabeeɓe e nder golle makko e defte makko, ko wayi no Livres d’Artistes [Defte naalankooɓe]. O siftorii jooɗaade waktuuji keewɗi omo ƴetta kelme e nder grammar aarabeeɓe tawa o etotaako faamde maanaa kelme ɗee. Naalankaagal makko ina teskaa no feewi e naalankooɓe hurufiyya adanɓe, ina jeyaa heen naalanke Iraaknaajo biyeteeɗo Jawad Salim, binndoowo e naalanke palestiinnaajo biyeteeɗo Jabra Ibrahim Jabra e pentoowo Iraaknaajo biyeteeɗo Shakir Hassan al Said, ɓe njaɓaani estetikaaji hirnaange, ɓe njaɓɓorii mbaadi naalankaagal kesal, ko ɗum woni pinal jamaanu, tee ina tuugnii e pinal gaadanteewal.

E ballal leporellos Japon, Adnan kadi pentii leydi e ekranuuji foldable baawɗi "yaajde e weeyo no natal dartinaangal nii".

E hitaande 2014, koolol nate naalanke oo e nate mum kollitaama e nder fedde wiyeteende Whitney Biennial to suudu defte naalankaagal Ameriknaajo Whitney .

Koolol Adnan ngol waɗi to Mathaf : Musée aarabeeɓe naalankaagal hannde to Doha, leydi Kataar, tiitoonde mum ko Etel Adnan e nder denndaangal fannuuji mum, ngol Hans Ulrich Obrist, ƴetti, ina hollita fannuuji sappo e goo e golle Adnan. Ina heen golle makko gadane, binndanɗe makko, karte makko, e ko nanndi heen. Koolol ngol fuɗɗii ko e lewru marse 2014, ina wondi e catal 580 kelle golle makko ɗe Mathaf e Skira . Ko naalanke biyeteeɗo Ala Younis waɗi catal ngal e ɗemngal aarabeeɓe e engele, ina heen binndanɗe binndaaɗe ɗe Simone Fattal, Daniel Birnbaum, Kaelen Wilson-Goldie, kam e yeewtereeji jeegom e Hans-Ulrich Obrist .

E hitaande 2015, nate Adnan e tapiiji mum kolliraama e nder Sharjah Biennale 12: Ko ɓenni, ko jooni, ko waawi wonde fof e sara golle Chung Chang Sup, Fahrelnissa Zeid, Abdul Hay Mosallam Zarara, e Saloua Raouda Choucair kam e naalankooɓe yontaaji jooni, Taro Shinoda, Jac Leirner, e Adrian Villar Rojas, e woɗɓe.

E hitaande 2017, golle Adnan naatii e Waɗde nokku: Naalankooɓe rewɓe e Abstraction caggal wolde, koolol fedde ngol MoMA yuɓɓini, ngol hawri e naalankooɓe mawɓe ina jeyaa heen Ruth Asawa, Gertrudes Altschul, Anni Albers, Magdalena Abakanowicz, Lygia a Pamong Clark,

E hitaande 2018, MASS MoCA yuɓɓinii retrospective naalanke oo, tiitoonde mum ko Naange ɓaleejo Naange ɓaleejo naange ɓaleejo Naange boɗeejo naange daneejo, ina heen cuɓagol nate e nebam e tinta, kam e suudu janngirdu golle makko binndaaɗe. Koolol ngol yuurnitii no humpito jaŋngugol yimre seertiri e humpito ƴeewde nate.

Etel Adnan, deftere nguurndam naalanke oo, nde Kaelen Wilson-Goldie winndi, yaltinaa e hitaande 2018, ina naamnoo golle naalanke oo, hono shaman e golloowo. E hitaande 2020, njeenaari yimre Griffin rokkaama deftere makko Time.

Golle Adnan naatii e koolol 2021 ngol Rewɓe e nder abstraction to Centre Pompidou . E hitaande 2023 golle makko naati e koolol wiyeteengol « Golle, geɗe, pentugol : rewɓe naalankooɓe e abstraksiyoŋ winndereejo 1940-1970 » to Galle Whitechapel to Londres.

  1. Vitamin P3." Phaidon Press, 2017. ISBN 978-0-7148-7145-5 Willis, Mary-Angela. "Francophone Literature of the Middle East by Women: Breaking the Walls of Silence." IN: Francophone Post-Colonial Cultures: Critical Essays. Ed. Kamal Salhi. Lanham, MD: Lexington; 2003. pp. 64–74 Willis, Mary-Angela. La Guerre démasquée à travers la voix féminine dans Sitt Marie Rose d'Etel Adnan et Coquelicot du massacre d'Evelyne Accad.
  2. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "besharamagazine".