Free Feminist Union
Fedde rewɓe ndimaagu - UFL -( e ɗemngal aarabeere : الإتحاد النسائي الحر) ko fedde Maroknaaɓe daraniinde hakkeeji rewɓe e reende ɗum en e bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe e worɓe .
Limtol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Sosaa ko ñalnde 21 marse 2016, fedde wiyeteende Free Feminist Union ko fedde haɓantoonde bonanndeeji tuugiiɗi e rewɓe e worɓe. Ko ngol woni go’o ko njuɓɓudi ndi heɓi yamiroore laamu Maruk ngam haɓaade baasal e nder renndo .
Ballal ñawɓe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ina rokka ballal sariya, hakkille e safaara wonande wuurɓe e kala sifaa majjere e majjere njiyaagu walla njiyaagu. Ina rokka kadi jonnde heɗto e annduɓe hakkillaaji, e rokkude so ina haani annduɓe hakkillaaji e awokaaji .
Wasiyaaji e mooɓondiral
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Fedde rewɓe rimɓe ina daranii hakkeeji rewɓe e renndo LGBTQ + .
Nde tawtoraama fotde capanɗe jeegom fedde e nder mooɓondiral dille rewɓe e nder leydi Maruk, ngam ƴellitde luggiɗgol sariyaaji galleeji leydi Maruk, tawi ina tuuma ɗum wonde ko diisnondiral. Ndee dillere ina ɗaɓɓi ƴeewndo laaɓtungo e kuuɓtodinngo denndaangal defte sariyaaji ɓesngu, haa arti noon e defte jowitiiɗe e ndonu, e dow tuugnaade e kuule ɗiɗi ɗe potal e waasde jogaade njiyaagu tuugiiɗe e jikkuuji, e goongɗingol e ngonka ɓesngu sukaaɓe, tawa ina yahdi e kuule doosɗe leydi jowitiiɗe e Formin e Convention of All Women
Fedde Free Feminist Union kadi ƴettii darnde ngam ittude bonanndeeji hakkunde worɓe e rewɓe e nder leydi Maruk e bannge pelle goɗɗe, caggal nde sukaaɓe rewɓe ɗiɗo nanngaa ngam jokkere enɗam, sabu muñal.
App mobiil Manchufuch
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Fedde rewɓe rimɓe yaltinii, ñalnde 21 marse 2018, to Rabat, [1] kuutorgal gadanal binnditagol njiyaagu e nder leydi Maruk, tawa ina tawee e ɗemngal Maruk e ɗemngal Farayse e Google Play . Manchoufouch ko lowre ngam ñiŋde kala ko ina wona bonanndeeji tuugiiɗi e jinnaaɓe e/walla jinnaaɓe. Kewuuji cakkitiiɗi ina njiyee e kartal internet. Fedde ndee ina rewna seedeeji walla ƴaañiiɓe rennduɓe seedantaagal mum en e jokkondire fedde ndee, ina humpita kadi ko fayti e hakkeeji, haa arti noon e ñaawooje potɗe waɗeede. Butoŋ naamnoowo ballal ina addana en waawde ɗaɓɓude e dow njuɓɓudi laamuuji baawɗi.[1]