Jump to content

Funmilayo Ransome-Kuti

Iwde to Wikipedia
Funmilayo Ransome-Kuti
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InditirdeFumilayo Taƴto
SoomaFrancis Abigail Olufunmilayo Thomas Taƴto
InndeFunmilayo Taƴto
Innde ɓesnguKuti Taƴto
Ɗuubi daygo25 Yarkomaa 1900 Taƴto
ƊofordeAbeokuta Taƴto
Date of death13 Seeɗto 1978 Taƴto
Place of deathLagos Taƴto
Cause of deathfalling from height Taƴto
Dee/goriiwoIsrael Olutodun Ransome-Kuti Taƴto
MarudeBeko Ransome-Kuti, Olikoye Ransome-Kuti, Fela Kuti Taƴto
ƊemngalYarbankoore Taƴto
WoldeInngilisjo, Nigerian Pidgin Taƴto
Sana'ajiteacher, ngaɗoowo siyaasaje, activist, suffragette Taƴto
Employeractivist Taƴto
Position heldpolitical campaign Taƴto
Janngi toUniversity of Ibadan, Abeokuta Grammar School Taƴto
Honorific prefixOrder of the Nigeria, traditional leader or chief Taƴto
ResidenceAbeokuta Taƴto
Work locationAbeokuta Taƴto
LenyolYimɓe Yarbanko'en Taƴto
Award receivedLenin Peace Prize Taƴto

Chief Funmilayo Ransome-Kuti MON[lower-alpha 1] (woowo Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas; 25 Oktoobar 1900 - 13 Epril 1978), anndiraa kadi Funmilayo Aníkúlápó-Kuti, wonnoo jannginoowo lesdi Naajeeriya, jaagorɗo politik, e jaagorjo hakkeeji rewɓe ɓe ɗon jokkondira e hakkilantaagal anti-imperialist, Pan-Africanist, e hakkilanteeji feminist. Ransome-Kuti anndini hoore mum bana socialiste afrikke.  

Funmilayo Ransome Kuti jibini nder Abeokuta, nder Ogun State, nden o woni jannginoowo debbo arande to nder Abeokuta Grammar School. Nde o ɓeydi arande, o huuwi bana jannginoowo, o haɓɓii yoga e darnde jaŋde jaŋde nder lesdi e haɓɓii darnde jaɓde jaŋnde ngam rewɓe ɓe ɓe mari ceede, o haɗi ko fotti dow darnde jaajde feminist nder lesdi Afrika.

Nder duuɓi 1940, Ransome-Kuti waɗi ko fedde Abeokuta Women's Union nden o holli hakkiilo rewɓe, o yiɗi darnde rewɓe nder kuuje mawɗe nder nokkuuje e hakkiilo dow lekki dow rewɓe nder gariiri. Ransome-Kuti waɗi marsi e protestji ha nder rewɓe 10,000, ngam ɗum waɗi Alake mo laamiiɗo o jeyi haa o jeyi nder hitaande 1949. Nde Ransome-Kuti ɓeydi semmbe siyasa, o hawti e nder ɓamtaare hooreejo lesdi Naijeriya, o yahdi dow kubaruuji e o hawti bee darnde nder lesdi feere ngam anndugo dow dooka lesdi. O waɗi hooreejo haɓɓugo fedde nde Nigeria Women's Union e Federation of Nigerian Women's Societies, o holli hakkilo rewɓe Nigeria ngam suɓugo, o warti goomu mo anndiraaɗo nder jam e hakkilo rewbe nder lesdi.

Ransome-Kuti laati hooreejo hooreejo Fedde Demokrataaje Haaruɓe Haaruɓe (WIDF) nder hitaande 1953, nden ɓaawo ɗun o ardii hooreejo lesdi Naajeeriya nder Fedde Haaruɓe haaruɓe haaluɓe haaru e haaruɓe (FILPF) nder hitaande 1963. Nder kuugal maɓɓe, Ransome-Kuti wallitii haɓɓuki hakkunde ɓalli hooreejo lesdi Nigeria e ɗemɗe feminist, ɗe ɗon haɓɓa e koloniya nder duniyaaru. Kuugal maako nder lesdi fuu ɓaŋgi hakkilantaaku siyasa; laamu British koloniyaal on ɗon haɓɓa ɓeydaaki passport maako nder hitaande 1957 nden Amerik on ɗon haɓana mo visa nder hitaande 1958, ɗi ɗi ɗiɗo fuu ɗon ɗon wi'a ko'e maɓɓe ko'e komiiniyaaku nder wakkati konu masin.

Ransome-Kuti heɓii Nobel Lenin for Peace e o heɓii darnde nder Order of the Niger ngam kuuɗe maako. Nder duuɓi maako ɓaawo, o walli bana ɓiyum ɗon njogii laamuji konu lesdi Nigeria. O maayi e duuɓi 77 caggal nde o woodi nder nder nder nder suudu konu dow jawdi saare maako. Ɓiɓɓe Ransome-Kuti hawti e musiɗɗo Fela Kuti (duggo Olufela Ransome- Kuti), doktoor e kuugal Beko Ransome-Kuti, e ministaar jaŋde Olikoye Ransome-kouti.

Ɓiɗɗo e jaŋde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, jibinaa ko ñalnde 25 oktoobar 1900 to Abeokuta, Ogun State, Nigeria, nde wakkati oon wonnoo nder Protectorate Nigeria ɓorɗo, protectorate laamu British. O jibini to Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869-1954), goomu wuro Jibolu-Taiwo aristocratic, e Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874-1956). Baaba maako ɗon mari leɗɗe palme e ɗon jaɓɓa, nden baaba maako ɗon huuwa bana labbam.

Frances's dow baaba'en ɗon ɓoggi nder ummaatoore Saro, je ɗon hawta e yimɓe ɓe ɓe ƴiwoyi diga Sierra Leone, ɗuuɗɓe maɓɓe ɓe ɓe laati maccuɓe Afriknaaɓe ɓe ɓe rimɗini ɓe ɓe ɓe ɓe njooɗini nder Freetown haa ɓe ɓe ɓe njotti Yorubaland nder karnijum 19.

Image of Funmilayo Ransome-Kuti seated, with husband and children
Funmilayo Ransome-Kuti (genndi) e gorko e sukaaɓe c. 1940

Ko ɗum waɗi wakkati maajum, ɗum ɓurii ɗum ngam yimɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe ɓe mari limngal haa ɓe ɓe ɓe njanngina rewɓe, amma maama'en Frances ɓe njaɓii ko nafata limngal haa sukaaɓe e rewɓe. O yahi Abeokuta Grammar School ngam jaŋde maako ɗiɗaɓere. Jaŋde nden fuɗɗii yahugo tan ko jannginooɓe worɓe, amma o jaɓii jannginoowo debbo arandeeji nder hitaande 1914, e Frances woni arandeeji hakkunde jannginooje njoweego je nganndi jaŋde nder hitaande nden.[1] Daga 1919 haa 1922, o yahdi Wincham Hall School for Girls e Cheshire, Ingilandi, to o janngini haala, muusik, ɓorol, Farayse, e kuuɗe feere feere nder wuro. Kaŋko o timmini janngude maako o hooti Abeokuta nder 1922, o acci naftoraago innde maako kiristaane, Frances e Abigail, o suɓi yahugo maako nder Yoruba Funmilayo, ma'ana "Allah hokki yam seyo".

Nolde hoore

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ha 20 lewru lewru lewuru 1925, Funmilayo fecciti Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, goomu nder saare Ransome-kuti.[1] 33 Isra'iila janngini nder Abeokuta Grammar School duuɓi ɗuuɗɗi yeeso Funmilayo, nden wakkati o ɗon haa janngude, ɗiɗo ɓe ɓeydi ɓe ɗon ɓeya boowal.[1] Isra'iila heɓii golle bana ardiiɗo janngirde, o goonɗinki e hawtaade yimɓe e hawtaago e ɓeydaago ɓesngu e jeyaaji. O ɓaawo o laati mo fuɗɗiiɗo fedde jannginooɓe lesdi Naajeeriya e fedde jannguɓe lesdi Naajeneriya. 46-47 Fuude maako e Funmilayo waɗi duuɓi 30 - haa Isra'iila maayi - nden ɗon marki e nanki hakkiilo e hakkiilo hakkunde maɓɓe. [1] : 42 : 42

Abeokuta Women's Union

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nder hitaande 1932, Ransome-Kuti wallitii haɓɓugo Abeokuta Ladies Club. Goomu ngal ɗon haɗi kuuɗe kuugal kuugal kuuje, kuugal kuuwol, kuugal njamɗingo e jannginki mawɓe, e limgal yimɓe fuɗɗi ɗi fuɗɗi ɗum fu, ɓe ɗon haɓa rewɓe kiristaanaaɓe, ɓe ɗon jaŋde ley leyɗe hirnaange.[2] Haa 1940, ko ɗum waɗi, kulb ngal ɗon ɓeyda yaaki dow siyasa. Hono no o ƴami mo ngam jaɓugo no o janngirta, Ransome-Kuti fuɗɗi darnde jaŋde e janngirde rewɓe nder suudu, nden o heɓii anndal ɓurngal dow hakkillooji ummatoore e politik ɗi rewɓe Nigeria heɓa. Wonde o winndi dow hakkeeji ɗi o hokki dow haala maako, Ransome-Kuti holli "ndaluuji goonga ɗi rewɓe lesdi Naajeeriya ɗon haani waɗugo kiita "ko rewɓe ɓe ɗon ɓuwa sukaaɓe dow ɓaawo maɓɓe e ɓe ɗon cuɓugo diga naange wurta haa naange wonda ... naa rewɓe ɓe naftiri bee tee, sukaaje, e fe'uki ngam nyaamdu".: 174  Ha 1944 o waɗi haɓɓuki ngam halki laamu nguu haɓɓuki leɗɗe e rewɓe nder kasu e dow ko ɓe mbi'i.

  1. Template:IPA-cen Listen 
Cite error: <ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found.
  1. 1 2 3 4 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "Cheryl".
  2. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ":0".