Funmilayo Ransome-Kuti
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Inditirde | Fumilayo |
| Sooma | Francis Abigail Olufunmilayo Thomas |
| Innde | Funmilayo |
| Innde ɓesngu | Kuti |
| Ɗuubi daygo | 25 Yarkomaa 1900 |
| Ɗoforde | Abeokuta |
| Date of death | 13 Seeɗto 1978 |
| Place of death | Lagos |
| Cause of death | falling from height |
| Dee/goriiwo | Israel Olutodun Ransome-Kuti |
| Marude | Beko Ransome-Kuti, Olikoye Ransome-Kuti, Fela Kuti |
| Ɗemngal | Yarbankoore |
| Wolde | Inngilisjo, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | teacher, ngaɗoowo siyaasaje, activist, suffragette |
| Employer | activist |
| Position held | political campaign |
| Janngi to | University of Ibadan, Abeokuta Grammar School |
| Honorific prefix | Order of the Nigeria, traditional leader or chief |
| Residence | Abeokuta |
| Work location | Abeokuta |
| Lenyol | Yimɓe Yarbanko'en |
| Award received | Lenin Peace Prize |
Chief Funmilayo Ransome-Kuti MON[lower-alpha 1] (woowo Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas; 25 Oktoobar 1900 - 13 Epril 1978), anndiraa kadi Funmilayo Aníkúlápó-Kuti, wonnoo jannginoowo lesdi Naajeeriya, jaagorɗo politik, e jaagorjo hakkeeji rewɓe ɓe ɗon jokkondira e hakkilantaagal anti-imperialist, Pan-Africanist, e hakkilanteeji feminist. Ransome-Kuti anndini hoore mum bana socialiste afrikke.
Funmilayo Ransome Kuti jibini nder Abeokuta, nder Ogun State, nden o woni jannginoowo debbo arande to nder Abeokuta Grammar School. Nde o ɓeydi arande, o huuwi bana jannginoowo, o haɓɓii yoga e darnde jaŋde jaŋde nder lesdi e haɓɓii darnde jaɓde jaŋnde ngam rewɓe ɓe ɓe mari ceede, o haɗi ko fotti dow darnde jaajde feminist nder lesdi Afrika.
Nder duuɓi 1940, Ransome-Kuti waɗi ko fedde Abeokuta Women's Union nden o holli hakkiilo rewɓe, o yiɗi darnde rewɓe nder kuuje mawɗe nder nokkuuje e hakkiilo dow lekki dow rewɓe nder gariiri. Ransome-Kuti waɗi marsi e protestji ha nder rewɓe 10,000, ngam ɗum waɗi Alake mo laamiiɗo o jeyi haa o jeyi nder hitaande 1949. Nde Ransome-Kuti ɓeydi semmbe siyasa, o hawti e nder ɓamtaare hooreejo lesdi Naijeriya, o yahdi dow kubaruuji e o hawti bee darnde nder lesdi feere ngam anndugo dow dooka lesdi. O waɗi hooreejo haɓɓugo fedde nde Nigeria Women's Union e Federation of Nigerian Women's Societies, o holli hakkilo rewɓe Nigeria ngam suɓugo, o warti goomu mo anndiraaɗo nder jam e hakkilo rewbe nder lesdi.
Ransome-Kuti laati hooreejo hooreejo Fedde Demokrataaje Haaruɓe Haaruɓe (WIDF) nder hitaande 1953, nden ɓaawo ɗun o ardii hooreejo lesdi Naajeeriya nder Fedde Haaruɓe haaruɓe haaluɓe haaru e haaruɓe (FILPF) nder hitaande 1963. Nder kuugal maɓɓe, Ransome-Kuti wallitii haɓɓuki hakkunde ɓalli hooreejo lesdi Nigeria e ɗemɗe feminist, ɗe ɗon haɓɓa e koloniya nder duniyaaru. Kuugal maako nder lesdi fuu ɓaŋgi hakkilantaaku siyasa; laamu British koloniyaal on ɗon haɓɓa ɓeydaaki passport maako nder hitaande 1957 nden Amerik on ɗon haɓana mo visa nder hitaande 1958, ɗi ɗi ɗiɗo fuu ɗon ɗon wi'a ko'e maɓɓe ko'e komiiniyaaku nder wakkati konu masin.
Ransome-Kuti heɓii Nobel Lenin for Peace e o heɓii darnde nder Order of the Niger ngam kuuɗe maako. Nder duuɓi maako ɓaawo, o walli bana ɓiyum ɗon njogii laamuji konu lesdi Nigeria. O maayi e duuɓi 77 caggal nde o woodi nder nder nder nder suudu konu dow jawdi saare maako. Ɓiɓɓe Ransome-Kuti hawti e musiɗɗo Fela Kuti (duggo Olufela Ransome- Kuti), doktoor e kuugal Beko Ransome-Kuti, e ministaar jaŋde Olikoye Ransome-kouti.
Ɓiɗɗo e jaŋde
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, jibinaa ko ñalnde 25 oktoobar 1900 to Abeokuta, Ogun State, Nigeria, nde wakkati oon wonnoo nder Protectorate Nigeria ɓorɗo, protectorate laamu British. O jibini to Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869-1954), goomu wuro Jibolu-Taiwo aristocratic, e Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874-1956). Baaba maako ɗon mari leɗɗe palme e ɗon jaɓɓa, nden baaba maako ɗon huuwa bana labbam.
Frances's dow baaba'en ɗon ɓoggi nder ummaatoore Saro, je ɗon hawta e yimɓe ɓe ɓe ƴiwoyi diga Sierra Leone, ɗuuɗɓe maɓɓe ɓe ɓe laati maccuɓe Afriknaaɓe ɓe ɓe rimɗini ɓe ɓe ɓe ɓe njooɗini nder Freetown haa ɓe ɓe ɓe njotti Yorubaland nder karnijum 19.

Ko ɗum waɗi wakkati maajum, ɗum ɓurii ɗum ngam yimɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe ɓe mari limngal haa ɓe ɓe ɓe njanngina rewɓe, amma maama'en Frances ɓe njaɓii ko nafata limngal haa sukaaɓe e rewɓe. O yahi Abeokuta Grammar School ngam jaŋde maako ɗiɗaɓere. Jaŋde nden fuɗɗii yahugo tan ko jannginooɓe worɓe, amma o jaɓii jannginoowo debbo arandeeji nder hitaande 1914, e Frances woni arandeeji hakkunde jannginooje njoweego je nganndi jaŋde nder hitaande nden.[1] Daga 1919 haa 1922, o yahdi Wincham Hall School for Girls e Cheshire, Ingilandi, to o janngini haala, muusik, ɓorol, Farayse, e kuuɗe feere feere nder wuro. Kaŋko o timmini janngude maako o hooti Abeokuta nder 1922, o acci naftoraago innde maako kiristaane, Frances e Abigail, o suɓi yahugo maako nder Yoruba Funmilayo, ma'ana "Allah hokki yam seyo".
Nolde hoore
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ha 20 lewru lewru lewuru 1925, Funmilayo fecciti Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, goomu nder saare Ransome-kuti.[1] 33 Isra'iila janngini nder Abeokuta Grammar School duuɓi ɗuuɗɗi yeeso Funmilayo, nden wakkati o ɗon haa janngude, ɗiɗo ɓe ɓeydi ɓe ɗon ɓeya boowal.[1] Isra'iila heɓii golle bana ardiiɗo janngirde, o goonɗinki e hawtaade yimɓe e hawtaago e ɓeydaago ɓesngu e jeyaaji. O ɓaawo o laati mo fuɗɗiiɗo fedde jannginooɓe lesdi Naajeeriya e fedde jannguɓe lesdi Naajeneriya. 46-47 Fuude maako e Funmilayo waɗi duuɓi 30 - haa Isra'iila maayi - nden ɗon marki e nanki hakkiilo e hakkiilo hakkunde maɓɓe. [1] : 42 : 42
Kuugal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Abeokuta Women's Union
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Nder hitaande 1932, Ransome-Kuti wallitii haɓɓugo Abeokuta Ladies Club. Goomu ngal ɗon haɗi kuuɗe kuugal kuugal kuuje, kuugal kuuwol, kuugal njamɗingo e jannginki mawɓe, e limgal yimɓe fuɗɗi ɗi fuɗɗi ɗum fu, ɓe ɗon haɓa rewɓe kiristaanaaɓe, ɓe ɗon jaŋde ley leyɗe hirnaange.[2] Haa 1940, ko ɗum waɗi, kulb ngal ɗon ɓeyda yaaki dow siyasa. Hono no o ƴami mo ngam jaɓugo no o janngirta, Ransome-Kuti fuɗɗi darnde jaŋde e janngirde rewɓe nder suudu, nden o heɓii anndal ɓurngal dow hakkillooji ummatoore e politik ɗi rewɓe Nigeria heɓa. Wonde o winndi dow hakkeeji ɗi o hokki dow haala maako, Ransome-Kuti holli "ndaluuji goonga ɗi rewɓe lesdi Naajeeriya ɗon haani waɗugo kiita "ko rewɓe ɓe ɗon ɓuwa sukaaɓe dow ɓaawo maɓɓe e ɓe ɗon cuɓugo diga naange wurta haa naange wonda ... naa rewɓe ɓe naftiri bee tee, sukaaje, e fe'uki ngam nyaamdu".: 174 Ha 1944 o waɗi haɓɓuki ngam halki laamu nguu haɓɓuki leɗɗe e rewɓe nder kasu e dow ko ɓe mbi'i.
Firooji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]<ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found.
