Garki Hospital
| Laamu innde | Garki Hospital, Abuja |
|---|---|
| Affiliation | Garki Hospital, Nisa Premier Hospital Abuja |
| Lesdi | Naajeeriya |
| Nder laamoore | Garki |
| Location | Garki |
| Jonde kwa'odineto | 9°2′5″N 7°29′5″E |
| Office held by head of government | chief medical officer |
| Parent organization or unit | Federal Capital Territory (Nigeria) |
| Language of work or name | Inngilisjo |
| Street address | Area 8 Tafawa Balewa Way, Garki, Abuja |
| Phone number | +234 809 020 8422 |
| Laawol ngol laamu anndani | https://garkihospital.com/ |
| Emergency services | available |

Ospitaal Garki ko ospitaal 100 leeso to Abuja, leydi Najeriya, ko jeyi ɗum ko njuɓɓudi laamu leydi ndii (FCTA), kadi ina jeyaa e ospitaaluuji seeɗa e nder leydi ndi, baɗooji ƴeewndo reedu.[1]
Jeyi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ospitaal Garki Abuja jeyi ɗum ko njuɓɓudi laamorgo leydi ndii (FCTA). Nde uddaa ko e hitaande 2001 ngam moƴƴinde ɗum haa timma. E lewru marse 2007, nanondiral jokkere enɗam ngam njuɓɓudi e golle opitaal keso Garki Abuja siynaama hakkunde FCTA e opitaal Nisa Premier, caggal nde ɓe mbaɗi bidsee potɗo waɗeede.
Keertinagol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ospitaal Garki ina joginoo kadi porogaraamuuji hoɗorde e nder safaara jibinannde, jibinannde rewɓe, safaara ɓesngu e safaara sukaaɓe kadi ina jeyaa e opitaaluuji keertiiɗi e nder leydi ndi, ɗi duɗal jaaɓi haaɗtirde safrooɓe Afrik hirnaange (WACP) e duɗal jaaɓi haaɗtirde safrooɓe Afrik hirnaange (WACP) jaɓi ngam dogginde ɗiin postooji. E lewru Duujal 2023, ɓe wasiyiima ngam ɓe keɓa yamiroore (accreditation) e porogaraam residency Pediatrics, gooto e departemaaji seeɗa ngam dogginde kilinik sukaaɓe waktuuji 24 e nder leydi laamorgo leydi ndii, Abuja.
Gardiiɗo safaara jooni opitaal oo ko Dr Adamu Onu, cafroowo ɓesngu jiiloowo e jiilooɓe woɗɓe teskinɓe hono porfeseer Umar Shehu, Dr Diekola Utele (safaara sukaaɓe), Dr Kelechi Onyemkpa (safaara sukaaɓe), Dr Kenneth Ityo, porfeseer Titus Ibekwe (safaara noppi goɗɗi) e nder]
Sabu haaju e wullaango ngo ɓooyaani ngam moƴƴinde wellitaare, opitaal oo e hitaande 2023, ƴettii peeje cuusal ngam moƴƴinde ngonka golle gollotooɓe.
Tariya
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 2001, opitaal mawɗo Garki uddaa ngam moƴƴitinde ɗum no feewi. E nder duuɓi jeegom garooji ɗii, nokku oo heddii ko e golle mum, tawi ina woni e moƴƴitinde ɗum.
E lewru marse 2007, njuɓɓudi laamu leydi ndii (FCTA) huutoriima politik mum keso mo ɓe ƴetti ngam ƴellitde jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (PPP) e nder cellal, suɓii opitaal Garki ngam waɗde porogaraam jarriborɗo. Caggal nde bidsee oo waɗi, opitaal Nisa Premier heɓiino yamiroore ngam ƴellitde e golloraade nokku keso oo. Gila nde opitaaluuji udditi ɗum heddii e golle 24/7 e zero layoffs hay e nder pandemi COVID-19..[2][3] Since it the hospitals reopening it has remained operational 24/7 with zero layoffs even amongst the COVID-19 pandemic.[4][5][6]
E hitaande 2013, safrooɓe Nadey Hakim e Elijah Miner mbaɗii e safrirde hee ƴeewndo adanngo e ƴiiƴam.hospital.[7][8][9][10]
Caggal wiɗto timmungo ñalnde 5 desaambar 2017 ƴeewndotooɗo doosɗe hakkunde ñalngu nguu e mbayliigu nguu e hitaande 2007 hollitii wonde mbaadi PPP ina waɗi nafoore, ina jogii jokkondire moƴƴe e kesam-hesaagu. E ooɗoo lewru gooto ñalnde 31 ndee, bayyinaama wonde opitaal oo ina rokka FCTA ko ina tolnoo e ₦200 miliyoŋ (₦20 miliyoŋ hitaande kala, tawa ina ɓeydee heen bonusuuji e feccude ngalu). Ospitaal oo kadi waɗii fotde ₦4,6 miliyaar e kaɓirɗe safaara jamaanu, ina jogori ɓeydude heen ₦10 miliyaar e nder duuɓi 30 garooji ɗii
E lewru oktoobar 2019, opitaal Garki wonti opitaal gadano e nder Afrik worgo Saharaa waɗde Sleeve Gastrectomy.
E hitaande 2022 Fedde Cafrirɗe Niiseer (NMA) haɗii eɓɓaande njuɓɓudi laamorgo leydi ndii (FCTA) ngam ittude mbaadi jeyi maɓɓe PPP ɓooyndi ndi NMA salii ɗum e dow daliilu wonde etaade ittude ɗum ko "ko yaawi". Etaade ittude jeyi PPP oo, ko huunde hulɓiniinde wonande gollotooɓe ɓe ñalnde 1 abriil 2022, ɓe mbiyi yo ɓe njaltu e nokkuuji ɗii,[6] ndeeɗoo nulal ari ko lebbi seeɗa caggal nde sekretariat njuɓɓudi laamorgo leydi ndii (FCTA) e oon sahaa, hono Hon. Lukman Dabiri mo siftinii opitaal oo ko "model moƴƴo e epitome eɓɓoore PPP jaɓnde e nder FCT" Ko noon kadi heɓde yettoode ɓeydiinde e fedde daraniiɓe e les njiimaandi Abuja Grassroots Advocacy Projects (AGAP) mo yetti model oo ngam naftoraade cellal heewɓe e yimɓe ɓe ngollii e cellal yimɓe heewɓe". nde tawnoo omo heɓa yettoore woɗnde ngam heddaade e golle e nder seppo doktoor
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "Garki Hospital Abuja". Garki Hospital (in Engeleere). Retrieved 25 November 2019.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedGarkiWebsite2 - ↑ icrcweb (2017-12-29). "FG to expand health care delivery using Garki Hospital PPP model". Infrastructure Concession Regulatory Commission (in Engeleere). Retrieved 2025-08-29.
- ↑ Nation, The (2021-03-25). "Garki Hospital as model for access to healthcare through PPP". The Nation Newspaper (in Engeleere). Retrieved 2025-08-29.
- ↑ "Garki Hospital as model for Public-Private-Partnership". Blueprint Newspapers Limited (in Engeleere). 2025-06-03. Archived from the original on 2025-07-20. Retrieved 2025-08-29.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:0 - ↑ "Prof. Nadey Hakim". Forte Medical (in Engeleere). Retrieved 2025-08-29.
- ↑ "Garki Hospital's first kidney transplant". Daily Trust (in Engeleere). Retrieved 2025-08-29.
- ↑ Okafor, Judd-Leonard (17 November 2013). "Nigeria: Garki Hospital's First Kidney Transplant". All Africa. Retrieved 25 November 2019.
- ↑ Onuigbo, Macaulay Amechi Chukwukadibia (11 July 2017). "End Stage Renal Disease—A Nephrologist's Perspective of Two Different Circumstances as Typified by Kidney Transplantation Experience in a Nigerian Hospital Versus a Large US Medical School". Healthcare. 5 (3): 31. doi:10.3390/healthcare5030031. ISSN 2227-9032. PMC 5618159.