Gbenga Ashafa
Gbenga Bareehu Ashafa (ListenR) (jibinaa ko 22 lewru juko
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Innde | Gbenga |
| Ɗuubi daygo | 22 Morso 1955 |
| Ɗoforde | Lagos Island |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje |
| Position held | member of the Senate of Nigeria, member of the Senate of Nigeria |
| Janngi to | University of Tennessee, Morgan State University, Sa'aré djanguirdé tchoudi tchakaadi CMS |
| Member of political party | Alliance for Democracy |
| Diina | Diina Lislaama |
hitaande 1955) ko siyaasyanke Naajeeriya mo woni hannde hooreejo/hooreejo hukuumawa ngan, toɗɗaaɗo e hooreejo leydi Muhammadu Buhari nder lewru Ogost 2020.[1]
Ashafa ko tergal e fedde All Progressives, o wonii kadi tergal e Goomu Ngatamaare Ngenndiijo e nder Kongres All Progressives kam e cukko hooreejo (Fuɗnaange-rewo) fedde senaateeruuji fuɗnaange.[2]
Cukaagu e jaŋde
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ndee feccere nguurndam neɗɗo guurɗo alaa ko woni heen so wonaa tuugnorgal walla lowre. Eɗen ñaagii nde mballata e ɓeydude lowre koolkisaande. Kaɓirɗe luulndiiɗe ko fayti e yimɓe wuurɓe ɗe ngalaa ɗo tuugii walla ɗe ngalaa ɗo tuugnii, ina poti ittude ɗoon e ɗoon.[3]
Yiytu iwdi: "Gbenga Ashafa" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Seeɗto 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) Olugbenga Bareehu Ashafa jibinaa ko e nokku biyeteeɗo Luther/Bamgbose/Campos to duunde Lagos ñalnde 22 lewru juko hitaande 1955. Ko o ɓiɗɗo ɗiɗaɓo njulaagu marsandiis biyeteeɗo Lawal Kakanfo Ashafa, e njulaagu mbaylaandi e kaŋŋe, Tesmot Ojuolape Elemoro.[4][5][6][7]
Suka biyeteeɗo Ashafa fuɗɗii jaŋde mum ko e duɗal leslesal Christ Church, Broad Street, Lagos e hitaande 1961, o heɓi bak makko e hitaande 1968. O naati duɗal CMS Grammar, Lagos, o heɓi bak makko e hitaande 1973.
Ndeen Ashafa yahii janngude gannde nguurndam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Morgan State, to Maryland, to Amerik o heɓi dipolom makko ko fayti e ganndal (Cum Laude) e lewru suwee 1978. O heɓi dipolom makko ko fayti e ganndal nguurndam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tennessee, to Knoxville e hitaande 1979.
Kampaañ politik e laamu
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ndee feccere nguurndam neɗɗo guurɗo alaa ko woni heen so wonaa tuugnorgal walla lowre. Eɗen ñaagii nde mballata e ɓeydude lowre koolkisaande. Kaɓirɗe luulndiiɗe ko fayti e yimɓe wuurɓe ɗe ngalaa ɗo tuugii walla ɗe ngalaa ɗo tuugnii, ina poti ittude ɗoon e ɗoon.
Yiytu iwdi: "Gbenga Ashafa" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Seeɗto 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) E hitaande 1998, Ashafa gollidii e fedde politik ngam ƴellitde senateer Bola Ahmed Tinubu e oon sahaa, kanndidaa guwerneer to diiwaan Lagos. O golli kadi dow kampaañ Senator Tinubu ngam suɓugo Gomnaajo lesdi Lagos, bana gooto nder ardiiɓe kampaañ Kosofe LGA. Caggal mum, nde o woni tergal co-opted e nder fedde toppitiinde ko fayti e guwerneer cuɓaaɗo, o rokki mbaydi mbayliigu laamu nokkuuji e nder laamu Tinubu.
E fuɗɗoode laamu Naajeeriya, Ashafa naati laamu Tinubu nder lewru Seeɗto hitaande 1999, o laatii hooreejo hukuumaaji pamari, Governor’s Office mo hukuuma laamu lesdi. E nder ndee darnde, o yuɓɓinii golle nokkuuji laamuuji nokkuuji e nder Dowla oo ; waɗde jokkondiral hakkunde Guwerneer e hooreeɓe laamuuji nokkuuji e nder diiwaan hee kala.
E lewru Yarkomaa 2001, Ashafa toɗɗaama hooreejo gollordu, Goomu kuutoragol e dokkal leydi e nder diiwaan Lagos. E nder ndee darnde, o woniino kalfinaaɗo dokkal leydi e njuɓɓudi mum e nder diiwaan Lagos.
Ashafa toɗɗaama hooreejo leydi Lagos e lewru feebariyee 2005.
Senator mo leydi Naajeeriya
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Joɗnde 7ɓiire (2011-2015)
Ashafa suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam o suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam o heɓa kanndidaa ACN diga Lagos East nder lewru Abriil 2011. O heɓi 222,439 woote, 69% woote ɗe ɓe keɓi. O huniima wonde senaateer ñalnde 6 suwee 2011. E manndaa makko gadano, Ashafa cukko hooreejo, Goomu Senaa toppitiiɗo leyɗeele, koɗki e ƴellitaare wuro. O woniino kadi tergal e ɗeeɗoo goomuuji Senaa : Goomu Environnement e Ecologie, Goomu Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Jokkondiral hakkunde laamuuji, Goomu Gaas, e Goomu Sarwisaaji Senaa.
Joɗnde 8ɓiire (2015-2019)
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ashafa udditaama laamu senateer ɗiɗaɓo lomtotooɗo diiwaan senateer Lagos Fuɗnaange e nder senateer 8ɓo ñalnde 9 lewru nduu hitaande 2015. O woni kadi tergal e Goomu toppitiingu golle ngenndiije e nder fedde All Progressives Congress kam e cukko hooreejo (South West) e nder fedde senateeruuji fuɗnaange.
E hitaande 2018, senateer Ashafa dañii ɗaɓɓaande ngam artirde Senaa e manndaa tataɓo e dow laylaytol Kongres All Progressives.
Goomuuji kawral kawral
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Goomu Senaa jokkondirngu e yah-ngartaa leydi, yah-ngartaa maayo e diwooje – Hooreejo Goomu kawral Senaa dow kuugal laamu lesdi Naajeeriya – Hooreejo
Golle Goomu
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Gila o toɗɗaama hooreejo goomu Senaa dow yahdu lesdi, Ashafa ɗon mari bawɗe hokkugo ballal hukuumaaji rento ngam heɓugo limngal timmungal dow ko laarani hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya.
Nguurndam ɓesngu
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Senator Ashafa ina resndi Folashade Omobola Ashafa (jibinaaɗo Edun) gila 1979. Ko o juulɗo, debbo makko ko Kerecee'en. Bashir Tosin Ashafa ganndiraaɗo BTA e sehilaaɓe e sehilaaɓe, ina jeyaa e ɓiɓɓe makko.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Adebowale, Segun (2014-09-18). "Who is Senator Gbenga Ashafa? by Babatunde Adegunju |". The Eagle Online (in Engeleere). Retrieved 2024-11-07.
- ↑ "Ashafa loses, Tinubu, Adeola win Lagos senatorial primaries". 2018-10-07. Retrieved 2021-06-26.
- ↑ "20 Lawmakers Who Shaped the 8th Assembly". This Day. 2019-01-06. Retrieved 2020-02-03.
- ↑ "Alhaji Gbenga Bareehu Ashafa". Know Your Candidates. Archived from the original on 3 April 2013. Retrieved 16 June 2012.
- ↑ "Blissful times for Folashade Ashafa". Sunday Tribune. 2011-01-30. Archived from the original on 2013-02-22. Retrieved 2012-06-16.
- ↑ "Why I Don't Joke With My Wife, SADE LAGOS Senator, GBENGA ASHAFA". City People Magazine. 2017-06-04.
- ↑ "Basheer Tosin Ashafa: Like Father Like Son". The Lagos Times. 2018-06-09. Retrieved 2021-06-26.