Jump to content

Gilbert Tomaas Karter

Iwde to Wikipedia
Gilbert Tomaas Karter
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuBiritaani-Mawndi, Naajeeriya Taƴto
InndeGilbert Taƴto
Ɗuubi daygo14 Siilo 1848 Taƴto
ƊofordeTopsham Taƴto
Date of death18 Siilo 1927 Taƴto
Place of deathBarbados Taƴto
Dee/goriiwoGertrude Carter Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajiadministrator of the government, ngaɗoowo siyaasaje, colonial administrator Taƴto
Position heldAdministrator of the Gambia, Governor of the Bahamas, Governor of Barbados, Governor of Lagos Colony Taƴto
Janngi toRoyal Hospital School Taƴto
Military branchRoyal Navy Taƴto
Award receivedKnight Commander of the Order of St Michael and St George Taƴto
Gilbert Tomaas Karter, Gertrude Kodman Parker e John Kodman Karter, hitaande 1916

Sir Gilbert Tomaas Karter (kañum ne ko Gilbert-Karter ) KCMG (14 lewru Yarkomaa 1848). – 18 lewru Yarkomaa 1927) ko ofisee njuɓɓudi e nder laana ndiwoowa laamɗo, kadi ko ofisee koloñaal wonande laamu Angalteer .

Fuɗɗoraade ko Koolaaɗo kuuɓal to Cote d’Or, caggal ɗuum o wonti Kaalis to Cote d’Or e Gammbi . E yahrude yeeso e njuɓɓudi koloñaal, o fuɗɗii ko e njuɓɓudi laamu Gammbi, ɗo o haɓata e njiyaagu laamɗo jibinannde Gammbi.

Posto maako ɓaawo man woni Governor ngam Lagos Colony to o yewtidi bee mawɓe lesdi ndi'i ngam reenugo mission'en Kirista'en e timminki kirse ɓiɓɓe aadama'en. Caggal ɗuum o woni Guwerneer Bahamas e Barbados, o woni Guwerneer Trinidad e Tobago .

Nguurndam puɗɗam e golle Naval

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Carter jibinaa ko to Topsham, to Devon e hitaande 1848. Ko kanko tan woni ɓiy komandaajo Tomaas Gilbert Karter ( RN ). O janngi ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Royal to Greenwich . [1] Carter naati e konu laana ndiwoowa laamɗo e hitaande 1864, o woni balloowo gardiiɗo konu HMS Frederik Wiliyam, nde o artiraa e hitaande 1866 to HMS Malaka . Ñalnde 5 sulyee 1866, Carter artiraa e jappeere laana ndiwoowa, tawi omo woni e laana ndiwoowa HMS Malacca . [2] Hakkunde 1867 e 1869, o golliima e laanaaji keewɗi, o woniino gardiiɗo, haa ñalnde 1 desaambar 1869 (nde o woni e HMS . Pembroke ), nde o artiraa e ballal Paymaster (ina ɓeydee e doggol laana ndiwoowa ).

Caggal posto to HMS Royal Adelaide e lebbi jeenay gadani 1870, golle Carter cakkitiiɗe ɗee ko e laana ndiwoowa koloñaal biyeteeɗo Sherbro tuggi lewru ut 1870. E nder sahaa makko e Sherbro, o tawtoraama wolde tataɓere Angalteer-Ashanto to Cote d’Or . Nde laamu Holannda yeeyi Elmina e Biritaan en, ko o komisariyaajo, kalfinaaɗo nafoore defte e kaɓirɗe ɗe Holanndee en keddinoo. [1] O resi Susan Laura Hocker, ɓiy Lietnaa-kolonel Edward Hocker, e hitaande 1874 (caggal ɗuum o dañi ɓiɓɓe worɓe 3 e ɓiɓɓe rewɓe 2). — ɓiyiiko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Humphrey 1884–1969 woni gardiiɗo gadano to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge ). Lady Carter sankii ko e hitaande 1895. [3] [1] O woppi golle makko e konu ndiyam ñalnde 21 sulyee 1875. [2]

Natal Carter hawri e Muusa Molo, laamɗo Fuladu, e hitaande 1889.

Postooji puɗɗiiɗi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Carter wonti binndoowo keeriiɗo Sir George Berkeley, guwerneer duuɗe Leeward, e hitaande 1875. E lewru ut 1879, o toɗɗaa koolaaɗo kuuɓal doosɗe leydi e kaalis leydi Coast d’Or, toɗɗagol ngol o jokki haa hitaande 1882. [1]

Leydi Gammbi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Tuggi 1882 haa lewru desaambar 1888, Carter ardii koɗki dow Gammbi ko kanko woni kaalis e posto. Gila hitaande 1886, o woniino gardiiɗo Koloni Gammbi, ñalnde 1 desaambar 1888 o toɗɗaa gardiiɗo ko fayti e seerndude ndeen koloni e Siyeraa Leyoon. [1] [4]

Manndaa makko waɗi ko siynude nanondiral Angalteer e Farayse e hitaande 1889, ngal lelni keeri hakkunde Gammbi e Senegaal . Ko ɗum waɗi Carter halfinaa sosde komisiyoŋ keeriijo e fawde doole e sariyaaji Angalteer e dow Protectorate e laamɓe mum nokkuuji ceertuɗi. [1] Ɗum ko waylude politik duuɓi capanɗe jeegom ngam haɓaade yaajde koloñaal. [1] Haa teeŋti noon, o etinooma reende gure jokkondirɗe e Angalteer ngam haɗde Fode Kaba e Musa Molo, ɓe keewi luurondirde. [1] Nde o woni e golle to Gammbi, o toɗɗaa sehil Ordre St Michael et St George (CMG) ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1890. [2]

Lagos (Naajeeriya)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Carter toɗɗaama Guwerneer e Komandaajo mawɗo Koloni Lagos ñalnde 3 feebariyee 1891. Carter yamiri yo Ijebu en mbaɗtu haɓde e Ijebu "ngam nafoore siwil" e hitaande 1892. Caggal ɗuum, o jokki e hollirde ndee hare ko wary e ƴellitgol e. [5]

Carter yahiino nokkuuji keewɗi e nder leydi Yorubaland, ina wondi e soldateeɓe, ngam hollirde doole Angalteer. Carter jaɓɓaaka no feewi to Oyo, mawɓe Egba ɓee wasiyiima mo yo o woppu maccungaagu, mawɓe Ibadan ɓee mbiyi ina kuli wonde jiyaaɓe mum en ina "mbaɗta ndimaagu mum en e dogde to Resident ". – e ɓe calii siynude nanondiral e Carter ngam fawde Resident e wuro ngoo. [5]

Kono e lewru Yarkomaa 1893 mawɓe Egba mbaɗi nanondiral jeytaare e laamu Angalteer. Nanondiraama wonde ndimaagu njulaagu hakkunde Leñol Egba e Lagos ina foti daranaade laamu Angalteer, e nder ɗuum hay laawol gootol uddaaka so wonaa tawa guwerneer oo jaɓaani. [6] Ɓe njaɓi kadi wonde reende timmunde e "kala ballal e semmbinde" ina rokka denndaangal gollooɓe Kerecee'en. [6] Koronaawiris jaɓii wonde "alaa fof jokkere enɗam e kala feccere e ngenndi Egba waɗata e laamu mawngu mum tawa jaɓaani laamuuji sariya ngenndi ndii, alaa fof feere bonnde waɗata e leñol ngol, kadi jeytaare mum ina anndiree haa timma." [6] Mawɓe Egba ɓeydi fodoore mumtugol kirse aadee. [6]

  1. 1 2 3 4 5 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "TimesObit".
  2. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "ServiceRecord1".
  3. ILN 1895.
  4. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "lg-04dec1888".
  5. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "falola-99".
  6. 1 2 3 4 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "egbayewa-ordinances".