Gilbert Tomaas Karter
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Biritaani-Mawndi, Naajeeriya |
| Innde | Gilbert |
| Ɗuubi daygo | 14 Siilo 1848 |
| Ɗoforde | Topsham |
| Date of death | 18 Siilo 1927 |
| Place of death | Barbados |
| Dee/goriiwo | Gertrude Carter |
| Wolde | Inngilisjo |
| Sana'aji | administrator of the government, ngaɗoowo siyaasaje, colonial administrator |
| Position held | Administrator of the Gambia, Governor of the Bahamas, Governor of Barbados, Governor of Lagos Colony |
| Janngi to | Royal Hospital School |
| Military branch | Royal Navy |
| Award received | Knight Commander of the Order of St Michael and St George |

Sir Gilbert Tomaas Karter (kañum ne ko Gilbert-Karter ) KCMG (14 lewru Yarkomaa 1848). – 18 lewru Yarkomaa 1927) ko ofisee njuɓɓudi e nder laana ndiwoowa laamɗo, kadi ko ofisee koloñaal wonande laamu Angalteer .
Fuɗɗoraade ko Koolaaɗo kuuɓal to Cote d’Or, caggal ɗuum o wonti Kaalis to Cote d’Or e Gammbi . E yahrude yeeso e njuɓɓudi koloñaal, o fuɗɗii ko e njuɓɓudi laamu Gammbi, ɗo o haɓata e njiyaagu laamɗo jibinannde Gammbi.
Posto maako ɓaawo man woni Governor ngam Lagos Colony to o yewtidi bee mawɓe lesdi ndi'i ngam reenugo mission'en Kirista'en e timminki kirse ɓiɓɓe aadama'en. Caggal ɗuum o woni Guwerneer Bahamas e Barbados, o woni Guwerneer Trinidad e Tobago .
Nguurndam puɗɗam e golle Naval
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Carter jibinaa ko to Topsham, to Devon e hitaande 1848. Ko kanko tan woni ɓiy komandaajo Tomaas Gilbert Karter ( RN ). O janngi ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Royal to Greenwich . [1] Carter naati e konu laana ndiwoowa laamɗo e hitaande 1864, o woni balloowo gardiiɗo konu HMS Frederik Wiliyam, nde o artiraa e hitaande 1866 to HMS Malaka . Ñalnde 5 sulyee 1866, Carter artiraa e jappeere laana ndiwoowa, tawi omo woni e laana ndiwoowa HMS Malacca . [2] Hakkunde 1867 e 1869, o golliima e laanaaji keewɗi, o woniino gardiiɗo, haa ñalnde 1 desaambar 1869 (nde o woni e HMS . Pembroke ), nde o artiraa e ballal Paymaster (ina ɓeydee e doggol laana ndiwoowa ).
Caggal posto to HMS Royal Adelaide e lebbi jeenay gadani 1870, golle Carter cakkitiiɗe ɗee ko e laana ndiwoowa koloñaal biyeteeɗo Sherbro tuggi lewru ut 1870. E nder sahaa makko e Sherbro, o tawtoraama wolde tataɓere Angalteer-Ashanto to Cote d’Or . Nde laamu Holannda yeeyi Elmina e Biritaan en, ko o komisariyaajo, kalfinaaɗo nafoore defte e kaɓirɗe ɗe Holanndee en keddinoo. [1] O resi Susan Laura Hocker, ɓiy Lietnaa-kolonel Edward Hocker, e hitaande 1874 (caggal ɗuum o dañi ɓiɓɓe worɓe 3 e ɓiɓɓe rewɓe 2). — ɓiyiiko ɗiɗaɓo biyeteeɗo Humphrey 1884–1969 woni gardiiɗo gadano to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge ). Lady Carter sankii ko e hitaande 1895. [3] [1] O woppi golle makko e konu ndiyam ñalnde 21 sulyee 1875. [2]

Postooji puɗɗiiɗi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Carter wonti binndoowo keeriiɗo Sir George Berkeley, guwerneer duuɗe Leeward, e hitaande 1875. E lewru ut 1879, o toɗɗaa koolaaɗo kuuɓal doosɗe leydi e kaalis leydi Coast d’Or, toɗɗagol ngol o jokki haa hitaande 1882. [1]
Leydi Gammbi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Tuggi 1882 haa lewru desaambar 1888, Carter ardii koɗki dow Gammbi ko kanko woni kaalis e posto. Gila hitaande 1886, o woniino gardiiɗo Koloni Gammbi, ñalnde 1 desaambar 1888 o toɗɗaa gardiiɗo ko fayti e seerndude ndeen koloni e Siyeraa Leyoon. [1] [4]
Manndaa makko waɗi ko siynude nanondiral Angalteer e Farayse e hitaande 1889, ngal lelni keeri hakkunde Gammbi e Senegaal . Ko ɗum waɗi Carter halfinaa sosde komisiyoŋ keeriijo e fawde doole e sariyaaji Angalteer e dow Protectorate e laamɓe mum nokkuuji ceertuɗi. [1] Ɗum ko waylude politik duuɓi capanɗe jeegom ngam haɓaade yaajde koloñaal. [1] Haa teeŋti noon, o etinooma reende gure jokkondirɗe e Angalteer ngam haɗde Fode Kaba e Musa Molo, ɓe keewi luurondirde. [1] Nde o woni e golle to Gammbi, o toɗɗaa sehil Ordre St Michael et St George (CMG) ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1890. [2]
Lagos (Naajeeriya)
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Carter toɗɗaama Guwerneer e Komandaajo mawɗo Koloni Lagos ñalnde 3 feebariyee 1891. Carter yamiri yo Ijebu en mbaɗtu haɓde e Ijebu "ngam nafoore siwil" e hitaande 1892. Caggal ɗuum, o jokki e hollirde ndee hare ko wary e ƴellitgol e. [5]
Carter yahiino nokkuuji keewɗi e nder leydi Yorubaland, ina wondi e soldateeɓe, ngam hollirde doole Angalteer. Carter jaɓɓaaka no feewi to Oyo, mawɓe Egba ɓee wasiyiima mo yo o woppu maccungaagu, mawɓe Ibadan ɓee mbiyi ina kuli wonde jiyaaɓe mum en ina "mbaɗta ndimaagu mum en e dogde to Resident ". – e ɓe calii siynude nanondiral e Carter ngam fawde Resident e wuro ngoo. [5]
Kono e lewru Yarkomaa 1893 mawɓe Egba mbaɗi nanondiral jeytaare e laamu Angalteer. Nanondiraama wonde ndimaagu njulaagu hakkunde Leñol Egba e Lagos ina foti daranaade laamu Angalteer, e nder ɗuum hay laawol gootol uddaaka so wonaa tawa guwerneer oo jaɓaani. [6] Ɓe njaɓi kadi wonde reende timmunde e "kala ballal e semmbinde" ina rokka denndaangal gollooɓe Kerecee'en. [6] Koronaawiris jaɓii wonde "alaa fof jokkere enɗam e kala feccere e ngenndi Egba waɗata e laamu mawngu mum tawa jaɓaani laamuuji sariya ngenndi ndii, alaa fof feere bonnde waɗata e leñol ngol, kadi jeytaare mum ina anndiree haa timma." [6] Mawɓe Egba ɓeydi fodoore mumtugol kirse aadee. [6]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- 1 2 3 4 5 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "TimesObit". - 1 2 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "ServiceRecord1". - ↑ ILN 1895.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "lg-04dec1888". - 1 2 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "falola-99". - 1 2 3 4 Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "egbayewa-ordinances".