Government Hospital of Thoracic Medicine, Chennai
Ospitaal laamu nguu, mo yimɓe fof nganndi ko Tambaram TB Sanatorium, ko opitaal mawɗo jeyaaɗo e laamu, woni to Chennai, to leydi Indiya. Ko laamu leydi Tamil Nadu rokkata opitaal oo kaalis e njuɓɓudi mum. Nde sosaa ko e hitaande 1928.[1]
Tariya Opitaal oo sosaa ko Doktoor David Jacob Aaron Chowry-Muthu, ganndo keeriiɗo ko faati e ñawu nguu, MD e MRCS, e hitaande 1928. Nde o arti e leydi Angalteer, o fuɗɗii opitaal oo ñalnde 9 abriil 1928 to dow tulde Pachamalai (Green Hillock). ) to Tambaram. Yaajde e nder 250 ektaar (100 ha), opitaal oo udditaama e leeso 12, Muthu ina yiɗi ƴellitde opitaal oo no Mendip Hills Sanatorium to Angalteer nii. To bannge safaara, Doktoor Chowry-Muthu ko keɓtinaaɗo e ñawu nguu. E yonta mo BCG anndaaka tawo, o woniino daraniiɗo safaara ɓuuɓɗo e nokkuuji laaɓtuɗi ngam safrude ñawu nguu, ɗum firti ko seerndude ñawɓe e nder safrirde. E fuɗɗoode kitaale 1900, o woniino cafroowo gardiiɗo safrirde Inglewood to duunde Wight. E hitaande 1910 walla ko ɓuri ɗum, Doktoor Chowry-Muthu sosi safrirde Hill Grove to Mendip Hills, to Somerset. Gooto e ñawɓe makko toowɓe, hay so tawii ko seeɗa e hitaande 1917, ko Srinivasa Ramanujan, ganndo hiisiwal.
Goɗɗo e sehilaaɓe Doktoor Chowry-Muthu ko Mahatma Gandhi, mo renndini miijooji mum e safaaraaji tago. Ina gasa tawa ko sabu batte ɗiɗmere ndee, Doktoor Chowry-Muthu fuɗɗii waɗde ko ɓuri heewde e sahaaji e nder leydi Indiya gila 1920 haa jooni. Ko ndeen o heɓi miijo fuɗɗoraade safaara ñawɓe tuberkuloos. O heɓi 250 ektaar leydi to Tambaram e ñalnde 9 abriil 1928, safaara oo, ina waɗi leeso 12, Sir C.P. Ramaswami Ayyar.
Kono o fotnoo ko yahde Angalteer laawol gootol kadi, o soodi jeyi oo e laamu Madras ñalnde 24 marse 1937. Nde laamu diiwaan oo ƴetti, opitaal oo waɗtaa ɗum safaara.[2]
Sanatorium oo mawni e nder duuɓi capanɗe garooji ɗii e ɓeydagol nokkuuji keewɗi ko wayi no suudu safrirdu, cuuɗi ɓeydooji, blok radiyoloji, e laboratuwaar. Mawnugol ngol dartiima ko juuti e nder wolde adunaare ɗiɗmere. Nde jeytaare heɓi e hitaande 1947, koloñaal rehabilitaasiyoŋ yaajɗo e nder 17,14 ektaar (6,94 ha) udditaama e jaagorde cellal laamu Indiya e oon sahaa, hono Rajkumari Amrit Kaur, ngam ñawɓe TB selluɓe haa timmi, tawi ina njogii kaɓirɗe ko wayi no janngude tappirde, taƴde, jokkondirde defte e waɗde koɗorɗe rattan.[2]
E hitaande 1976, warduuji goɗɗi sosaa, limoore leɗɗe ɗee ɓeydiima haa 776. Nde opitaal oo heɓi nafoore e nder duuɓi, gartirgol laana njoorndi kesol ina wiyee ‘Tambaram Sanatorium railway station’ mahaa ngam golloraade nokku oo e diɗɗal posto ceertungal e posto kodde indeks 600047 sosaa.[2]
Institut oo wonnoo ko sanatorium tawtorteeɗo ‘Madras Study’, wiɗto ngo Centre de chimiothérapie Madras (anndiraaɗo hannde Centre de recherche TB) yuɓɓini ngam ƴeewde nafoore safaara galle e safaara safaara tuberkuloos. E ustaare ñawɓe tuberkuloos e nder diiwaan hee e fuɗɗoode kitaale 1980, safaara TB oo wonti ko anndiraa e dow laabi ‘Hospitaal laamu TB e ñawuuji ɓalndu’, e hitaande 1986, heɓi innde hannde ndee ‘Hospitaal laamu toppitiiɗo safaara toraas’. E naatgol ñawɓe TB ɗiɗo wonduɓe e VIH e hitaande 1993, opitaal oo wonti nokku toppitiiɗo e heblo VIH.[2]
E hitaande 2002, eɓɓaande gollondiral hakkunde Tamil Nadu e CDC sosaa. Ñalnde 1 abriil 2004, Porogaraam ngenndiijo ART naati e nder safrirde ndee. E hitaande 2005, porogaraam fedde safrooɓe wonɓe e VIH fuɗɗii. E hitaande 2007, NACO bayyini wonde GHTM ko nokku ɓurɗo moƴƴude. E hitaande 2008, Porogaraam ART mo doggol ɗiɗmol fuɗɗii. E hitaande 2009, nokku oo anndiraama e Division Centrale TB ko nokku DOTS PLUS. E nder hitaande ndee tan, nokku oo kadi anndiraama wonde nokku jaŋde leslesre ngam MD (TB & chest) e nder fedde safaara leydi Indiya (Stanley Medical College).[2]
Hannde, opitaal oo ina heddii e wonde nokku keeriiɗo ngam safrude ñawu nguu, e nokku ɓurɗo waawde waɗde wiɗtooji e fannu SIDA e tuberkuloos.
Sanatorium oo Ospitaal oo ko nokku ɓurɗo mawnude e nder leydi ndi ngam safrude SIDA, ina safra fotde 300 ñawɗo e nder safrirde 8 keeriinde e 300 ñawɗo e nder safrirde ñalnde kala. Won cuuɗi ceertuɗi wonande worɓe e rewɓe e sukaaɓe.[2]
Ospitaal oo ina jogii doole sanɗaaji 776 leeso, ko jiidaa e 120 leeso e nder nokku reentaare. Ina waɗi 31 suudu safrirdu ina waɗi ko ina ɓura 1 000 ñawɗo e nder kala sahaa. Fotde 1 000 ñawɗo mo alaa ko woni e mum (ina heen ñawɓe VIH) ina njilloyoo ñalnde kala e safrirde ndee. E nder 21 ofiseeji safrooɓe, ina heen gardiiɗo, cukko gardiiɗo e ofisee safrooɓe hoɗɓe, 122 infirmiyee e toppitiiɗo infirmiyee, 17 gollotooɓe karallaagal e 46 gollotooɓe paramedikal e nder laboratuwaaruuji, radiyoloji, kuuraa e toppitagol, e 45 gollotooɓe departemaa ministeer, e nder doole ina keddii gila e kitaale 1980. Ina waɗi fotde 251 gollotooɓe e nder galleeji sanɗaaji.[2]
Labo oo