Jump to content

Grant Medical College and Sir Jamshedjee Jeejeebhoy Group of Hospitals

Iwde to Wikipedia

Koolol safaara laamu Grant ko duɗal safaara laamu gonngal to Mumbai, leydi Indiya. Nde jokkondiri ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde gannde cellal Maharashtra. Sosaa ko e hitaande 1845, ina jeyaa e duɗe cafrirɗe ɓurɗe ɓooyde e nder Asii fuɗnaange. Fedde nde ko Sir J.J. Goomu opitaaluuji, ko dental opitaaluuji nay to Mumbai Sud ina heen Sir J.J. Opitaal, opitaal St George, opitaal Gokuldas Tejpal e opitaal Cama e Albless.

Tariya Sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Grant

Mahdi ɓooyndi duɗal jaaɓi haaɗtirde Grant, 1860. Hooreejo leydi Bombay wonti jeyi leydi Angalteer e nder leydi Indiya e hitaande 1818. To bannge worgo leydi Indiya ina woodi haaju e safrooɓe heblaaɓe no feewi kam e opitaal mawɗo wonande Inndonaaɓe. E gardagol Mountstuart Elphinstone, etaade rokkude Inndonaaɓe fartaŋŋe janngude e huutoraade Safaara e nder laabi hirnaange. E hitaande 1826, duɗal cafrirɗe fuɗɗii, tawi ko seppo biyeteeɗo John McLennan, woni gardiiɗo duɗal cafrirɗe Inndo (native) saraaji Azad Maidan to fuɗnaange Bombay. Kono, ndeeɗoo duɗal yanii caggal duuɓi jeegom. Hedde 1840 ko duɗe cafrirɗe ɗiɗi tan ngonnoo e nder leydi Indiya, heen gootal to Calcutta, goɗɗo to Madras. E hitaande 1834, Sir Robert Grant toɗɗaa Guwerneer Bombay. O artiri hakkille makko e nafoore sosde njuɓɓudi njuɓɓudi e nder wuro ngoo ngam rokkude gannde safaara e nder, tawa ina ɓura timmude, huuɓtodinnde, ɓurnde moƴƴude e peewnugol duɗal safaara ngal momtaa ko adii ɗuum. O sosi wiɗto laaɓtungo e laabi e peeje ɗe Inndonaaɓe mbaawi heɓde ngam heɓde safaara e jaŋde ɓurnde moƴƴude. Nde o woni e haɓaade e tiiɗnaare ngam ƴellitde yiɗde makko heɓde duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara to Bombay, o hawri e luulndo tiiɗngo. Ngam ustude luulndo ngoo, Grant miijii sosde fedde safrooɓe adannde e nder leydi Indiya, hono Fedde safrooɓe e ɓanndu Bombay. Ko renndo ngo renndinta safrooɓe Hooreejo leydi Bombay, hirjinde ruuhu wiɗto ganndal. Ko e darnde Charles Morehead (cafroowo e oon sahaa) feewde e guwerneer oo, ndee fedde fuɗɗii woodde e lewru noowammbar 1835.


Opitaal Jamshedjee Jeejebhoy, 1843 tappirde. Moorehead e terɗe goɗɗe njanngii denndaangal kaayitaaji jowitiiɗi e duɗal safaara momtaa ngal. Ɓe mbinndi kadi ɓe cirŋinii naamnal ngam mooftude humpitooji ko faati e golle safaara hannde e nder indinaaɓe. Kadi ina yiɗnoo wallitde jannginde Inndonaaɓe e safaara Orop. E lewru sulyee 1837, Fedde ndee hollitii wonde « ciimtol ngol min ardii e ndeeɗoo yeewtere ko sosde Duɗal safaara ngam jannginde indinaaɓe hooreejo leydi ndii e ganndal safaara, haa arti noon e indinaaɓe waawɓe ngam wontude gollooɓe safaara nafooje e kisal."

Grant ƴettii eɓɓaande e lewru marse 1838 nde haala jaŋde safaara indinaaɓe e ndeeɗoo hooreejo leydi yeewtaa haa laaɓti. Nde neldaa ko to laamu Sir Auckland to Calcutta. E lewru mars 1838 Sir Jamsetjee Jeejebhoy rokki dokkal Rs. 1 lac ngam mahde opitaal mawɗo keso e indinaaɓe. Grant teskiima ɗum e minit mum, o ɓeydi heen wonde opitaal oo maa wallit jaŋde safaara. Sosiyetee East India, hono no hollirnoo e ɓataake mum ñalnde 18 sulyee 1838, jaɓii e weltaare eɓɓaande mahngo duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara. Kono balɗe jeenay hade ooɗoo kabaaru arde, Grant yani e rafi cerebral apoplexie nde o woni e ɓuuɓde to Dapori, sara Pune.

Batu renndo taariindi yuɓɓinaama e nder galle laamorɗo, ɓiɓɓe leydi Bombay ngam sunnaade maayde makko. Ganndo sanskrit biyeteeɗo Jagannath Shankarsheth hollitii wonde maa ɗum won teddungal potngal sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara ngal, tawa ina jogii innde makko. Laamu nguu jaɓi ngoo eɓɓaande. Hayre gonnde e mahdi ndii lelnaa ko ñalnde 30 marse 1843, mahdi ndii timminaa e lewru oktoobar 1845.

E nder sahaa gooto e peeje e sosde kolees oo, fellitaama kadi, e ballal dokkal munificent ngal Sir Jamsetjee Jeejebhoy rokki, ngam lomtaade opitaal mawɗo Inndo gonɗo ko adii e nder wuro ngoo, e sosde "Duɗal gollal" (jooni anndiraa ko opitaal Sir J.J) sara opitaal oo e jokkondirde e mum. Porofesooruuji duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ko ofiseeji safaara e nder safrirde ndee. Hayre ndee lelnaa ko ñalnde 3 lewru bowte hitaande 1843, Duɗal Jaŋde (Scole of Pratique) udditaa ngam jaɓɓaade ñawɓe gila ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1845. E hitaande 1845, naatgol e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal rokkaama tawa ko e dow kasta walla diine, ko kanndidaaji hakkunde duuɓi 16 e 20 e jokkondiral teddungal e hakkille kuuɓtodinɗo ; ganndal grammar e ɗemngal maɓɓe gonngal les ngal, hiisawal ina heen Rules of Proportion e ganndal laaɓtungal e ɗemngal Engele e laaɓal ina ɗaminaa. Kala kanndidaa ina foti rokkude seedantaagal moƴƴal ummoraade e gardiiɗo duɗal ngal o janngi ngal, kadi seedantaagal laaɓtungal wonde omo jogii humpitooji potɗi e cFedde wiɗtooji Fedde wiɗto ndee fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1965 e nder galle Departemaa Skin & Serology to suudu ɗiɗaɓuru nduu ina waɗi biro e defterdu wiɗto e nokku ɗo laboratuwaar wiɗto waɗata. Kono eɓɓaande laboratuwaar ndee jaɓaaka haa jooni. Ina waɗi ɗeeɗoo paandaale e paandaale :

Ngam ƴellitde e hirjinde wiɗtooji e ganndal safaara e nder departemaaji GMC & J.J.H. Sponsor denndaangal golle baɗaaɗe ngam ɓamtude ganndal safaara & denndaangal peeje ngam timminde paandaale. Terɗe sosɗe ɗee ko Dr. J. G. Parekh, Dr. S. J. Shah, Dr. V. C. Talwalkar, Dr. J.C. Joshipura e Dr. B. B. Gaatonnde.

Ina rokka janngooɓe duɗe jaaɓi haaɗtirde ngam heɓde binndanɗe wiɗto ɓurɗe moƴƴude e binndanɗe ɓurɗe moƴƴude. Ina wallita batuuji ganndal, golle safaara e simposium.

Alumni teskaaɗi

Doggol almudɓe ndee winndannde ina waawi waasde rewde kuule hoolkiso Wikipedia. Tiiɗno, moƴƴin ndee winndannde e ittude inɗe ɗe ngalaa iwdiiji koolniiɗi keertiiɗi kollitooji wonde ina poti naatde e ndee winndannde AND ko alumni, walla e naatnude binndanɗe jowitiiɗe e ɓanndu winndannde ndee rewrude e ciimtol potngol. (Oktoobar 2017) Atmaram Pandurang, almuudo-cafroowo batch gadano, sosi Prarthana Samaj, mbayliigu renndo, ko juuti Sheriif Bombay José Camillo Lisboa Almuudo-cafroowo batch gadano, porfeseer anatomi & surgery, caggal ɗuum surgery keeriiɗo, hooreejo fedde duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Grant fotde duuɓi 10 e fedde safaara Bombay duuɓi 4. Bhau Daji, janngoowo-cafroowo batch gadano, ganndo sanskrit, e ganndo ko ɓooyi Sakaram Arjun-Sakaram Arjun Raut; rewi Raut kasta tuugnorgal e nder binndanɗe- Botanicals ganndo; baaba debbo gadano jaŋnguɗo safaara, alumnus Rukhmabai Raut e ɗiɗaɓo to leydi Indiya ; ina gasa no o gollorii e Rajkot e jiiɓru e ko nanndi heen innde neɗɗo ina haani sortude. Kanhoba Ranchoddas Kirtikar Lietnaa-Kolonel e nder wolde Afganistaan ​​& jamaanu Akharam Arjun Vithal Nagesh Shirodkar, doktoor jibinannde e safroowo rewɓe Reita Faria, debbo indiyankeejo e debbo aduna 1966. Aditi Gowitrikar, debbo indiyanke, debbo fijoowo Mrs. Aduna 2001 Jivraj Narayan Mehta, hooreejo leydi Gujarat gadano Laxman Vasudev Paranjape, gardinooɗo Sarsanghchalak (Mawɗo) mo Rashtriya Swayamsevak Sangh. Anuj Saksena Khan Abdul Jabbar Khan, lollirɗo Dr. Khan Sahib, miñiiko Khan Abdul Gaffar Khan (Frontière Gandhi) e mawɗo jaagorɗe gadano leydi Pakistaan ​​hirnaange. Noshir Hormusji Wadia, sosɗo kadi gardiiɗo gadano departemaa Neurologie. Devdutt Pattanaik, ganndo ko faati e miijooji, haaloowo, natal e binndoowo Gieve Patel, yimoowo, winndiyanke, pentoowo e cafroowo golloowo N. H. Antia, sosɗo e gardiiɗo gadano departemaa Opereeji Plastik [4]. Luis Jose De Souza, keɓɗo njeenaari Padma Shri Shantilal Jamnadas Mehta, doktoor seertuɗo e keɓɗo njeenaari Padma Bhushan Shantilal C. Sheth, gonnooɗo hooreejo fedde safaara leydi Indiya, keɓɗo njeenaari Padma Bhushan Dr. Subhash Bhamre, jaagorgal dowla to bannge ndeenka leydi Indiya (gila lewru sulyee 2016) e tergal parlemaa 16 LokSabha ummoriiɗo e diiwaan Dhule e onkoloji e golle mum. Muffazal Lakdawala, doktoor bariatrik Vimla Virmani, ko doktoor ko faati e ƴiiƴam Ƴeew kadi Doggol duɗe jaaɓi haaɗtirde Mumbai Waldemar Hafkin Tuugnorgal

Shelar, Jyoti (12 suwee 2019). "Dr Pallavi Saple woni hooreejo suudu safrirdu JJ". Hindu en.
"Diiso safaara leydi Indiya | Doggol duɗe jaaɓi haaɗtirde MBBS". Mooftaa ko e asli mum ñalnde 2 noowammbar 2019. Ƴeewtaa ko ñalnde 20 lewru feebariyee 2019.
"Dinndital mawngal duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres feccere ɗiɗmere 1889" (PDF). Heɓtinaama ñalnde 9 lewru Yarkomaa 2023.
Behman M Daver (2007). "Maayde". Inndo J Plast Surg. 40 (2): 241-242.

Jokkondire yaajɗe Koolaaɗo kuuɓal safaara Grant e opitaal J J lowre enternet Fedde nde wonaa laamuyankoore Med Coll daartol vte Kolleeji jokkondirɗi e duɗal jaaɓi haaɗtirde gannde cellal Maharashtra Dataaji toppitiiɗi laamu Waylu ɗum e Wikidata Kategoriiji: 1845 sosngooji e nder leydi IndiyaBritanikJaaɓi-haaɗtirde MumbaiDuɗe jaaɓi-haaɗtirde e koleesuuji e nder MumbaiDuɗe jaaɓi-haaɗtirde safaara to MaharashtraAffiliates Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Maharashtra gannde cellalDuɗe janngirɗe sosɗe e hitaande 184520-teeminannde e nder leydi Indiya Ngoo hello sakkitii wayleede ko ñalnde 30 Suwee 2024, e waktu 03:26. Binndol ina tawee e les njiimaandi Creative Commons 4.0; sarɗiiji ɓeydooji ina mbaawi huutoreede. So a huutoriima lowre ndee, a jaɓii Sarɗiiji kuutoragol e Kuutorgal Sirlu. Wikipedia® ko maande njulaagu winnditaande Fedde Wikimedia, Inc., fedde nde wonaa laamuyankoore.