Homelessness in Sweden
Koɗki e nder leydi Suwed ina toɗɗii c.000 neɗɗo.
Jaabawol laamu Suwed e ŋakkeende koɗki ina jeyaa heen yamirde wiɗtooji ngenndiiji ko faati e ŋakkeende koɗki e nder duuɓi sappo jawtuɗi ɗii, tawa ina addana en waɗde ƴeewndo toowngo hakkunde Suwed, Danemark e Norwees. Leyɗeele tati ɗee ina njogii firooji nannduɗi no feewi e ŋakkeende koɗki, tawi ina ceerti heen seeɗa.
Won e wiɗtooɓe ina teskii wonde peeje ngam haɓaade ŋakkeende koɗki e nder leydi Suwed ɓuri fawaade ko e miijo huuɓtodinngo nanndinde ŋakkeende koɗki e addiction, ñawu hakkille e deviation. To bannge goɗɗo oo, ŋakkeende galleeji sukaaɓe ina hiisee wonde caɗeele reende sukaaɓe.
Wiɗtooji Yiilirde ngenndiire toppitiinde cellal e wellitaare (Suwed: Socialstyrelsen) yaltinii wiɗto ko faati e ŋakkeende galleeji kala duuɓi jeegom tuggi 2011. Ɓe njiylotoo ko pelle 4 ɗe ngalaa galleeji e nder leydi Suwed :
Akute ŋakkeende galle Hoɗi ko e galleeji emergency, hostel, nokku reenaaɗo walla ko nanndi heen. Ina jeyaa kadi e hoɗde e yaasi, e nder garaasuuji/eskaliiji/cellal/nokkuuji renndo/attik/tennde/otooji walla ko nanndi heen. Institution walla nguurndam ballitoojam, ngam yaltude e nder lebbi 3 Yimɓe wonɓe hannde e galleeji yimɓe waasɓe, toppitagol doole, toppitagol sukaaɓe, toppitagol sukaaɓe walla kasoo, kono tawa ina foti yaltude e nder lebbi 3 tawa hay feere galleeji peewnaaka. Peeje nguurndam juutɗe ɗe Sarwisaaji Renndo yuɓɓini Kuule koɗki jogiiɗe nanondiral koɗki tawa ina yahdi e ƴeewndo, kuule keertiiɗe e hakkeeji jeyi galleeji keewɗi (Suwed: besittningsrätt).Njuɓɓudi nguurndam juutndi keeriindi
Wuurde ko aldaa e sago, ko juuti tawa alaa ko woni e mum so wonaa nanondiral hakkunde sehilaaɓe walla annduɓe e ɓesngu walla banndiraaɓe.
Njeñtudi wiɗto ngoo
Hitaande Goomu 1 Goomu 2 Goomu 3 Goomu 4 Total Notes Reference
2011 4500 5600 13900 6800 30800 Limooje ɗee ko ko ɓadii.
2017 5935 4899 15838 5726 32398 Hakke mum wonata ko 30090 e laabi 2023.
2023 4436 2713 16878 3209 27383 Hakke limtaazo oo ko 147 ko vuri heewde e pelle ze.
Jaayɗe laabi
Jaayndeeji mbeddaaji to Stockholm
Jaayɗe mbeddaaji keewɗe ina ngoodi e nder leydi Suwed. Situation Sthlm, sosaa ko e hitaande 1995, ko kañum tan woni jaaynde mbedda Suwed haa Faktum e Aluma sosaa e fuɗɗoode kitaale 2000.
E hitaande 2006 jaayɗe tati mbeddaaji ɗee ndokkaama njeenaari mawndi wiyeteende Publicistklubben (Fedde jaaynooɓe Suwed).
E hitaande 2013, sosiyatee teknoloji Suwednaajo sosi lowre ngam yeeyooɓe jaayɗe ɓe ngalaa galleeji ngam jaɓde yoɓde karte mum en e app mobiil.
E nder naalankaagal
E hitaande 2015, koolol naalankaagal Suwed to Malmö Konsthall, tiitoonde mum ko « Alien dans : un laboratoire vivant de la société occidentale » ina waɗi yimɓe ɗiɗo ɓe ngalaa galleeji ummoriiɓe Rumaani. Yimɓe ɓe ngalaa galleeji ɓee njaɓataa kaalis e hoɗɓe kono ko yuɓɓinɓe hiirde ndee njoɓata ɗum en e waktuuji.
Jam baandu
Wiɗtooɓe ɓee kollitii wonde maayɗeele ɓurtuɗe e nder worɓe e rewɓe ɓe ngalaa galleeji e nder wuro Stockholm, ina njokkondiri no feewi e ñaamde alkol e dorog.
Won wiɗtooɓe mbaɗii wiɗtooji ko faati e cellal hunduko yimɓe ɓe ngalaa galleeji e nder leydi Suwed, tawi ko dente heddiiɗe ɗee ɓuri famɗude e yimɓe fof..[1] The three countries have very similar definitions of homelessness, with minor variations.[2].[3].[4].[5][6] inwas founded in 1995 and was Sweden's only street newspaper until Faktum and Aluma were founded early in the 2000s.[7]was founded in 1995 and was Sweden's only street newspaper until Faktum and Aluma were founded early in the 2000s.[8][9].[10]
Health
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Busch-Geertsema, Volker. "Defining and measuring homelessness." Homelessness Research in Europe: Festschrift for Bill Edgar and Joe Doherty (2010): 19-39.
- ↑ Benjaminsen, Lars, and Evelyn Dyb. "The Effectiveness of Homeless Policies–Variations among the Scandinavian Countries." European Journal of Homelessness 2 (2008).
- ↑ Löfstrand, Cecilia Hansen. "Reforming the work to combat long-term homelessness in Sweden." Acta Sociologica 53, no. 1 (2010): 19-34.
- ↑ Löfstrand, Cecilia Hansen. "Reforming the work to combat long-term homelessness in Sweden." Acta Sociologica 53, no. 1 (2010): 19-34.
- ↑ Healy, Karen, Tommy Lundström, and Marie Sallnäs. "A comparison of out-of-home care for children and young people in Australia and Sweden: Worlds apart?." Australian Social Work 64, no. 4 (2011): 416-431.
- ↑ Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär [Homelessness 2017 – extent and substance] (PDF) (in Sweedeere). National Board of Health and Welfare. 2017. ISBN 9789175554372. Retrieved 2024-08-10.
- ↑ Boukhari, Sophie (1999). "The press takes to the street" (PDF). The UNESCO Courier. UNESCO.
- ↑ Boukhari, Sophie (1999). "The press takes to the street" (PDF). The UNESCO Courier. UNESCO.
- ↑ "Röster åt utsatta fick publicistpris". Ekot (in Sweedeere). Sveriges Radio. 2006-05-22. Archived from the original on 2006-06-14. Retrieved 2009-02-11.
- ↑ De Palma, Patricia, Lars Frithiof, Lena Persson, Björn Klinge, Jan Halldin, and Ulla Beijer. "Oral health of homeless adults in Stockholm, Sweden." Acta Odontologica Scandinavica 63, no. 1 (2005): 50-55.
- ↑ "Are Homeless People Exploited in Swedish Art Installation? - artnet News". 2 February 2015.