Jump to content

Inaros I

Iwde to Wikipedia
Inaros I
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɗuubi daygo7. century BCE Taƴto
Date of death7. century BCE Taƴto

Inaros I mo Athribis (fl. c. 665 ko adii jibineede Iisaa) ko laamɗo Misra ɓooyɗo, murtuɗo e Asiriyankooɓe e nder laamu mum juutngu e Misra. Hare makko e Asirinaaɓe addani mo waɗde daartol kesol, anndiraangol daartol Inaros, ngol cakkitiingol ngol waɗi ko e teeminannde 2ɓiire caggal jibineede Iisaa, fotde duuɓi 750 caggal maayde makko..

Walaa ko anndiraa dow ko waɗi nder taariika dow ɗowtanaaki maako, sey to o wari nder saare mawɗe. O ɓiɗɗo ardiiɗo Bokennife mo Athribis, mo ɗum anndini nder nder annali laamiiɗo Assuuriya Ashurbanipal, nden baaba maako o ardiiɗo Petese mo Athribus, mo ɗum noddini dow dow dow dow Piya. Baaba maako e mawɗo maako ɓe teddini Allah ɓaawo maayde maɓɓe.

Inaros I ɗon hawta nder defte jamanuure e jamanuure bee innde maako Inaros II, mo haɓɓi bee Persiya'en ɓaawo duuɓi 200.

  • Ryholt, K. 'The Assyrian Invasion of Egypt in Egyptian Literary Tradition", Assyria and Beyond: Studies Presented to Mogens Trolle Larsen, edited by J.G. Dercksen, Leiden, Nederlands Instituut voor het Nabije Oosten, 2004, pp. 384-511. 
  • Quack, J.F. 'Inaros, Held von Athribis. "Altertum und Mittelmeerraum: Die antike Welt diesseits und jenseits der Levante. Festschrift für Peter W. Haider zum 60. Geburtstag, ko R. Rollinger e B. Truschnegg, Oriens et Occidens 12, Stuttgart, Franz Steiner Verlag, 2006, pp. 499-505.