Jump to content

Jaja Wachuku

Iwde to Wikipedia
Jaja Wachuku
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
Ɗuubi daygo1 Siilo 1918 Taƴto
ƊofordeAbia Taƴto
Date of death7 Jolal 1996 Taƴto
Place of deathEnugu Taƴto
ƊemngalIgbo Taƴto
WoldeInngilisjo, Igbo, Nigerian Pidgin Taƴto
Sana'ajidiplomat, ngaɗoowo siyaasaje, lawyer, minister Taƴto
Position heldMinister of Foreign Affairs of Nigeria, member of the Senate of Nigeria, ambassador, Speaker of the House of Representatives of Nigeria Taƴto
Janngi toTrinity College, Dublin, Government College Umuahia Taƴto
Member of political partyNational Council of Nigeria and the Cameroons Taƴto
LenyolIgbo people Taƴto

Jaja Anucha Ndubuisi Wachuku // b (1 lewru Yarkomaa 1918 – 7 noowammbar 1996) ko pan-afriknaajol e dowla, awokaa, dawriyanke, dipolomaat e neɗɗankaagal. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya gadano; kadi ko kanko woni hooreejo leydi Naajeeriya gadano e wakiiliijo duumotooɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe.Kadi, Wachuku woni jaagorɗo leydi Naajeeriya gadano ngam geɗe caggal leydi. Teskaama, Wachuku ko laamɗo Ngwaland, "iwdi yontaaji 20 mawɓe Afrik e nder leydi Igbo to Fuɗnaange Nijeer".

Wachuku, mo "hormaama no feewi" e nder laamu leydi Naajeeriya, o naati e laamu Afrik worgo, o walli ngam hisnude Nelson Mandelaa e woɗɓe e ñaawoore warngooji e nder ñaawoore Rivonia 1963–64.E nder deftere makko 1962, ummoraade Lagos: Najeriya, Nelson Mandelaa winndi: "Alet 18 lewru Mbooy 1962: 13h: Min kawri e Mr Jaja Wachuku e gollooɓe mum, min mbaɗi yeewtere nafoore. Asaweere 19 lewru Mbooy 1962: Min ñaamii e Jaja Wachuku."

Ñalnde alkamiisa 30 lewru Seeɗto hitaande 2010, hooreejo leydi Naajeeriya, hono Goodluck Jonathan, hokki Wachuku njeenaari ndi o waɗi ngam ɓamtaare leydi Naajeeriya. Kadi, ngam 1 lewru Yarkomaa 2014, ngam mawninde duuɓi 100 leydi Naajeeriya, ɓaawo o suɓaama ngam heɓugo jaalorgal dow ko laarani mawningol duuɓi teemerre, Wachuku, nyande Aljumaa 28 lewru February 2014, teddinaama bana jaambaaro hare ngam ndimu leydi Naajeeriya Biritaniya e ardiiɗo siyaasaaku ardiiɗo lesdi Goodluck Jonathan.

Ñalnde alet 6 mars 2020, duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity College to leydi Irlande to Dublin, teddinii Wachuku e natal maantiniingal waɗngal e nder fedde daartol duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ; ɗo Wachuku heɓi bak mum e hitaande 1944 e dipolom mum teddungal e nder gannde sariya ; e wonnoo tergal e fedde daartol kolees.[1][2][3][4][5][6]


Wachuku jibinaa ko e hitaande 1918, ina yahra e duuɓi 78 e maayde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer to opitaal jannginoowo to Enugu, e nder subaka ñalnde alkamiisa 7 noowammbar 1996. Ɓiɗɗo mawniiko gorko, binndoowo biyeteeɗo Ugonna Wachuku, winndi deftere jimɗi ngam teddinde kaaw mum Sovermoe Ditlemed . Ñalnde 20 ut 1961, Time winndi winndannde e ciimtol jeewte ko fayti e Wachuku e golle mum dipolomaasi to Fedde Ngenndiije Dentuɗe, tiitoonde mum ko « Manngu Afrik ».

  1. Alayande, Lanre (2010). Our Rainmaker. iUniverse. ISBN 9781450206082.
  2. Okochi, Ibe N. A. (1990). Nigeria's African Policy: A Study of Her Role in the African Unification Movement (1960-73) (in Engeleere). Cross Continent Press.
  3. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "RussianHoe".
  4. "Appendix v: Delegations to the General Assembly and the Councils | Delegations to Sixteenth Session of General Assembly". Yearbook of the United Nations 1961. Office of Public Information (Report). United Nations. 1961-12-31. p. 743. Retrieved 2020-11-01.
  5. Anyaoku, Emeka (1997-01-01). The Missing Headlines: Selected Speeches (in Engeleere). Liverpool University Press. ISBN 978-0-85323-812-6.
  6. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named "Time1961".