Jump to content

Kantonsschule Rämibühl

Iwde to Wikipedia
Kantonsschule Rämibühl
architectural structure, school building, Kantonsschule
Golle imaaɗe1842 Taƴto
LesdiSuwis Taƴto
Nder laamooreZürich, Canton of Zürich Taƴto
Located on streetRämistrasse Taƴto
Jonde kwa'odineto47°22′19″N 8°33′8″E Taƴto
ArchitectGustav Albert Wegmann Taƴto
Heritage designationclass A Swiss cultural property of national significance Taƴto
Street addressRämistrasse 59, 8001 Zürich Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://www.lgr.ch Taƴto
Map

Duɗal kanton Rämibühl to Rämistrasse to Zurich, sosaangal e hitaande 1832 e innde "Duɗal kanton Zürich" ina waɗi duɗe kantonuuji nay (toɓɓere hakkundeere I&II) jogiiɗe sifaaji jaŋde ceertuɗi. Duɗe nay ɗee, ɗe ko ina tolnoo e 2000 almuudo ina tawtoree e nder mum en, ko Duɗal Literaargymnasium, Duɗal Realgymnasium, Duɗal Hiisawal-Ganndal Natural e Duɗal Kunst- und Sportgymnasium Rämibühl.

Literargymnasium e Realgymnasium, jowitiiɗe e ɗemɗe e neɗɗankaagal, ko kam en ngoni duɗe laamu Suwis gadane ɗe ndokkata Porogaraam Dipolomaaji Baccalauréat hakkunde leyɗeele. Nii woni, e nder duɗe 9–12, won e duɗe ina njanngee e ɗemngal Engele (ɗemngal gadanal duɗal ngal ko Almaañ). Literaturgymnasium ina rokka kadi jaŋde yaajnde e ɗemngal Classics ina heen ɗemngal Latin e ɗemngal Gerek ɓooyngal.

Jaaɓihaaɗtirde Hiisawal-Natural Rämibühl (MNG) ɓuri tiiɗde ko e hiisawal e ganndal. Duɗal ngal rokkaama coggu MINT (Hiisa, Ganndal Informatik, Ganndal Tagooje e Karallaagal) wonande duuɓi 2021 haa 2026. Duuɓi keewɗi tawtoreede ko duuɓi nay. Caggal duuɓi ɗiɗi, almuɓɓe ɓee pelliti waɗde heen hakkillaaji mum en ko biyoloji & kemikal walla fisik & hiisaaji kuutorteeɗi ngam wonde fannuuji ɓurɗi teeŋtude.

Gardiiɗo duɗal ngal hannde ko Rektoor Susanne Kalt (lomtiiɗo Doktoor Daniyel Reichmuth e hitaande 2023) Cukko hooreejo (gardiiɗo) Samuel Byland, Adriana Mikolaskova e Roman Staude.

Kunst- und Sportgymnasium ina tawtoree almudɓe jogiiɓe humpito keeriiɗo e nder naalankaagal walla e nder dingiral. Ngo woni ko e galle gooto e MNG.

Duɗe ɗee kala ina mballita e jimɗi e noon kadi ina woodi wonaa tan orkestra anndaaɗo kono kadi ko fedde duɗe ceertuɗe kam e departemaa ngam jaŋde jimɗi gooto gooto.Eɓe ndokka jaŋde keeriinde tawa ko e njoɓdi wonande almudɓe suɓooɓe jimɗi ngam wonde fannu naalankaagal maɓɓe.

Kantonsschule Zürich sosaa ko e sariya jaŋde hitaande 1832, sosaa ko e dow laabi e hitaande 1833 e diwanuuji ɗiɗi : Duɗal Jimnaasiyoŋ e Duɗal Industriyel. Nde wonnoo ko duɗal peewnugol jaŋde toownde karallaagal walla jaŋde toownde, jokkondirnde e duɗal jaaɓi haaɗtirde Zurich, sosaangal e hitaande ndee. Suudu duɗal gadanal to Rämistrasse mahiraa ko e hitaande 1842. E hitaande 1904, Duɗal Industriyel waylaa wonti Duɗal Njulaagu Kanton, e hitaande 1928 Duɗal Toowngal (Oberrealschule) sosaa. Duuɓi keewɗi, duɗal ngal ina jokki e yaajde, ɗum addani ŋakkeende nokkuuji ɗaɓɓuɗi mahngo keso e ɓeydagol, ina heen mahngo keso e hitaande 1909. Caggal wolde adunaare ɗimmere, mawnugol ngol addani ɗum feccude Gimnaasiyoŋ oo e Gimnaasiyoŋ Literaar e Realgymnasium restructuring e hitaande 1949 to95 baabal. E hitaande 1976, duɗal ngal wonti jaŋde hakkundeere. E hitaande 1983, duɗe ɗee ceertii to bannge njuɓɓudi. E hitaande 2015, cuuɗi jimɗi ɓooyɗi ɗii ndartinaama, e hitaande 2026, ummital jimɗi binndol ngol to Mühlebachstrasse 112 to Seefeld.

Almuɓɓe ɓennuɓe

Won e almuɓɓe teskinaaɓe ina njeyaa heen:

Felix Bloch (1905-1983), keɓɗo njeenaari Nobel to bannge fisik e hitaande 1952.

Elias Canetti (1905–1994), winndiyanke, heɓi njeenaari Nobel e binndol e hitaande 1981. (Realgymnase)

Tadeus Reichstein (1897-1996), keɓɗo njeenaari Nobel e safaara e hitaande 1950 (Duɗal janngirde hiisawal-tago)

Gottfried Keller (1819-1890), winndiyanke (riiwaa e duɗal e hitaande 1834) (Duɗal janngirde hiisawal-tago)

Luural

E lewru sulyee 2009, yumma almuudo gooto, mo anndaaka, wullitii siwil e jannginoowo ɗemngal Almaañ biyeteeɗo Daniel Saladin mo Literargymnasium Rämibühl to Zurich, ganndo Almaañnaajo, binndoowo defte, jannginoowo duɗal jaaɓi haaɗtirde. Tuumre ndee ko wonde jannginoowo oo ina heewi ƴellitde almuɓɓe mum e binndanɗe porno. O nanngaa, flat makko e nokku ɗo o gollotoo to duɗal njiylawu, ordinateeruuji makko nanngaa. Ñaawirde laamu Zurich addii tuumeede « renndinde pornogaraafi e sukaaɓe tokosɓe ». "Pornography" ɗoo ko golle binndol aduna ɗe mbaawi aamneede e defte duɗe, janngee e nder ekkol. Ina jeyaa e ɗeen : Ƴellitaare ndunngu Frank Wedekind.

Jannginoowo oo ñaawaa, o woppi golle makko, haa jooni o woppitaama e tuumeede yuɓɓinde jaŋde makko e mbaadi naamniindi. Ñaawirde ndee ñiŋii haala ñaawoowo laamu nguu, sibu « ina ŋakki no feewi ».

  1. "Schulleitung | MNG Rämibühl | Mathematisch-Naturwissenschaftliches Gymnasium". www.mng.ch. Retrieved 2024-11-08.
  2. "Neue Rektorin für das Mathematisch-Naturwissenschaftliche Gymnasium Rämibühl gewählt". Kanton Zürich (in Docceere). Retrieved 2024-11-08.
  3. "Schulleitung | MNG Rämibühl | Mathematisch-Naturwissenschaftliches Gymnasium". www.mng.ch. Retrieved 2024-11-08.
  4. "Neue Rektorin für das Mathematisch-Naturwissenschaftliche Gymnasium Rämibühl gewählt". Kanton Zürich (in Docceere). Retrieved 2024-11-08.
  5. "Literargymnasium Rämibühl – Projekt LG 2025". www.lgr.ch. Retrieved 2024-11-08.