Jump to content

Lagos University Teaching Hospital

Iwde to Wikipedia
Lagos University Teaching Hospital
hospital, tertiary referral hospital, medical facility
Golle imaaɗe1962, 1961 Taƴto
Laamu inndeLagos University Teaching Hospital Taƴto
AffiliationJanngirɗe Laagos Taƴto
DuungalAfirik Taƴto
LesdiNaajeeriya Taƴto
Nder laamooreLagos, Surulere Taƴto
LocationLagos Taƴto
Jonde kwa'odineto6°31′8″N 3°21′20″E Taƴto
Office held by head of governmentchief medical officer Taƴto
Parent organization or unitLagos Taƴto
Ɗemngal ngal sarwisiji leydi fu njoni haaludeInngilisjo, Yimɓe Yarbanko'en Taƴto
Street addressIshaga Rd, Idi-Araba, Lagos Taƴto
Phone number+234 807 059 1395 Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://luthnigeria.org/ Taƴto
Emergency servicesavailable Taƴto
Map

Lagos University Teaching Hospital (LUTH) ko asibiti toowɗo sosaaɗo e hitaande 1962, woni ko e wuro Idi-Araba, Surulere, Diiwaal Laagos, leydi Naajeeriya.[1] Asibiti jannginoowo oo ina jokkondiri e janngirde ekkitinoore Laagos to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara. Janngirde mawɓe Lagos College of Medicine ina janngina almuɓɓe, LUTH ina rokka ɓe humpitooji kuuɓtodinɗi e nder jokkondire e golle.[2][1]

Baawɗe janngirde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Haa hitaande 2023, mawɗo safrooɓe suudu safrirdu nduu ko porfeseer Wasiu Lanre Adeyemo.[3][1] Ms Omolola Olubukunola Fakeye woni hooreejo hukuuma kan, Dr. Ayodeji Oluwole woni hooreejo, goomu walliinde nyawndiigu.[4]

Nokkuuji nay LUTH ina tawee e nder Diiwaal Laagos. Kampus mawɗo oo woni ko e leydi Idi-Arabia, tawi ko nokkuuji goɗɗi ina tawee e kilinikuuji ɓeydooji e keertiiɗi. Nokkuuji LUTH ɗii ko nii:[1]

  • LUTH Main Campus, Idi-Araba
  • LUTH Dermatology Clinic, Yaba
  • LUTH PHC, Pakoto, Diiwaal Ogun[5]
  • LUTH Psychiatry Clinic, Yaba

Departemaaji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

LUTH ina jogii departemaaji jeetati mawɗi. E nder ɗeen departemaaji, ina waɗi departemaaji tokoosi e departemaaji keertiiɗi. Departemaaji mawɗi ɗii ko:[1]

  1. Dentistry
  2. Internal medicine
  3. Obstetrics and Gynecology
  4. Laboratory medicine
  5. Pediatrics
  6. Oncology
  7. Surgery
  8. Allied Services

Departemaaji ɗi ngonaa kilinik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  1. Chief Medical Director's Office
  2. Chairman Medical Advisory Committees Office
  3. Director of Administration's Office
  4. Audit Department
  5. Clinical Services And Training Division
  6. Corporate Services
  7. Corporate Social Investment
  8. Engineering Services
  9. Finance And Accounts
  10. General Administration Division
  11. Hospital Facilities Management
  12. Human Resources Management Division
  13. Legal Services Department
  14. Printing Unit
  15. Procurement Department
  16. Protocol Unit
  17. Security Unit
  18. Servicom Unit
  19. Staff Development, Training And Welfare
  20. Stores Department

LUTH woni asibiti janngirde ɓurngal mawnude e nder leydi Naajeeriya, ina waɗi 761 leeso.[6] Nde ɗon huuwa ko yotti miliyonji 25 nder jiha Lagos.[7] Ospitaal jannginoowo oo ina janngina almudɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara, dental, farmakoloji e fannuuji goɗɗi.

Koɗkiiji e yuɓɓooji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Suudu safrirdu mawndu (ICU)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e nder asibiti janngirde ekkitinoore Laagos, suudu safrirdu toowndu, sosaandu e lewru suwee 1963. Suudu nduu ina waɗi liggorde adannde ngam toppitaade ñawɓe wonduɓe e rafiiji bonɗi walla gaañiiɓe. Ko suudu 10 leeso compact. Ndee limoore ɓeydiima no feewi gila e wiɗto waɗaango hakkunde 1963 e 1973 ɗo asibiti jannginoowo oo wonnoo ko e mbayliigu e ŋakkeende limoore sabu ŋakkeende gollotooɓe.[8] Won e ngonkaaji ɓurɗi heewde safreede e nder suudu safrirdu ICU ina jeyaa heen tetanus tiiɗɗo, ngonkaaji neɗɗaagal, ñawuuji ɓuuɓɗi, e ngonkaaji jibinannde.

Yuɓɓo jibinannde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Misaalu Inkubator Neonatal

Yuɓɓo neonatal ina woni e nder Departemaa LUTH to bannge safaara sukaaɓe. Ina waɗi 80 cukalel jibinaaɗo. Hakindo, fedde neonatal ina jogoo fotde 2500 jibinannde e hitaande. Yuɓɓo ngoo ina jogii kadi tolno 200 lewru kala ngam ƴeewde ñawɓe ɓe LUTH waawaano.[1] Yuɓɓo neonatal ina waɗi cuuɗi ɗiɗi caggal jibinannde e cuuɗi gollorɗi ina waɗi cuuɗi 14 e teyaaɗe ɗiɗi. E nder suudu postnatal, ina waɗi taƴe ɗiɗi, taƴre jibinannde ngam sukaaɓe jibinaaɓe e nder LUTH e suudu jibinannde caggal jibinannde ngam sukaaɓe jibinaaɓe e nokkuuji goɗɗi. Sub-wards ɗii fof ina mbaawi hoɗde fotde 40 cukalel. Koolol jibinannde ina jogii kadi taƴre ngam wallitde rewɓe e jibinde.[9]

Kaɓirɗe gonɗe e suudu jibinannde ko inkubatoruuji, kaɓirɗe fototerapi ina heen masiŋaaji bilirubinometre e iradiyomeeter, monitoruuji keewɗi parametruuji, oksimeeteruuji pulse, monitoruuji apnee, henndu/oksijen tuubaako, analisuuji gaasuuji ƴiiƴam, e masiŋaaji CPAP bubble jogiiɗi blenders e nokku toowɗo].[10] Yuɓɓo neonatal ina jogii kadi mbaawka heɓde leɗɗe cafrorteeɗe, nokkuuji mikroo-biyoloji e laboratuwaaruuji kemikal, nokkuuji wellitaare renndo e patoloji ngam ƴeewndaade ƴiiƴam.[9]

Koolaaɗo kuuɓal e nder suudu neonatal ina waɗi konsulteeji neonatologist, safrooɓe, ofiseeji nder galleeji, infirmiyee en e gollotooɓe ballondiral woɗɓe.[10] Haa hitaande 2020 ina waɗi neonatologist en nayo, safrooɓe 10 hoɗɓe e nokkuuji ɗii, 26 infirmiyee en e gollotooɓe ballondiral 8.[9]

Njoɓdi naatgol (2018)

Type Amount (babies)
Delivery rate (Annual) 2400
Admission rate (monthly) 70–80
Referral rate (monthly) 150 (neonatals)

NSIA-LUTH nokku safrugol ngarke

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E hitaande 2015 nokku safaara ngarke gonɗo e departemaa Onkoloji e Rajoterapi waɗii peewnugol ngam moƴƴinde nokku oo. E wiyde fedde njulaagu e ƴellitaare Amerik (USDTA), ina waɗi 115 000 ñawɗo ngarke keso anndaaɗo e sarwisaaji safaara ina ɗaɓɓi safaara e nder leydi Naajeeriya hitaande kala.[11] Cancer Aware Nigeria ardii eɓɓoore ngam moƴƴinde kaɓirɗe LUTH, udditi nokku oo e lewru Duujal 2015.[12] Eɓɓoore nde waɗi ko e ballondiral e hukuuma laamu leydi Naajeeriya (NSIA). Ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 11 dolaar Amerik.[13] Peewnugol nokku safaara oo waɗiraa ko ngam moƴƴinde yuɓɓo ngoo, tawa ina tuugnii e moƴƴitingol cuuɗi toppitiiɗi ñawɓe, nokkuuji ɗo ñawɓe ɓee ndewata e mbaadiiji safrirde ndee fof. Ɗum waɗiraa ko ngam ɓeydude limoore ñawɓe huutortooɓe kilinik oo, kam e humpito maɓɓe.[12] Eɓɓaande ndee ina joginoo paandaale jeegom mawɗe. Ɗee ngonnoo ko ngam rokkude "sarwisaaji radiyooterapi nder e yaasi", sarwisaaji ko ina tolnoo e 3000 ñawɗo, rokkude nokkuuji ngam heblude gollotooɓe ɓeydaaɓe, ɓeydude waktuuji daɓɓi ngam heɓde safaara, wallitde kaalis ngam ƴellitde LUTH e ustude limoore ñawɓe fotɓe yahde caggal leydi ngam heɓde safaara.[13]

Hooreejo leydi Muhammad Buhari, mo yamiri moƴƴitingol nokkuure nyawndiigu kanser, o wi'i ñalnde 9 feebariyee 2019; "Hande’en commissioning, woni nder feccere, timmingo alkawal amin ngam Naajeeriya’en ngam heɓugo njamu booɗɗum, ko hewti ceede e ko heɓetee".[13] CEO NSIA hollitii kadi wonde nokku safaara ngarke oo maa huutoro LUTH ngam moƴƴinde "baawɗe faggudu ngam ƴellitde cellal e nder leydi Naajeeriya" kadi maa ɗum "ɓeydu tawtoreede sekteeruuji keertiiɗi".[13]

USTDA ina jeyaa kadi e golle moƴƴitingol nokku safaara Kanser. USDTA soodi lowre Varian ngam safrude e yiytude ngarke ko wayi no Halcyon. Ooɗoo lowre waɗaama ngam "moƴƴinde mbaawka ñawɗo e laaɓal safaara".[11] Software oo kadi waɗiraa ko ngam ustude kuutoragol ndiyam e kuuraa e feccere rewrude e laaɓal mum.[14] Nokku safrirde oo kadi artiraama karallaagal kesal. Ina heen Accelerators linear tati, masiŋ brachytherapy e njuɓɓudi peewnugol safaara.[14]

Misaaalu mbaydi radiis beam yaajndi

Safaaraaji ɗi keɓata e nokku safrirde ngarke ko:

  • Rajoterapi: Rajoterapi lewru yaajndu e radiyoterapi lewru nder
  • Kimoterapi
  • Safaaraaji farmasi.

Ñalnde 27 lewru Disammba hitaande 2018, wakili’en jaaynde wiyeteende The Guardian njilliima nokku safrirde ngarke, ɓe kaalaama wonde kaɓirɗe ko wayi no acceleratoruuji lineer, masiŋaaji brachytherapy, ƴeewndorɗe magnetik (MRI Scanners) e ƴeewndorɗe CT ina poti waɗeede e nokku hee.

Komisiyoŋ jaŋde caggal duɗal hakkundeewal e nder leydi Naajeeriya, ko minista jaŋde leydi Naajeeriya sosi ɗum e lewru abriil hitaande 1959, ko Sir Ashby ardii ɗum.[15] Nde waɗaama ngam "waɗde wiɗto dow haajuuji leydi Naajeeriya to bannge seedantaagal caggal duɗal e jaŋde toownde e nder duuɓi capanɗe ɗiɗi garooji ɗii".[15] Kuugal Kabinet hollitii wonde ina haani moƴƴinde golle cellal e safaara leydi Naajeeriya.[15] Komisiyoŋ oo wiɗtii no leydi Naajeeriya waawirta ɓamtaade e nder ndee ɗoo fannu, njilluuji renndooji e anniya mooftude wasiyaaji haalpulaar en e yimɓe jokkondirɓe e njuɓɓudi cellal mbaɗaama.[15] Won e ɓeeɗoo yimɓe ina njeyaa heen gollotooɓe, komisiyoŋaaji gollorɗi laamu e guwerneeruuji.[16] Wiɗto ngoo hollitii wonde "jannginde gollotooɓe e mbaadi moƴƴiri ko huunde adannde e kala golle ngam heblude doole gollotooɓe e karallaagal".[7]

LUTH sosaa ngam ɓamtugo anndal e ekkitol hukuumaaji nyawndiigu nder lesdi Naajeeriya ngam ɓamtuki darnde hukuumaaji nyawndiigu nder kuuɗe ɗen. Faandaare jannginde safrooɓe 100 hitaande kala e nder duɗe cafrirɗe e nder leydi Naajeeriya gila hitaande 1975 sosaa. Nde fuɗɗii ko e hitaande 1961 e 330 leeso, hannde ndeen limoore ɓeydiima haa 761.[10]

  1. 1 2 3 4 5 6 "College of Medicine, University of Lagos". University of Lagos. Archived from the original on 21 October 2020. Retrieved 15 October 2020.
  2. "History". University of Lagos (in Engeleere). Archived from the original on 20 September 2022. Retrieved 22 April 2022.
  3. "Brain drain in health sector double jeopardy for Nigeria –Prof. Chris Bode, CMD LUTH". The Sun Nigeria (in Engeleere). 12 September 2020. Retrieved 22 April 2022.
  4. "Top Management | LUTH". luth.gov.ng. Retrieved 2025-04-08.
  5. Campbell, P. C.; Olufunlayo, T. F.; Onyenwenyi, A. O. C. (January 2010). "An assessment of client satisfaction with services at a model primary health care centre in Ogun State, Nigeria". Nigerian Quarterly Journal of Hospital Medicine. 20 (1): 13–18. doi:10.4314/nqjhm.v20i1.57983. ISSN 0189-2657. PMID 20450025.
  6. "Allocation of Funds Across Expenditure Heads in the Nigerian Public Teaching Hospitals: A Case Study of Lagos University Teaching Hospital, Lagos". Project Regards. Archived from the original on 7 November 2020. Retrieved 1 November 2020.
  7. 1 2 "The Neonatal Unit, Lagos university teaching hospital (luth), Lagos, Nigeria". LSTM (in Engeleere). Retrieved 7 July 2021.
  8. Sodipo, J.O (1975). "Experience with an intensive care unit in a developing country. Critical Care Medicine". Critical Care Medicine. 3 (4): 166–169. doi:10.1097/00003246-197507000-00007. PMID 1192753. S2CID 33601835.
  9. 1 2 3 Fajolu, Iretiola. "Preterm Admissions in LUTH: An Overview [PowerPoint Presentation]". Liverpool School of Tropical Medicine. Retrieved 1 November 2020.
  10. 1 2 3 "The Neonatal Unit, Lagos university teaching hospital (luth), Lagos, Nigeria". Liverpool School of Tropical Medicine. Retrieved 15 October 2020.
  11. 1 2 "Advancing cancer detection and treatment in Nigeria". US Trade and Development Agency. Retrieved 4 November 2020.
  12. 1 2 "Cancer Treatment Centre at the Lagos University Teaching Hospital (LUTH)". Cancer Aware Nigeria. Retrieved 16 November 2020.
  13. 1 2 3 4 "The Federal Government Announces the Commissioning of the NSIA-LUTH Cancer Treatment Centre" (PDF). Nigerian Sovereign Investment Authority. 9 February 2019. Archived from the original (PDF) on 24 November 2020. Retrieved 16 November 2020.
  14. 1 2 "LUTH, in massive renewal, builds facility for 8,000 HIV/AIDS patients". Vanguard Nigeria. 30 September 2018. Retrieved 4 November 2020.
  15. 1 2 3 4 "Investment in Education: The Report of the Commission on Post-School Certificate and Higher Education in Nigeria". Federal Ministry of Education. 1960.
  16. Aguokogbuo, C. N (2002). "Concept of Teaching Education". Concept of Teaching Education.