Latifa Ben Mansour
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Aljeri |
| Inditirde | لطيفة بن منصور |
| Innde | Lutfia |
| Ɗuubi daygo | 1950 |
| Ɗoforde | تلمسان |
| Wolde | Faransinkoore |
| Sana'aji | writer |
| Employer | Université de Paris |
| Janngi to | université Sorbonne-Nouvelle |
| Award received | Knight of the Legion of Honour, Officer of the National Order of Merit |
| Personal pronoun | L484 |
Latifa Ben Mansour (Aarabeeɓe: لطيفة بن منصور) (jibinaa ko hitaande 1950 to Tlemsan) ko binndoowo, ganndo hakkille, ganndo ɗemɗiyanke Alserinaajo. Golle makko ina kaala haala ko wayi no darnde rewɓe e nder renndo Alseri, njurum lislaam, daartol, baasal, e siftorde.
Nguurndam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Nde o janngi ganndal ɗemɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Alger, ɗo o heɓi doktoraa makko. e nder fannu oo, Ben Mansour yahi jannginde ɗum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pari III e jokkondiral to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngenndiwal ganndal e karallaagal.
O heɓi njeenaari kesiri e hitaande 1996 sabu daartol makko juutngol "Le Cocu Cadi". Deftere makko wiyeteende La Prière de la peur, 1997 (ed. La Différence) heɓii njeenaari boɗeeri FM Méditerranée.
Golle keertiiɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Deftere Latifa Ben Mansour wiyeteende La Prière de la peur ina haala daartol Hanan, suka debbo garɗo galle mum to Alseri caggal nde wuuri duuɓi keewɗi to Farayse. So laana ndiwoowa makko jippiima, aeroport oo yani e juuɗe ekstremiste en, Hanan gaañiiɗo. Koye makko ina poti taƴeede, omo wondi e mboros jokkondirɗo e ñawu nguu. Deftere nde ina taaroo haala makko e nguurndam makko e golle makko e sehilaagal makko tiiɗngal e ɓiyiiko gorko, ina wiyee kadi Hanan.
Le Chant du lys et du basilic ko suka debbo gooto ina wiyee Meriem, gaañiiɗo e aksidaa keso. Nde o woni e safrirde ndee omo heɗoo ɓesngu makko ina taarii mo kono o waawaa jaabaade, Meriem ina siftora geɗe mawɗe baɗnooɗe e nguurndam makko haa o dañi aksidaa ngam etaade siftorde ko waɗi koo. Deftere nde ina yuurnitoo nguurndam rewɓe e nder leydi Alseri hannde, ina rokka heen hakkille e geɗe bayɗe no jaŋde sukaaɓe rewɓe.
Bibliografi timmuɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Trente-trois njilluuji ɓiɗɗo Turban (pijirlooji, njiylawu pijirlooji Niiseer, lewru marse 2003, ko Boubacar Ibrahim Dambagi ardii ɗum)
- Banndiraaɓe juulɓe, banndiraaɓe worɓe: Jaɓɓungal e nder yeewtere lislaam (ko wonaa fijirde, 2002)
- L'Année de l'Eclipse (deftere, Calmann-Lévy, 2001)
- Ko adii fof (deftere, La Différence, 1997)
- Jimol Liis e Basilik (deftere, J.-C. Lattès, 1990, bayyinaango ɗiɗaɓo La Différence e hitaande 1998)
- Trente-tato njilluuji e ɓiɗɗo Turban (pijirlooji, golle-kaayitaaji)
Binndanɗe teskinɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Jane E. Evans. 2006. "Dewgal, yumma, hoore mum e nder deftere Latifa Ben Mansour" Golle cuɓaaɗe ɗe Jane E. Evans winndi. Ina tawee e lowre ndee: 14 Arsiif 2014-01-13 to masiŋ Wayback
- Mertz-Baumgartner, B. (2001) ‘Darnde siftorde e binndanɗe Alseriinaaɓe e maayo worgo’ E nder Bonn, C., Redouane, N. e Benayoun-Szmidt, Y. (Eds.) Alseri: Binndi Kesi. Koolol hakkunde leyɗeele duɗal jaaɓi haaɗtirde York, Glendon, e duɗal jaaɓi haaɗtirde Toronto 13 - 14 - 15 - 16 mee 1999 Pari: L'Harmattan.[1][2][3]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Women in French studies, MLA annual meeting, Occidental College, 2008, p. 95 ff
- ↑ Christiane Chaulet-Achour, Noûn:algériennes dans l'écriture, Atlantica, 1998, p. 163
- ↑ "Cela s'est passé un 29 octobre 1997, Latifa Benmansour reçoit un prix littéraire - Algerie360". www.algerie360.com (in Farayseere). 2017-10-29. Retrieved 2021-06-09.