Maayo Komati
| Mouth of the watercourse | Indian Ocean |
|---|---|
| Tributary | Crocodile River, Sabie River |
| Impounded by | Baraas Maguga, Nooitgedacht Dam, Vygeboom Dam |
| Lesdi | Mozammbik, Sawdafirika, Eswatini |
| Nder laamoore | Sawdafirika |
| Jonde kwa'odineto | 26°16′1″S 30°7′45″E, 25°52′23″S 32°43′37″E |

Maayo Komati,[1] anndiraango kadi maayo Inkomati[2] walla maayo Inkomati[3] (e Mosammbik, ummoraade e Purtugeec Rio Incomati[4]), ko maayo wonngo e Afrik worgo, Eswatini e Mosammbik. Fuɗɗoode mum ko to fuɗnaange-rewo Eswatini, nde hawri e maayo Crocodile to koɗli Lebombo, nde naati to woɗɗi to fuɗnaange-rewo Mosammbik les wuro keeriingo Komatipoort, nde naati e maayo Inndo hedde 24 km (15 mi) to fuɗnaange-rewo Maputo.[4]
Njuuteeki maggal ko 480 kiloomeeteer (298 miil), e maggal ko 50 000 kiloomeeteer kaaree (19 300 miil kaaree) njaajeendi. Hakindo ɓuuɓol maggal hitaande kala ko 111 m3/s (3 920 cfs) e hunuko maggal.[5]
Innde Komati ndee ummii ko e inkomati, firti ko "nagge" e ɗemngal siSwati, nde tawnoo sifaa mum duumotooɗo ina nanndi e nagge jogiiɗo kosam sahaa kala.[6]
Geografi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Maayo ngo ummorii ko bannge worgo Carolina, ngo ummotoo ko e dow tooweeki fotde 1 800 m (5 906 ft) sara Breyten e nder diiwaan Ermelo e nder diiwaan Mpumalanga.[7] Nde rewi ko e bannge worgo-fuɗnaange, nde yettiima maayo Indiya to Maputo Bay, caggal nde nde yahri fotde 800 km (497 mi).[8]
Komati Gorge woni ko e dow maayo Komati, ko ɗoon woni hoɗorde won e kullon ladde ngonkon e majjude ko wayi no ibis balɗe fuɗnaange. E hitaande 2001, mahdi 115 m toowndi e baraas Maguga timminaama to fuɗnaange Piggs Peak, to Eswatini, E nder falnde maggal toownde sara Steynsdorp ina waɗi gese kaŋŋe, kono ko famɗi fof ko ƴiye ɗee ngoni ko e ƴiye lowre. Maayo ngoo ina jippoo e Drakensberg e dow ŋoral 48 km (30 mi) to fuɗnaange Barberton, ina ɓuuɓtoo bannge worgo to keerol fuɗnaange Eswatini, ina jokki laawol gonngol e koɗli Lebombo. To bannge hirnaange 32° E e 25° 25′ S, sara wuro Komatipoort, ko maayo Crocodile jokkondiri e mayre. Koɗorɗe Crocodile ina ummoo, hono maayo Elands, e nder Bergendal (1 961 m) sara ndiyam toowɗam Komati, ina ɓuuɓtoo fuɗnaange-rewo ina rewi e dow ŋoral toowngal, ina wirnoo bannge worgo nde yettotoo ŋoral Drakensberg. Doggol ngol haa les ngol ina ɓura 600 meeter e nder 48 km (30 mi), e nder leydi ndi 161 km (100 mi) njaajeendi hakkunde Drakensberg e Lebombo ina waɗi doggol goɗngol 900 meeter.[9]
Ko ɓuri kiloomeeteer gooto les ɗo Crocodile hawrata ɗoo, maayo ngootaagu, ngo ummii e oon nokku kadi anndiraa Manhissa, rewi ko e ŋoral toowngal 190 m, toowngal e nder Lebombo anndiraangal Komatipoort, ina waɗi won e ŋoral ɓuuɓngal. To Komatipoort, ko keeri hakkunde Afrik worgo e Mosammbik, maayo ngoo ina famzi 100 km (60 mi) e hunduko mum e nder laylaytol toowngol, kono e nder taccugol 6uu6ol ngol ina wacfa 322 km (200 mi) 6uu6ol jaajngol, ko adii fof ko feewde fucfnaange hade mum wirtaade feewde fucfnaange gila e la fuɗnaange ɓulli keewɗi. E sahaa ilam ina woodi jokkondiral feewde worgo rewrude e ŋoral e ŋoral Limpopo. Komati ina naata e maayo 24 km (15 mi) to fuɗnaange Maputo. Ina waawi yahde gila e hunuko maggo, ɗo ndiyam ɗam woni haa 5m, haa e koyɗe Lebombo.[8]
Tariya
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Portigaalnaaɓe inniri les maayo ngoo Rio des Reijs, ko "maayo maaro" walla "maayo laamɓe".[10] Caggal ɗuum, jaaynde Jan van Riebeeck siftinii Rio de Reijs, nde o neldi laana ndiwoowa dow daande maayo fuɗnaange ngam yiylaade kaɓirɗe maaro.[11] E nder jaaynde voortrekker Louis Tregardt nde wiyetee ko Manhissa,[12] innde nde ina woodi haa jooni, tawi noon e Biritaannaaɓe nde wiyetee ko maayo laamɗo George.[13]
E hitaande 1725, diɗɗal Holanndee en e gardagol François de Kuiper, ƴeewtindiima diiwaan les Komati, yahri 30 km e nder diiwaan Mpumalanga hannde oo, hade maɓɓe nanngeede e leƴƴi nokku oo, ɓe ndonki hootde to Delagoa Bay.
Ñalnde 23 lewru Seeɗto hitaande 1900 e nder wolde ɗiɗmere Boer, 3 000 Boer tacci keeri to wuro tokooso Komatipoort, ɓe ndokki hoore maɓɓe e juuɗe laamuuji Portigaal.[8]
Ñalnde 7 noowammbar 1900, daande maayo Komati wonti nokku wolde hakkunde Laamaandi Angalteer e Boer en. Hare Leliefontein ko wolde Angalteer, nde Boer en njiylotonoo, ina njiɗi heɓtude Artillerie Angalteer. Binnditagol Biritaannaaɓe ngol ko Royal Canadian Dragoons (Royal Canadian Dragoons) ndartini ɗum en, ɓe mbaɗti binnditagol ngol e nokkuuji ɗo ɓe mbaawi heɓde.
Laabi njamndi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Laawol laana njoorndi ummoraade Maputo fayde Pretoria ina rewi e ladde ndee e laawol toowngol, e kilooji capanɗe jeeɗiɗi e ɗiɗi, ina yettoo Komati. Nde rewi ko e daande maayo ngoo, nde naati e leydi toowndi to Komati Poort. Gila Poort haa hirnaange laawol laana njoorndi ngol ina taarii daande maayo Crocodile fuɗnaange e nder njuuteendi mum fof.[8] Ndeeɗoo laawol laana njoorndi ko sosiyetee laana njoorndi Pays-Bas-Afrik worgo (NZASM) mahi ɗum, udditaa e hitaande 1895.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Nakayama, M. (2003). International Waters in Southern Africa. G - Reference, Information and Interdisciplinary Subjects Series. United Nations University Press. ISBN 978-92-808-1077-6. Retrieved 30 December 2021.
- ↑ "Kneria sp nov south africa". Red List of South African Species. South African National Biodiversity Institute (SANBI). Retrieved 30 December 2021.
- ↑ Nakayama, M. (2003). International Waters in Southern Africa. G - Reference, Information and Interdisciplinary Subjects Series. United Nations University Press. p. 9,13,14. ISBN 978-92-808-1077-6. Retrieved 30 December 2021.
- 1 2 "Komati River". Encyclopedia Britannica. 12 December 2014. Retrieved 30 December 2021.
- ↑ Nakayama, Mikiyasu (2003). International Waters in Southern Africa. United Nations University Press. p. 9. ISBN 978-92-808-1077-6.
- ↑ du Plessis, E.J. (1973). Suid-Afrikaanse berg- en riviername. Tafelberg-uitgewers, Cape Town. p. 251. ISBN 0-624-00273-X.
- ↑ "Komati River" Online Encyclopædia Britannica
- 1 2 3 4 Wikisource One or more of the preceding sentences incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Komati". Encyclopædia Britannica. Vol. 15 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 892.
- ↑ C. Michael Hogan and Amy Gregory, Ecology of Komati Gorge, July 22, 2006 Archived May 28, 2010, at the Wayback Machine
- ↑ João José de Sousa Cruz (November 2008). "O Enigma de uma colónia virtual - África Oriental Portuguesa (vulgo Moçambique)" (in Portuguese). Revista Militar. Retrieved 2 February 2018.
- ↑ Thom, H.B. (1952). Journal of Jan van Riebeeck. A.A. Balkema, Cape Town. p. 243.
- ↑ Preller, G.S. (1938). Dagboek van Louis Trichardt. Nas. Pers Bpk., Cape Town. p. 334, footnote.
- ↑ Robertson, J.W. Traveller's Guide for South Africa. The Standard Printing Co., East London. p. VIII.