Malalai Joya
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Afganistan |
| Inditirde | ملالۍ جویا, ਮਲਾਲਈ ਜੋਇਆ |
| Innde ɓesngu | Joya |
| Ɗuubi daygo | 25 Seeɗto 1978 |
| Ɗoforde | Farah Province |
| Wolde | Inngilisjo |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje, women's rights activist, writer |
| Position held | Member of the House of the People of Afghanistan |
| Award received | Anna Politkovskaya Award, Gwangju Prize for Human Rights, Anna Politkovskaya Award |
| Laawol ngol laamu anndani | http://www.malalaijoya.com |
Malalai Joya ( Pashto ) (jibinaa ko ñalnde 25 abriil 1978) ko golloowo, binndoowo, e politik ummoriiɗo Afganistaan . O woniino depitee e nder Asaambele ngenndi Afganistaan gila 2005 haa puɗal hitaande 2007, caggal nde o woppitaa sabu o ñiŋii e yeeso yimɓe fof wonde mawɓe konu e warkoyeeɓe ina ngondi e Parlemaa Afganistaan . O woniino ñiŋoowo laamu Karzai e wallidiiɓe mum hirnaange, haa teeŋti noon e leyɗeele dentuɗe Amerik.
Darnugol makko e lewru mee 2007 addani mo seppooji e nder winndere ndee, tee eeraango ngam artirde mo e laamu, winndooɓe mawɓe, annduɓe ko wayi no Noam Chomsky, e politikaaji ina heen terɗe parlemaa ummoriiɓe Kanadaa, Almaañ, Dental Dowlaaji Amerik, Itali, e Espaañ . O noddiraa ko "debbo ɓurɗo jaasde e Afganistaan" e BBC .
E hitaande 2010, jaaynde waɗti Malalai Joya e doggol mum en hitaande kala 100 neɗɗo ɓurɗo waawde doole e winndere ndee . Jaaynde politik caggal leydi limtii Malalai Joya e doggol mum hitaande kala 100 miijotooɓe ɓurɓe mawnude e winndere ndee. Ñalnde 8 marse 2011, jaaynde wiyeteende The Guardian limtii mo e nder "100 debbo ɓurɗo mawnude : daraniiɓe e kampaañ". E hitaande 2021, Joya dogi e kulhuli laamu Taliban ngam yaltude Afganistaan, hoɗde e eggude.
Nguurndam arano e nguurndam neɗɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Joya jibinaa ko ñalnde 25 abriil 1978, to diiwaan Farah, to hirnaange Afganistaan. Baaba makko ko janngoowo safaara ɓooyɗo, mo o dañi koyngal nde o haɓata e wolde hakkunde Soviet e Afganistaan . E hitaande 1982, nde o heɓi duuɓi 4, ɓesngu makko dogi Afganistaan ngam hoɗde e leydi koɗdiiɗo leydi Iraan.[1]
Joya artii Afganistaan e hitaande 1998, e laamu Taliban . Nde o woni suka debbo o golliima e renndo, o innitiraa ko gardiiɗo fedde nde wonaa laamuyankoore, e nder diiwanuuji hirnaange Herat e Farah. O resii, kono o hollitaaki innde gorko makko sabu kulol kisal makko.
Konngol jirgagol loya hitaande 2003
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Malalai Joya heɓi hakkillaaji winndere ndee nde, nde o woni depitee cuɓaaɗo to Loya Jirga noddi ngam jaɓde doosgal leydi Afganistaan, o haali e yeeso yimɓe fof ko feewti e njiimaandi laamɓe konu ñalnde 17 desaambar 2003.
Toɗɗagol politik e jokkondire haalooɓe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Joya dañii woote parlemaa Afganistaan e hitaande 2005 . O suɓaama e Asaambele ngenndi, walla Wolesi Jirga, mo 249 jooɗorde, e lewru suwee 2005, o woni wakiliijo diiwaan Farah, o heɓi ɗiɗaɓo ɓurɗo heewde wooteeji e nder diiwaan hee, o heɓi 7,3% e wooteeji ɗii. Ko kanko woni tergal ɓurngal famɗude e parlemaa Afganistaan cuɓaaɗo e wooteeji 2005.
E nder batu jaayndeeji baɗaaɗo caggal kewu hunnde e lewru desaambar 2005, Joya hollitii « ballal mum » e ɓesngu Afganistaan « sabu tawtoreede ardiiɓe konu, jom en dorog en e warkoyeeɓe » e nder Parlemaa. "Yimɓe Afganistaan ko ɓooyaani koo daɗii e kaɓirgal Taliban kono haa jooni ɓe ngoni ko e ŋakkere ɓeen ɓe mbiyata konu" Joya jokki darnde mum ngam haɓaade naatgol tuumaaɗo warkoyeeɓe e nder laamu Republique Islaamique Afganistaan.
BBC wiyi Joya ko debbo ɓurɗo lollude e nder leydi Afganistaan. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e BBC News ñalnde 27 lewru bowte hitaande 2007, nde o haali e nder winndere ndee, Joya hollitii golle makko politik keertiiɗe e nder kulhuli maayde jokkondirɗi, o wiyi :
"Mi heɓii ilam tooñanngeeji: debbo jom suudu, jommbaajo, mo hoolaaki, kominist... Ilam kulhuli: ƴattaade, ƴattaade, warde... Bommbo yani e jamaanu nguu ina fadi mi ñalnde wootere e batu; Birooji am ina njuurnitee, ekipaaji am ina njiɗi nanngude ɓe. Miɗo survite at not." waver. My life, of course, is complicated. I change roofs every night. And during the day, I only travel around Kabul by taxi, camouflaged under the burqa. It's difficult for my family, for my husband. But I have the support of the people. Unwavering and ardent. They will kill me but they will not kill my voice, because it will be the voice of all Afghan women. You can taƴu puɗol ngol, kono a waawaa haɗde gargol ndunngu."
Haalaaji parlemaa, njanngu e darnugol golle
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 7 mee 2006, Joya yani e ɓalli mum en e haala mum en, caggal nde o tuumi gollodiiɓe makko heewɓe wonde ko « ardiiɓe konu » tee ɓe mbaawaa golloraade laamu kesu Afganistaan. Joya wiyi jaaynde Associated Press : « mi wiyiino wonde mujaahidin en ina ngoodi sifaaji ɗiɗi e nder leydi Afganistaan ». "Gooto e sifaaji haɓi ngam heɓde ndimaagu, ko ɗum mi teddini, kono sifaa goɗɗo o halki leydi ndii, wari 60 000 neɗɗo." E nder jaabawol, depiteeji tikkanɗi ɗii ngulli ngam warde, mberlii e Joya, mo gollodiiɓe mum yurmeende ndeeni.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "La leggenda del Burqa" Un romanzo ispirato alla vera storia dell'attivista afghana Malalai Joya" [“La leggenda del Burqa” A novel inspired by the true story of the Afghan activist Malalai Joya]. Womenews.net (in Italian). 22 September 2016. Pistoia, Thomas (3 October 2016). Rai News 24 intervista Thomas Pistoia (in Italian). Archived from the original on 22 December 2021 – via YouTube.