Jump to content

Malcolm Casadaban

Iwde to Wikipedia
Malcolm Casadaban
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuDowlaaji Dentuɗi Taƴto
InndeMalcolm Taƴto
Ɗuubi daygo12 Juko 1949 Taƴto
ƊofordeNew Orleans Taƴto
Date of death13 Siilto 2009 Taƴto
Place of deathChicago Taƴto
Manner of deathnatural causes Taƴto
Cause of deathplague Taƴto
Sana'ajiscientist Taƴto
EmployerUniversity of Chicago Taƴto
Janngi toHarvard University, Massachusetts Institute of Technology Taƴto

    Malcolm Casadaban (12 ut 1949 – 13 suwee 2009) ko porfeseer gardiiɗo ganndal taariindi molekulaaji, biyoloji cellal e biyoloji mikroo-biyoloji to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Chicago.Casadaban maayi ko caggal nde o heɓi e laboratuwaar makko mboros biyeteeɗo Yersinia pestis, bakteriiji caabotooɗi ñawu nguu.

    Ɓiɗɗo e jaŋde

    [taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

    Casadaban jibini to John e Dolores Casadaban nder New Orleans, Louisiana. O heɓii digirii nder ilmu biyoloji diga Massachusetts Institute of Technology nder hitaande 1971. Nder hitaande 1976, o heɓii doktoor diga Harvard Medical School nder laboratori Jon Beckwith. O waɗi bolle postdoctoral e nder Stanley Norman Cohen.

    Nder janngirde maako ɓaawo doktoor, Casadaban fuɗɗi janngugo fuusi gene, huutoree laabi kesi ngam kuugal ngal.

    Casadaban laati jannginoowo jannginooɗo to Chicago nder hitaande 1980, nden jannginoojo jannginooɓe nder hitaande 1985.

    O ɗon hawta bee Thermogen, company o waɗi bee ardiiɓe maako ɗiɗo nder hitaande 1998, ngam huutore kuuɗe maako bee bacteriiji thermophilic. Kammu'en ɓeydi haa heɓuki jaɓde hitaande fuu ha dow 2 miliyaaruuji doolaaɗi, amma ɗum feere to MediChem nder hitaande 2000; kammu'en, kammu'e, ɗum jaɓɓi DeCODE Genetics.

    Casadaban maayi 13 Septemba 2009, ɓaawo o nyawdi nyau nyau ngam ɓesngu Yersinia pestis, baakteriya je ɗon saba nyau. Ɗum anndaa no o ɗon haɓɓii e baktiria o janngini nder suudu maako.

    Bana nder warugo CDC dow nyau ndu, foondiral ngal maayi Casadaban (KIM D27) na anndi haɓɓuki mawɓe laboratori, ngam ɗum foondiral ɓeydi e woodi geneji je ɗon mari laaɓu ngam hawtaade ferru. Ha nder saɗtital, Casadaban heɓii haandu haemochromatosis (kuɗol ɓeydiingo e ferru), ko waɗi haandi haa o maayi.

    .mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}