Jump to content

Mariyam C. Koks

Iwde to Wikipedia
Mariyam C. Koks
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuDowlaaji Dentuɗi Taƴto
SoomaMarie Cerday Taƴto
InndeMarie Taƴto
Innde ɓesnguCox Taƴto
Ɗuubi daygo17 Siilo 1920 Taƴto
ƊofordeLawton Taƴto
Date of death10 Duujal 2005 Taƴto
Place of deathMidwest City Taƴto
Place of burialHighland Cemetery Taƴto
Sana'ajiindigenous rights activist Taƴto
Field of workfoster care in the United States Taƴto
Janngi toUniversity of Central Oklahoma, Fort Sill Indian School Taƴto
Start of work period1970 Taƴto
Award receivedOklahoma Women's Hall of Fame Taƴto

Marie C. Cox (17 lewru Yarkomaa 1920 – 10 lewru Mbooy 2005) ko daraniiɗo komanche, gollotonooɗo e sariyaaji sukaaɓe Ameriknaaɓe aslinaaɓe. O heɓi njeenaaje keewɗe ngam golle makko ina jeyaa heen njeenaari ardorde leydi Indiya e hitaande 1974 ummoraade e Biro toppitiiɗo geɗe leydi Indiya e njeenaari laamu e ndeen hitaande kadi wonde ɓiyleydi ɓurndi moƴƴude e leydi Oklahoma ummoraade e guwerneer David Hall . O innitiraa ko debbo indiyanke ɓurɗo waawde e hitaande 1977 e fedde rewɓe indiyankoore Amerik worgo, o golliima e fedde toppitiinde ko fayti e jaŋde indiyankoore gila 1983 haa 1990. E hitaande 1993, o naatnaa e fedde rewɓe Oklahoma Amerik worgo Hall of Fame ngam golle makko tawaaɗe e sukaaɓe resndaaɓe e Amerik worgo.

Nguurndam gadano

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Marie Cerday jibinaa ko ñalnde 17 lewru Yarkomaa 1920, to opitaal Inndonaaɓe to Lawton, Oklahoma, to Herlinda (jibinaa ko Portillo) e Dave Cerday. [1] [2] O tawtoraama Ft. Duɗal internat Sill Indian caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Walters . Cerday yahi haa o ɓeydi jaŋde makko, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeewal to Edmond, to Oklahoma. Ñalnde 6 lewru juko hitaande 1938, to Lawton, Cerday resi James M. Cox. [1] James ko taaniiko mawɗo Quanah Parker, caggal ɗuum o woni hooreejo ngenndi Comanche . [3]

Duuɓi golle

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E hitaande 1970, Cox sosi Fedde Rewɓe Inndonaaɓe to Amerik worgo (NAIWA), o woni hooreejo leydi ndii gadano. [3] O hollitii paandaale fedde nde ko moƴƴitingol galle e renndo, cellal e jaŋde, e jokkondiral hakkunde leƴƴi, kam e reende pinal e jokkondiral. [4] Ko nde jeyaa e pelle ngenndiije gadane ɗe rewɓe Ameriknaaɓe aslinaaɓe, nde ɗaɓɓi feere hakkunde leƴƴi ngam haɓaade caɗeele rewɓe. [5] E hitaande 1971, fedde nde waɗii batu mum gadano to Ft. Sill, Oklahoma, [4] rewi heen ko lebbi seeɗa caggal ɗuum gooto to Albuquerque, to Nuwel Meksik, sosde jaŋde ngam wonde ngoƴa mum e hitaande aroore ndee. [5] Cox woni hooreejo ngenndiijo fedde nde haa hitaande 1973. [6]

E fuɗɗoode kitaale 1970, Cox fuɗɗii njilluuji e nder renndooji Ameriknaaɓe aslinaaɓe e nder leyɗeele dentuɗe Amerik kala ngam mooftude humpitooji ko faati e haajuuji sukaaɓe Inndonaaɓe. O teeŋtinii sukaaɓe wonɓe e duɗe jaaɓi haaɗtirde, wonɓe e Foster Care System, e nder galleeji pelle, walla hoɗɓe e duɗe janngirɗe Ameriknaaɓe . Wiɗto ngoo, ngo NAIWA yuɓɓini, ngo Biro toppitiiɗo ko fayti e geɗe Inndo (BIA) rokki ɗum kaalis, waɗiraa ko Kongres Amerik. [7] E hitaande 1972, Cox golliima e Goomu ngenndiijo golle sukaaɓe resndaaɓe e Departemaa Cellal, Jaŋde e Wellitaare (HEW), ƴeewndotooɗo toppitagol sukaaɓe e nder porogaraam oo. O siifondirii e kuulal jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe resndaaɓe, binndaangal e hitaande 1973, ngal Kongres jaɓi, o tawtoraama batu White House ngam haɓaade ŋakkeende hakkille. [7] [8] E hitaande 1974, o heɓi njeenaari ardorde leydi Indiya to BIA ngam golle makko e hooreejo Goomu Ngenndiijo ngam Sukaaɓe Resndaaɓe, e winndude kuulal hakkeeji Sukaaɓe Resndaaɓe, e ardorde jaŋde makko no BIA jogori toppitaade sukaaɓe jibinaaɓe. [9] E ndeen hitaande kadi, guwerneer Oklahoma , David Hall, anndini mo wonde ɓiyleydi Oklahoma ɓurndi teeŋtude. [1]

E hitaande 1975, Cox wonnoo ko haaloowo to Window Rock, Arizona, e batu rewɓe to bannge worgo-fuɗnaange Inndo. [10] Ko ɓuri 800 debbo jeyaaɗo e leydi ndii tawtoraama batu nguu, ngu ƴeewtindorii ko laabi politik e pinal fof, baɗɗiiɗi e njiyaagu rewɓe jeyaaɓe e leydi Amerik, kono faandaare maɓɓe ko semmbinde rewɓe e nder mbaydiiji leñol maɓɓe gaadanteeji. [11] E hitaande 1977, e nder ñalngu ngu NAIWA yuɓɓini to duɗal ndema indiyankewal to Chilocco, Cox teddinaama no feewi e "Debbo indiyanke ɓurɗo teeŋtude e hitaande 1977" sabu golle mum e sosde NAIWA e haajuuji sukaaɓe. [3] E oon hitaande kadi, o tawtoraama batu NAIWA ngu wiɗtata ko feewti e sterilisaasiyoŋ rewɓe Ameriknaaɓe aslinaaɓe e nder sarwiis cellal leydi Indiya . Geɗe goɗɗe ƴeewndaaɗe ina njeyaa heen kuule sariya jowitiiɗo e wellitaare sukaaɓe e nder leydi Indiya, [12] ko ɓooyi wonde ngoƴa Cox. [9]

E hitaande 1983, Cox toɗɗaa e juuɗe hooreejo leydi ndii , hono Ronald Reagan, ngam lomtaade Nadine Chase e nder Goomu toppitiingu jaŋde leydi ndii. [1] O toɗɗaa kadi e hitaande 1985, [1] 1987, [1] e hitaande 1989, o golliima haa Terry Neese lomtii mo e hitaande 1990 . [1] E hitaande 1984, Cox toɗɗaa e yiilirde fedde toppitiinde ko fayti e wellitaare sukaaɓe e hitaande 1988 o woni tergal e fedde toppitiinde geɗe Inndo Oklahoma. [1] E hitaande 1993, Cox naatnaa e suudu mawndu rewɓe Oklahoma [1] e hitaande 1999 kanko e jom suudu makko James ɓe njeewtidii e eɓɓaande daartol haalpulaar en to Musée des Plains Grandes . [1]

O maayi ko e wuro wiyeteengo Oklahoma, ñalnde 10 lewru Mbooy hitaande 2005, omo yahra e duuɓi 85.

  1. 1 2 3 NewsOK 2005.
  2. Lassen County Times 2009.
  3. 1 2 3 Welch & June 16, 1977.
  4. 1 2 Lee 1971.
  5. 1 2 Prather 1971.
  6. Native American Rights Fund 1973.
  7. 1 2 The Fairbanks Daily News-Miner 1973.
  8. Navajo Times 1975.
  9. 1 2 The Lawton Constitution 1974.
  10. The Hobbs Daily News-Sun 1975.
  11. Niethammer 2004.
  12. Welch & June 15, 1977.