Message to the Blackman in America
| Title | Message to the Blackman in America |
|---|---|
| Author | Elijah Muhammad |
| Publication date | 1965 |
| Language of work or name | Inngilisjo |

Mesaas feewde e ɓaleejo to Amerik ko deftere nde sosɗo Nation of Islam asliijo biyeteeɗo Elijah Muhammad yaltini e hitaande 1965, nde yaltini laabi keewɗi caggal ɗuum. Fuɗɗoraade e daartol juutngol Muhammadu, ina siftina filosofuuji makko ko faati e njiyaagu, diine lislaam, politik, faggudu, e geɗe renndo, e no ɗe njiydirta e caɗeele Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe. Deftere nde ina hollita kadi miijo makko e no o miijii wonde "Blackman" ina waawi ɓamtude hoore mum e nder Amerik. Deftere nde ina noddi nuunɗal e nder sariyaaji Amerik; walla ngam Amerik wallude hoɗnude ɓaleeɓe e leydi mum ceertundi, « ɗoo walla nokku goɗɗo ».[1]
Deftere ndee ina waawi yiyreede hannde ko jaabawol diametrik, ko luutndiingol, e humpito njiyaagu. Yeru, E nder Message to the Blackman in America (1965) Elijah Muhammad’ hollitii wonde “Iwdi bakkaat, iwdi warngooji, iwdi fenaande ko fenaande ummoriinde e tagooɓe bonannde e tooñannge – leñol ɓaleeɓe.”
"Mesaas feewde e ɓaleejo to Amerik" huutoraa ko no tuugnorgal ñaawoowo toowɗo biyeteeɗo John Harlan, e hooreejo ñaawirdu Warren Burger, ngam ustude ñaawoore leslesre nde Muhammad Ali ñaawi sabu mum dogde e warngooji. "Bindooɓe Harlan hokki mo defte binndaaɗe dow taariiha Malcolm X e Elijah Muhammad's Message to Blackman haa Amerika. Suudu mawndu ndu'u fooɗi kiita Ali nder hitaande 1971. Miijooji dow gikkuuji e neɗɗaaku laati daliila laaɓɗum ngam hokkugo mo darnde jaɓɓotooɗo."[2][3]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Kennedy, Randall L. (23 March 2015). "Protesting Too Much". Boston Review (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.
- ↑ Wills, Matthew (2021-02-22). "How Muhammad Ali Prevailed as a Conscientious Objector". JSTOR Daily (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.
- ↑ Calamur, Krishnadev (2016-06-04). "When Muhammad Ali Refused to Go to Vietnam". The Atlantic (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.