Jump to content

Message to the Blackman in America

Iwde to Wikipedia
Message to the Blackman in America
written work
TitleMessage to the Blackman in America Taƴto
AuthorElijah Muhammad Taƴto
Publication date1965 Taƴto
Language of work or nameInngilisjo Taƴto
Feccere e yeewtere e dow...Leñol Lislaam

Mesaas feewde e ɓaleejo to Amerik ko deftere nde sosɗo Nation of Islam asliijo biyeteeɗo Elijah Muhammad yaltini e hitaande 1965, nde yaltini laabi keewɗi caggal ɗuum. Fuɗɗoraade e daartol juutngol Muhammadu, ina siftina filosofuuji makko ko faati e njiyaagu, diine lislaam, politik, faggudu, e geɗe renndo, e no ɗe njiydirta e caɗeele Afriknaaɓe-Ameriknaaɓe. Deftere nde ina hollita kadi miijo makko e no o miijii wonde "Blackman" ina waawi ɓamtude hoore mum e nder Amerik. Deftere nde ina noddi nuunɗal e nder sariyaaji Amerik; walla ngam Amerik wallude hoɗnude ɓaleeɓe e leydi mum ceertundi, « ɗoo walla nokku goɗɗo ».[1]

Deftere ndee ina waawi yiyreede hannde ko jaabawol diametrik, ko luutndiingol, e humpito njiyaagu. Yeru, E nder Message to the Blackman in America (1965) Elijah Muhammad’ hollitii wonde “Iwdi bakkaat, iwdi warngooji, iwdi fenaande ko fenaande ummoriinde e tagooɓe bonannde e tooñannge – leñol ɓaleeɓe.”

"Mesaas feewde e ɓaleejo to Amerik" huutoraa ko no tuugnorgal ñaawoowo toowɗo biyeteeɗo John Harlan, e hooreejo ñaawirdu Warren Burger, ngam ustude ñaawoore leslesre nde Muhammad Ali ñaawi sabu mum dogde e warngooji. "Bindooɓe Harlan hokki mo defte binndaaɗe dow taariiha Malcolm X e Elijah Muhammad's Message to Blackman haa Amerika. Suudu mawndu ndu'u fooɗi kiita Ali nder hitaande 1971. Miijooji dow gikkuuji e neɗɗaaku laati daliila laaɓɗum ngam hokkugo mo darnde jaɓɓotooɗo."[2][3]

  1. Kennedy, Randall L. (23 March 2015). "Protesting Too Much". Boston Review (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.
  2. Wills, Matthew (2021-02-22). "How Muhammad Ali Prevailed as a Conscientious Objector". JSTOR Daily (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.
  3. Calamur, Krishnadev (2016-06-04). "When Muhammad Ali Refused to Go to Vietnam". The Atlantic (in Engeleere). Retrieved 2022-10-19.