Michael Omolewa
Michael Abiola Omolewa ko dipolomaat, ganndo, daartoowo jaŋde, golloowo laamu.[2] Tuggi lewru suwee 2003 haa oktoobar 2005, o wonii hooreejo 32ɓo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋde, Ganndal e Pinal (UNESCO).[3] Nde o woni hooreejo leydi, Omolewa ardii UNESCO ngam ƴettude bayyinaango hakkunde leyɗeele jowitiingo e doosɗe taariindi aadee e nanondiral ngam reende ndonaandi pinal ndi alaa ɗo haaɗi.[4][5] Tuggude lewru Yarkomaa 2000 haa lewru Ut 2009, Omolewa woni nulaaɗo duumiɗo e ammbasadeer leydi Najeriya to UNESCO.[6] To duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos, ñalnde alarba 6 lewru feebariyee 2019, Omolewa waɗii yeewtere 5ɓiire nde Enoch Adeboye jibinaa e hitaande kala; tiitoonde mum ko: Jam: Ɗaɓɓaande Aduna.[7][8][9][10][11]
Omolewa ko jannginoowo mawɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan.[12] Ko o gonnooɗo cukko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e jaŋde to Vancouver, to leydi Kanadaa.[13] Omolewa kadi ko tergal e fedde toppitiinde ko fayti e yah-ngartaa jannginooɓe, e ƴellitgol e yah-ngartaa to Londres.[12]
E lewru suwee 2008, Omolewa rokkaama njeenaari hooreejo leydi ngam darnde mum teeŋtunde e jam e ballal winndere ndee, tawi ko hooreejo leydi Bulgari, Georgi Sedefchov Parvanov.[14] Kadi e nder hitaande 2008, Omolewa naatnaa e duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma ngam jaŋde mawɓe e jokkondire.[15]
Ko o tergal yiilirde[16] ILI: Duɗal winnderewal jaŋde – nder Duɗal Jaŋde Toowngal, ngal UNESCO e Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Pennsylvania sosi: Dowlaaji Dentuɗi Amerik e hitaande 1994; ɓeydi heen Tergal, Yiilirde Ngenndiire: Koolaaɗo kuuɓal Almasiihu, Sagamu; ko noon kadi Cukko hooreejo yiilirde Ngenndiire : Koolaaɗo kuuɓal Christ the Redeemer, to leydi Angalteer ; ina heen wonde tergal Yiilirde Ngenndiire to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Babcock. Omolewa ina jeyaa kadi e Yiilirde Ngenndiire Jaŋde Toownde to New York e ASALH: Fedde ngam janngude nguurndam e daartol Afriknaaɓe Ameriknaaɓe to Washington D.C. ; ina heen Jaaynde wiɗtooji e jaŋde winndereere e Jaaynde winndereere jaŋde nguurndam.