Mohammed Ali Ndume
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Dowlaaji Dentuɗi |
| Country for sport | Dowlaaji Dentuɗi |
| Inditirde | Muhammad Ali |
| Sooma | Cassius Marcellus Clay, Jr. |
| Innde | Muḥammad |
| Innde ɓesngu | Ali |
| Soomoore | The Greatest, The Louisville Lip, The Greatest |
| Mutiɗa innde | Cassius Clay |
| Ɗuubi daygo | 17 Siilo 1942 |
| Ɗoforde | Louisville |
| Date of death | 3 Korse 2016 |
| Place of death | Scottsdale |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | respiratory disease |
| Place of burial | Grave of Muhammad Ali |
| Father | Cassius Marcellus Clay Sr. |
| Mother | Odessa Grady Clay |
| Sibling | Rahman Ali |
| Dee/goriiwo | Sonji Roi, Khalilah Ali, Veronica Porche Ali, Yolanda Williams |
| Marude | Maryum Ali, Muhammad Ali Jr., Hana Ali, Laila Ali, Rasheda Ali |
| Ɗemngal | American English |
| Wolde | Inngilisjo |
| Writing language | American English |
| Sana'aji | boxer |
| Janngi to | Santa Monica College, Central High School |
| Student of | Jhoon Rhee, George Dillman |
| Trained by | Angelo Dundee |
| Residence | Scottsdale, Cherry Hill |
| Start of work period | 1960 |
| End of work period | 11 Bowte 1981 |
| Lifestyle | mysticism |
| Lenyol | African Americans |
| Diina | Nation of Islam, Sunni Islam |
| Medical condition | Parkinson's disease, dyslexia |
| Competition class | heavyweight |
| Sport | boxing |
| Sports discipline competed in | boxing |
| Footedness | orthodox stance |
| Participant in | 1960 Summer Olympics |
| Record label | Columbia Records |
| Significant event | lighting the Olympic cauldron, Clay v. United States |
| Nominated for | Grammy Award for Best Comedy Album, Grammy Award for Best Recording for Children |
| Generational suffix | L252247-F2 |
| Laawol ngol laamu anndani | http://ali.com |
| Represented by | Gene Kilroy |
Mohammed Ali Ndume (jibinaama 20 Noowammbar 1959) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya gila hitaande 2011. O laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2003 haa hitaande 2011. O woni tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya.[1]
Nguurndam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]e jaŋde puɗɗagol Mohammed Ali Ndume jibinaa ko to wuro Gwoza e nder diiwaan Borno. O janngi duɗal leslesal Gadamayo to Gwoza, o timmini jaŋde makko e hitaande 1972.[2][3][4][5][6][7] O yahri to duɗal hakkundeewal kuuɓtidinngal Mubi to Gongola ndeen, jooni ko diiwaan Adamawa gila 1973 haa 1978 ɗo o heɓi seedantaagal makko duɗal hakkundeewal e WASC. O ta'aama gila ɓiɗɗo maako ngam darnde Ardungal nde o toɗɗaa Junior House Captain nden o ɗon nodda Kapiteen suudu nder hitaande maako ragare haa janngirde hakkundeere. Jaambaraagal makko keeringal yi’i mo ina yalta e darnde adannde e nder suudu janngirdu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Mubi. Nde o timmini duɗal hakkundeewal o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna ngam janngude Marketing e hitaande 1978. O timmini Dipolomaaji makko ordinateeruuji ngenndiiji (OND) e hitaande 1980 e Dipolomaaji ngenndiiji toowɗi (HND) e Marketing e hitaande 1982 e tolno Credit toowɗo. O yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Politeknik Ilaro to diiwaan Ogun hakkunde 1982 – 1983 ngam waɗde golle makko doole (NYSC).[8][9][10][11][12][13][14][15] O naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ramat lollungal ngal Maiduguri, o woni jannginoowo e hitaande 1983 o arti e darnde jannginoowo mawɗo. E hitaande 1988, o heɓi bursi caggal jaŋde makko to fedde Ameriknaare toppitiinde ƴellitaare winndere (USAID) ngam janngude jaŋde njulaagu e ordinateer to duɗal jaaɓi haaɗtirde Toledo, Ohio, Amerik o heɓi kadi seedantaagal makko B.Ed e M.Ed e hitaande 1990 o heɓi njeenaari Magnamic Cum.Laude acade .,[16][17][17][18] O naati kadi e fedde jaŋde Phi Kappa Phi ngam golle makko maantiniiɗe. Nde o heɓi bakkaa maako, o warti lesdi Naajeeriya, o jokki kuugal janngirde haa janngirde Ramat Polytechnic Maiduguri, lesdi Borno haa hitaande 2003, nde o nasti nder siyaasaaku haa timmi.,[19][20][21][22]
Golle politik
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 2003, Ndume suɓaama ngam ardaade yimɓe diiwaan Chibok/Damboa/Gwoza e nder suudu sarɗiiji e dow laylaytol lannda leƴƴi leydi Nijeer (ANPP), darnde nde o joginoo gila 2003 haa 2011. Nde o suɓaa hooreejo leydi 6ɓo e hitaande 2011. E lewru desaambar 2010, tawi ko balɗe 100 tan heddii e woote gardagol leydi 2011, Ndume ƴetti konngol e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP), o wiyi ko tooñanngeeji tuumaaɗi ina mbaɗa e lannda kaa, ko ɗum addani mo yaltude lannda ANPP. O wi'i yimɓe diga lesdi Borno Fombinaari ɗon mari semmbe ɓaawo maako. O wiyi o rokkaaka nokku ɗo o fotnoo waɗde kawgel ngel e woɗɓe ANPP yiɗɓe suɓaade hooreejo leydi ndii e nder wooteeji Senaa. Ina wayi no o fooliino e guwerneer Ali Modu Sheriif. Deƴƴere Ndume e PDP yiytaa ko no ƴaañorgal mawngal wonande ANPP. O wiyaama ko kanko woni mawɗo kaalis e ɓalliwal ANPP e nder diiwaan senaateer Borno-Sud, o hiisetee ko gooto e ɓurɓe tiiɗde e depiteeji ummoriiɗi e diiwaan worgo-fuɗnaange. Caggal nde Ndume woppi laamu, PDP udditi kadi yeeyde ɓataakeeji nominaasiyoŋ. Alhaji Sanda Garba, mo laati tan ɗon mari haaje heɓugo jooɗorde senaa lesdi Borno Sud, o ɗon mari haaje hokkugo laawol ngam Ndume laatoo kanndidaajo PDP. E nder woote ɗe, Ndume heɓi 146 403 woote, o ardi Dr. Asaba Vilita Bashir mo ANPP heɓi 133 734 woote e Alhaji Unaru Ibrahim mo Kongres ngam waylo-waylo weeyo (CPC) heɓi 20 414 woote. Ndume wonnoo ko hooreejo Goomu Senaa ngam MDGs e nder Senaa 7ɓo, o woniino e doolnude e golloraade e nder leydi politik. Ndume ittaama dow kuugal maako ngam ɓadaaki hooreejo lesdi e ballal hooreejo lesdi ndi'i, Ibrahim Magu. Ardorde Senaa 8ɓo e gardagol Bukola Saraki ina luurdi e junngo kuuɓtodinngo e nder batu 8ɓo nguu fof. Baɗte Ndume waɗii Motionji keewɗi e wallitde Bills keewɗi e nder Parlemaa, Bills Fonds de Développement des Constituants e Bills ngam waylude sariyaaji wooteeji baawɗi hokkude yimɓe dognooɓe e nder leydi ndi (IDPs) suɓaade e nder wooteeji 2015.[23][24][25][25][25][26] [27].[28]
Alignments politik
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]e re-alignments njiyri mo sosde CPC e 20 gollodiiɓe makko ɓe mbaɗti hawrude e APC, lannda laamu hannde. O suɓaama kadi nder suɓol senateeruuji 2015, o wonti Ardiiɗo Senateeruuji leydi Naajeeriya e nder Asamblee 8ɓo haa hitaande 2017 nde o lomtii Ahmad Ibraahiima Lawan. Ndume wonnoo ko gardiiɗo kampaañ Rotimi Amaechi e hitaande 2022. Billuuji e mojobere Koolaaɗo kuuɓal jam leydi Najeriya ( Sosde)Bill Bill Komiseer Ƴellitaare Fuɗnaange-rewo Sukaaɓe ɓe ngalaa golle, mawɓe e waasɓe ballal duumingal Trust tawi Bill Bill njoɓdi sarwiis jokkondiral Biro Cellal Taariindi (Binnditagol ekn) Sariya 2002 (Waylo) Bill Bill Komiseer Sarwiis Ƴeewndo Fedde nde Bidjet Jawdi Kapitaal Roll Over Bill NIGERIA petroŋ e gaas ina haɓa e ƴellitaare petroŋ e gaas 2010 (waylude) Bill2016 2015 Sariya keɓgol (mbayliigu) Bill Bill haɓaade torla Sariya jokkondiral telefoŋaaji e postooji CAP T5 LFN 2004 (mbayliigu) Ceertugol ndema ngenndi e mbaydiiji jawdi (Binnditagol ekn)Sariya CAP N27, LFN 2004 (Waylude) Bill Pewnugol (Dowlaaji Ƴellitaare)Sariya CAP P32 LFN 2004 (Waylude) Kuulal Golle njulaagu e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e mum Sariya CAP 31 LFN 200 Bill njuɓɓudi opitaal (Sosde) leydi laamorgo leydi ndii Bill sarwisaaji laamu leydi laamorgo leydi ndii Kuulal sariya haɗde bonanndeeji (mbayliigu). Kuulal sariya (mbayliigu) jowitiingal e ngalu ndiyam Sariya ƴellitaare leydi ndema ngenndi (mbayliigu) Bill Sariya CAP LFN, 2004 (mbayliigu) Bill Nanondiral ngam sosde renndo faggudu Afrik jowitiingal e parlemaa pan Afrik (Naatgol & kuule denndaangal) CAP T25 LFN 2004 (Waylude) Bill Sariya Komiseer njoɓdi kuutorɗe CAP U17 LFN, 2004 (mbayliigu) kuulal Sariya jowitiiɗo e coggu geɗe petroŋ (sosde) CAP P43 LFN, 2004 (waylude) Bill Leƴƴi gonɗi e haɗde (Hakkilantaagal njulaagu e njulaagu hakkunde leyɗeele) Sariya CAP LFN, 2004 (Waylude) Bill Sariya limtooji ( binnditagol) (mbayliigu) CAP Q1 LFN 2004 Bill Sariya mahooɓe (winnditagol ekn) (mbayliigu) CAP B12 LFN2004 Bill Peewnitooɓe wuro (winnditagol) Sariya waylude sariya CAP T17 LFN 2004 Bill Sariya njuɓɓudi ƴellitaare gollorɗe tokoose e hakkundeeje ( Waylude) Sariya CAP C19 LFN 2004 Bill Sariya (waylude) duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja CAP U2 LFN (waylude) Bill Duɗal Chartered ngal ñamaale e njuɓɓudi riskuuji leydi Najeriya (Sosde) Bill Bill laamu yah-ngartaa (Sosde) leydi laamorgo leydi ndii Kuulal ngenndiwal toppitiingal sukaaɓe e doosɗe (sosde ekn) Bill Sariya Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis CAP E1 LFN2004 (waylo) Bill Sariya ƴeewndo (bonanndeeji) ɗi ngalaa teddungal CAP D11 LFN 2004 (mbayliigu) kuulal Fedde winndereere meteoroloji (reende) sariya 2004 (waylude) Bill Sariya waylude kaalis (yamiroore ɓuuɓnde) 2004 (waylude) Bill Sariya njuɓɓudi ñaawoore ngenndi 2014 (mbayliigu) Bill Gollotooɗo yeeyde (Winnditagol) 2004 (Waylude) Bill Haajuuji (Njoɓdi & njuɓɓudi naatgol) Sariya 2004 ( Waylude) Bill Sariya heblo ndema e njuɓɓudi ladde 2004 (mbayliigu) Bill Institut Chartered ngam ɓamtaare jawdi ɓiɓɓe aadama'en lesdi Naajeeriya (Sosde ekn) Bill Sariya waylude kaalis (yamiroore ɓuuɓnde) 2004 (waylude) Bill Sariya njuɓɓudi ñaawoore ngenndi 2014 (mbayliigu) Bill Gollotooɗo yeeyde (Winnditagol) 2004 (Waylude) Bill Haajuuji (Njoɓdi & njuɓɓudi naatgol) Sariya 2004 ( Waylude) Bill Sariya heblo ndema e njuɓɓudi ladde 2004 (mbayliigu) Bill Institut Chartered ngam ɓamtaare jawdi ɓiɓɓe aadama'en lesdi Naajeeriya (Sosde ekn) Bill sariya janngirde petroŋ 2004 (mbayliigu) Bill Sariya fenaande njoɓdi ko adii 2006 (mbayliigu) Bill Sariya njoɓdi ɓeydaandi 2004 ( Waylo) Bill Sariya daabaaji 2004 (mbayliigu) Bill Sariya arsiif ngenndiijo 2004 ( Sosde) Bill Hakke e doole les nanondiral rento (Regulation) ngam nokkuuji restoraaji e nder Bill leydi laamorgo fedde nde Kodduwaar Biro e sariya 2004 (waylude) Bill Karallaagal cellal e ndema daabaaji (binnditagol) Bill Bill leydi laamorgo leydi ndii (Sosde) Bill Komisiyoŋ Naajeeriya e nder diaspora (sosde ekn) Bill Sariya juɓɓule morso 2004 (mbayliigu) Bill Sariya hunnde 2004 (mbayliigu) Bill Sosde polis tawaama (Sosde ekn) Bill Billo fransiskaare Sariya dorog bonɗo 2004 (mbayliigu) Bill Diɗɗal Naajeeriya ngam gollooɓe renndo (Sosde ekn) Bill Bill warngooji baɗeteeɗi e korporaasiyoŋ Duɗal njuɓɓudi eɓɓaaɗe (Sosde) Bill Komisiyoŋ ƴellitgol jawdi Naajeeriya (waylude) Bill Bill Komiseer ndeenka seedeeji Mawɓe leydi catal Bill Sariya sirlu laawɗuɗo 2004 (mbayliigu) Bill Duɗal ngenndiwal jaŋde sariya (NILSS) (Waylo) Bill Ƴellitaare diiwaan yiyti Bill Sariya hakke pension ñaawooɓe (mbayliigu) Bill2017 Laamorde fedde nde Ñaawirɗe diiwaan (Sosde ekn) Bill Sariya ƴellitaare maayo 2004 (mbayliigu) Bill Safaara doole e toppitagol ñawɓe wonɓe e mboros o Sariya ngenndiijo senngooji filmuuji e wideyooji 2004 (mbayliigu) Bill Kuulal jowitiingal e pension (sosde) fedde toppitiinde ko fayti e humpito ngenndi Koolaaɗo kuuɓal fedde dental e terapi Bill Koolaaɗo kuuɓal jaŋde fedde Gwoza (Sosde ekn) Bill Politeknik fedde Matana, Borno, Dowla (Sosde ekn) Bill Eɓɓaaɗe diiwaanuuji
Eɓɓaaɗe diiwaanuuji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ndume ina jogii eɓɓooji diiwaanuuji cakkitiiɗi e nder nokkuuji laamuuji 9 ɗii fof e nder diiwaan makko senateer (Borno Sud). Ko o senaateer, omo daranii ɓamtaare leñol makko e leñol makko gila o heɓi laamu. Ko kanko tan walli ko ina ɓura 60 eɓɓaande intervention e nder diiwaan makko senaateer. Ɗee eɓɓaaɗe ina mbaɗi, mahngo cuuɗi janngirɗe, nokkuuji toppitiiɗi cellal (modèle primaire) , elektoronik e nder gure teeru e mahngo boowal mooftirgal (moteur) rokkaama hoɗɓe e renndooji cuɓaaɗi tuugnaade e haajuuji mum en. O sosi kadi fartaŋŋeeji golle wonande sukaaɓe wonɓe e diiwaan makko. Ndume waɗii ɓulli capanɗe ɗiɗi (20) e rokkude won e limooje tarakteeruuji e nder kala nokkuuji 9 laamu nokkuuji Borno Sud. Ñalnde 27 abriil 2023, Ndume wallitii teemedere galle e nder diiwaan laamu nokku Gwoza. Gomnaajo diiwal Borno, Babagana Zulum yetti Ndume ngam hollugo maako booɗɗum. Njeenaaje e njeenaari Njeenaari fedde Ameriknaare toppitiinde ƴellitaare winndereere (USAID). Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardorde Afrik Dreams Njeenaari Dipolomaasi ngam heɓde ikonik e paandaale ƴellitaare duumotoonde njeenaari ambassadeur Njeenaari jaayɗe parlemaa ngam ardaade Ardorde Senaa Ndume woni hooreejo Majority Senator gila 2015 haa 2017. O ɗon mari haaje hokkugo hooreejo lesdi APC nyande 10 lewru Yarkomaa 2017. Ñalnde 11 lewru Juko hitaande 2019, Ndume ɗon mari haaje laataago hooreejo Senaa 9ɓo. O hawri e senateer Ahmed Lawan mo yalti e ƴaañorgal.O suɓaama hooreejo fijirde Senaa 10ɓo ñalnde 4 lewru juko hitaande 2023. Ndume ittaama e laamu hooreejo fijo Senaa Godswill Akpabio ñalnde 17 lewru juko hitaande 2024, caggal ɓataake mo hooreejo leydi APC winndi e hooreejo Senaa ngam ɗaɓɓude ittugol Ndume e laamu hooreejo fijo. O lomtii ɗum ko senateer biyeteeɗo Tahir Monguno. Nguurndam neɗɗo Ndume ina resndi ñaawoore Aisha e Hajia Maryam, ina barkini e ɓiɓɓe 15.
Himobe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Shaedle, Zoe (May 31, 2025). "Lewiston's new guardian: Muhammad Ali statue 'challenges,' 'encourages' and 'reflects' city". Sun Journal. Archived from the original on June 2, 2025. Retrieved June 5, 2025.
- ↑ Template:Cite LPD
- ↑ Diaz, Johnny (June 4, 2024). "Muhammad Ali's Childhood Home Goes on the Market". The New York Times. Archived from the original on June 4, 2024. Retrieved December 1, 2024.
- ↑ Gorsevski, Ellen W.; Butterworth, Michael L. (February 1, 2011). "Muhammad Ali's Fighting Words: The Paradox of Violence in Nonviolent Rhetoric". Quarterly Journal of Speech. 97 (1): 57. doi:10.1080/00335630.2010.536563. ISSN 0033-5630. Archived from the original on December 2, 2024. Retrieved December 1, 2024.
- ↑ Template:Cite EBO
- ↑ Ahmed, Shanzeh (February 22, 2024). "Daughter of Muhammad Ali celebrates suburban mosque's 50th anniversary with a ceremony to honor the boxing legend". Chicago Tribune. Archived from the original on March 1, 2024. Retrieved December 1, 2024.
- ↑ Townsend, Stephen; Osmond, Gary; Phillips, Murray G. (July 24, 2018). "'Where Cassius Clay Ends, Muhammad Ali Begins': Sportspeople, Political Activism, and Methodology". The International Journal of the History of Sport. 35 (11): 1150. doi:10.1080/09523367.2018.1523146. ISSN 0952-3367. Archived from the original on December 4, 2024. Retrieved December 1, 2024.
- ↑ Peter, Josh (July 11, 2016). "Why Muhammad Ali never legally changed name from Cassius Clay". USA Today. Archived from the original on July 11, 2016. Retrieved July 12, 2016.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "mgcszma". - ↑ "Barber Can Relax Hair". The Philadelphia Inquirer. October 15, 1997. Archived from the original on October 25, 2012. Retrieved September 4, 2009.
- ↑ "Cassius Marcellus Clay Sr., Former Champion's Father, 77". The New York Times. Associated Press. February 10, 1990. Archived from the original on October 31, 2023. Retrieved September 4, 2009.
- ↑ "Muhammad Ali: Boxer's ancestral Irish town pays tribute after death". BBC. June 4, 2016. Archived from the original on June 7, 2016. Retrieved June 4, 2016.
- ↑ "Ali has Irish ancestry". BBC News. February 9, 2002. Archived from the original on June 7, 2009. Retrieved August 5, 2009.
- ↑ Reitwiesner, Williams Addams. "Ancestry of Muhammad Ali". Archived from the original on October 22, 2007. Retrieved May 1, 2011.
- ↑ "DNA evidence links Muhammad Ali to heroic slave, family says". Washington Post. Archived from the original on April 4, 2019. Retrieved October 3, 2018.
- ↑ Johnson, Rafer (2002). Great Athletes. 1 (revised ed.). Salem Press. pp. 38–41. ISBN 978-1-58765-008-6. Archived from the original on October 31, 2023. Retrieved July 24, 2023.
- 1 2 Grimsley, Will (May 25, 1965). "Muslims gull Clay, says mother". Spokesman-Review. Spokane, Washington. Associated Press. p. 14. Archived from the original on March 15, 2025. Retrieved March 13, 2025.
- ↑ Eig, Jonathan (2017). Ali: A Life: Shortlisted for the William Hill Sports Book of the Year 2017. Simon & Schuster. ISBN 978-1-4711-5596-3. Archived from the original on October 31, 2023. Retrieved July 24, 2023.
- ↑ Kandel, Elmo (April 1, 2006). "Boxing Legend – Muhammad Ali". Article Click. Elmo Kandel. Archived from the original on June 11, 2008. Retrieved March 9, 2009.
- ↑ "Muhammad Ali". University of Florida. Archived from the original on May 31, 2008. Retrieved May 20, 2008.
- ↑ The Soul of a Butterfly: Reflections on Life's Journey. Simon and Schuster. 2013. p. 18.
- ↑ Fernandez, Pedro Fernandez (September 2, 2007). "'Godfather' Of Cutmen-Chuck Bodak Suffers Stroke". RingTalk. Archived from the original on April 14, 2015. Retrieved April 14, 2015.
- ↑ Aaron Tallent. "The Joke That Almost Ended Ali's Career". The Sweet Science. Archived from the original on February 21, 2012. Retrieved July 11, 2015.
- ↑ "Michael Dokes, Larger-Than-Life Heavyweight Boxer, Dies at 54". The New York Times. August 14, 2012. Archived from the original on August 23, 2012. Retrieved July 6, 2015.
- 1 2 3 "Sammy Davis Jr". LasVegasSun.com (in Engeleere). Archived from the original on October 15, 2023. Retrieved June 8, 2023.
- ↑ "Muhammad Ali Boxing Football's Lyle Alzado". Boxing Hall of Fame. Archived from the original on July 15, 2015. Retrieved July 11, 2015.
- ↑ "Greatest Hockey Legends.com: Ali vs. Semenko – It Really Happened". Greatesthockeylegends.com. Archived from the original on July 6, 2015. Retrieved July 11, 2015.
- ↑ "Filantropia – Fundación José Miguel Agrelot". Doncholito.org. Archived from the original on July 6, 2015. Retrieved July 11, 2015.