Jump to content

Molara Wood

Iwde to Wikipedia
Molara Wood
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InndeMolara Taƴto
Innde ɓesnguWood Taƴto
Ɗuubi daygo1967 Taƴto
ƊofordeNaajeeriya Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajijournalist, writer, speechwriter Taƴto
Personal pronounL484 Taƴto

Molara Wood (nacida en 1967) es una escritora, periodista y crítica creativa nigeriana.  Ha sido descrita como "una de las voces eminentes de las artes en Nigeria".[1] is Sus cuentos, ficción flash, poesía y ensayos han aparecido en numerosas publicaciones.  Estos incluyen African Literature Today, Chimurenga, Farafina Magazine, Sentinel Poetry, DrumVoices Revue, Sable LitMag, Eclectica Magazine, The New Gong Book of New Nigerian Short Stories (ed. Adewale Maja-Pearce, 2007) y One World: A Global Anthology.  of Short Stories (ed. Chris Brazier; New Internationalist, 2009).[2][3]

Actualmente vive en Lagos.[4][5]

Molara Wood jibinaa ko to Ilase-Ijesa, Osun State, Nigeria,[6] Molara Wood wuuri ko o sifotoo ko "nguurndam njuumri no feewi", ina hawra e duuɓi capanɗe ɗiɗi e nder leydi Inngila, ɗo o fuɗɗii yahde janngude ("Duuɓi tati walla nayi max, wonnoo ko peeje. Kono nguurndam ina waɗa. A yiyataa duuɓi ɗii ina ummoo e nder Inngila goɗɗum fotde duuɓi 20").[7] E nder yeewtere 2015 e Oyebade Dosunmu ngam Aké Review, Wood hollitii: "Haa ko ɓooyi ko adii balɗe am to Inngila, miɗo hoɗi e Fuɗnaange e Fuɗnaange-rewo Naajeeriya e kadi Los Angeles—fof e duuɓi sappo e go’o walla sappo e ɗiɗi. Ina woodi miijo ngo aɗa wondi e sahaa kala, aɗa wondi e duuɓi ɗi ngalaa nokku—e duuɓi am Woɗɗude e wartugo haa Naajeeriya, ɗum wayliti tan, bana no yimɓe ɗon wi’a dow am ɗon wara bana goɗɗo diga ‘woɗɗugo’, koo to mi ɗon fooɗa nastugo nder maajum. Mi ɗon mari anndal masin dow waylugo ummaatoore e nastugo lesdi Naajeeriya laati bana windo nder duniyaaru egguɓe Naajeeriya, hollugo anndal maɓɓe.”

E hitaande 2007, fiction makko heɓi njeenaari mawndi e nder kawgel ngel Fedde Jaayndeeji Commonwealth waɗi.[8] E hitaande 2008, Wood heɓi njeenaari adanndi e kawgel ciftorgol John La Rose.[9] Gila o warti Naajeeriya, o wonii hooreejo jaaynde Next (nde dartinaama e hitaande 2011), o woniino winndiyanke jaaynde wiyeteende The Guardian to Lagos, ɗo o woni jooni ɗoo.[9] E wakkati maako haa Next, o laati ardiiɗo deftere Teju Cole ́s Letters to winndiyanke sukaaɓe.[10] Kadi ko o blogger.[4]

Deftere makko nde o winndi e daartol juutngol, Indigo, yaltinaa ko e hitaande 2013 to jaaynde Parrésia.[11] Indigo jaɓɓaama no feewi, nde tawnoo Critical Literature Review wiyi ɗum ko "weltaare janngoowo".[9] No Oyebade Dosunmu winndiri nii: "Leɗɗe ina kaala daartol yimɓe hoɗɓe e hakkunde nokkuuji ‘indigo’ : leydi keeriindi immigration, leydi ndi alaa ko woni e mum ndi pinal keewngal e keeri njilluuji renndo. Ɗee adunaaji ina cirƴa hakkunde mum en e hoɗɓe e mum en ina njirloo, ina kaalda e keerol aadee, ina cirƴa glamour, madness, maayde—hare, e oon sahaa fof, ngam aawde ɗaɗi e nder sanngara ɓuuɓɗo."[2] Ko heewi e daartol ngol ina haala nguurndam rewɓe Afriknaaɓe kaaldigal e kulhuli ko wayi no ŋakkere, dewgal keewngal e jommbaajo. Wood wiyi wonde "ɗee ko binndanɗe debbo e debbo. Miɗo jogii yurmeende mawnde, miɗo jogii heen miijo mawngo e ko rewɓe njahrata e mum. Mi sikkaani so ɗeen ina ndokkee njuɓɓudi no haanirta nii e nder binndanɗe winndooɓe worɓe, ɗum noon ko enen, winndooɓe rewɓe, tan foti ɓurde daande rewɓe e humpitooji."

Wood wonnoo ko ñaawoowo e njeenaari Etisalat 2015 ngam binndol.[10] O woni ko e Yiilirde Wasiyaaji Fedde Naalankaagal e Defte Aké, o tawtoraama kewuuji binndol keewɗi, ina jeyaa heen Fedde Lagos Book & Art Festival.[12]

E hitaande 2022, o toɗɗaa binndoowo-hoɗorde e nder defterdu Afrik e Diaspora Afrik (LOATAD), jooɗiiɗo to Accra, Ganaa.[13]

  1. "Reviews Editor", Editorial Board, Sentinel Poetry Quarterly.
  2. 1 2 Oyebade Dosunmu, "Peripatetic Lives: An Interview with Molara Wood, Author of Indigo" (interview), Aké Review, 30 November 2015.
  3. "Molara Wood". The Rockefeller Foundation (in Engeleere). Retrieved 2025-01-20.
  4. 1 2 Wordsbody blog.
  5. Murua, James (2020-01-08). "Molara Wood appointed Chief Editor at Ouida Books, One Read Africa" (in Engeleere). Retrieved 2025-01-20.
  6. "I have an atrocious memory —Molara Wood". tribuneonlineng.com. Nigeria. 31 July 2016. Retrieved 10 January 2025.
  7. Miriam N. Kotzin, "Molara Wood, The Per Contra Interview", Per Contra: The International Journal of the Arts, Literature and Ideas.
  8. Commonwealth Broadcasting Press Association (20 November 2007). "Zambian Woman Wins Commonwealth Short Story Comp | Scoop News". www.scoop.co.nz. Retrieved 13 February 2020.
  9. 1 2 3 Joseph Omotayo, "Indigo by Molara Wood" (review), Critical Literature Review, 31 December 2013.
  10. 1 2 Judges, Etisalat Prize for Literature.
  11. "Library of Africa and African Diaspora Announces West African Writer Fellowship Residents". Nigeria Abroad. 25 February 2022. Retrieved 30 December 2023.
  12. "Molara Wood Reads from 'Indigo', Other Works, At Quintessence", CORA 2016 Events, 5 July 2016.
  13. "Library of Africa and African Diaspora Announces West African Writer Fellowship Residents". Nigeria Abroad. 25 February 2022. Retrieved 30 December 2023.