Jump to content

Mulikat Akande-Adeola

Iwde to Wikipedia

Mulikat Akande-Adeola (jibinaa ko 11 noowammbar 1960) ko awokaa e dawrugol leydi Najeriya. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya dow ko laarani hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya dow ko laarani hukuumaaji pamari ɗi lesdi Naajeeriya, o suɓaama nder diiwal ngal Ogbomoso woylaare, fombinaare e Orire nder hitaande 2007 nden o suɓaama nder hitaande 2011.

Hon. Mulikat Akande Adeola naati nder banke Continental Merchant Plc nder hitaande 1988 nden o woni haa banke man o ɗon nodda haa banke CMB Homes Mortgage Bank Limited ngam o laati[1]

Mulikat Akande-Adeola
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
SoomaMulikat Taƴto
InndeAdeola Taƴto
Innde ɓesnguAkande Taƴto
Ɗuubi daygo21 Siilto 1960 Taƴto
ƊofordeKaduna Taƴto
ƊemngalYarbankoore Taƴto
WoldeInngilisjo, Hawsare Taƴto
Writing languageInngilisjo, Yarbankoore Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje Taƴto
Position heldmember of the House of Representatives of Nigeria, member of the House of Representatives of Nigeria Taƴto
Janngi toJanngirɗe Ahmadu Bello, Janngirɗe Laagos Taƴto
Member of political partyAction Congress of Nigeria Taƴto
DiinaDiina Lislaama Taƴto
Hair colorblack hair Taƴto
Eye colorbrown Taƴto
Personal pronounL484 Taƴto

hooreejo kuugal sariya e hukuumaaji pamari. E hitaande 1994 o toɗɗaa caggal ɗuum koolaaɗo kuuɓal sosiyetee /wasiyanteejo sariya banke oo, golle ɗe o joginoo haa banke oo udditaa e hitaande 1996. Caggal nde o wuuri banke oo o sosi gollorde makko sariya e innde M.L. Akande & Co .O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi ndi'i dow laylaytol lanyol lesdi Demokaraasi (PDP) ngam wakiltaaki lesdi Ogbomoso woylaare, woylaare e Orire nder hitaande 2007 nden o suɓaama fahin nder hitaande 2011.[2]

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Mulikat Akande jibinaa ko ñalnde 11 noowammbar 1960 to Kaduna, to bannge worgo leydi Najeriya to Alhaji e Alhaja Akande jeyaaɓe e galle Jokodolu.O janngi to duɗal leslesal St. Caggal jaŋde makko hakkundeere, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e gannde, Zaria ngam heɓde A levels makko caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1979, o janngi toon sariya, o heɓi LL.B. [3]Baccalauréat en droits) e hitaande 1982 e kalaas ɗiɗaɓo toowɗo. O yahi haa janngirde sariyaaji lesdi Naajeeriya, o noddaama haa jangirde mawnde nder hitaande 1983. O yahi haa jangirde mawnde nde Lagos ngam heɓugo janngirde maako ɗiɗaɓre dow sariyaaji (Master of Laws (LL.M.)) nder hitaande 1985..[4]

O fuɗɗii golle makko to bannge sariya e nder bankeeji ɗo o ummii e golle Sekreter/Wasiyaaji Sosiyetee tuggi 1988 haa 1996. Caggal ɗuum o yalti ngam dogginde sosiyatee makko keeriiɗo to bannge sariya, M. L. Akande and Company, tuggi 1997 haa 2007. Ko kanko woni hannde hooreejo yiilirde Ldt Finance..[5]

Golle politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

O naati politik e hitaande 1998 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2007, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji ngam wallitde diiwaan Ogbomosho to bannge worgo, fuɗnaange e Orire. O woniino kadi tergal e Parlemaa CEDEAO tuggi 2007 haa 2011. E hitaande 2011, o tawtoraama hooreejo suudu sarɗiiji, o woni debbo gadano jogaade jappeere hooreejo leydi to bannge sarɗiiji leydi ndii. E hitaande 2018, o woni debbo gadano mo PDP suɓii e Senaa ngam diiwaan Senaa Oyo North.

E lewru mee 2022, o ummii e PDP o fayti e lannda Social Democratic ngam haɓaade tikket diiwaan senateer Oyo North. O dilli ngam luural ngal o fottaaki e guwerneer Seyi Makinde mo diiwal Oyo mo o walli ngam wurtinki guwerneer nder hitaande 2019.

Tuumaaɗo hulɓinaade grandma

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E lewru marse 2021, o ummini alarm wonde nguurndam makko ina wondi e caɗeele. Jaagorɗo ko feewti e ƴellitaare sukaaɓe e dingiral, Chief Sunday Dare jeertinii wonde alaa ko foti waɗde e makko, o noddi guwerneer Seyi Makinde yo jokku golle ɗee e kala fannu, o reena mo no feewi. Jaagorgal kisal ngal humpitaama yo ummo e oon sahaa, ƴeewa so tawii nguurndam makko alaa e sago.

  1. "If we knew it will be this way, we might have acted differently in 2019 —Akande-Adeola". Tribune Online (in Engeleere). 2022-05-18. Retrieved 2023-12-04.
  2. "Hon. Mulikat Akande Adeola". June 6, 2018.
  3. "Hon. Mulikat Akande Adeola". Eminent Leaders. Retrieved 8 March 2018.
  4. "Hon. Mulikat Akande-Adeola". Narrative Landscape Press. Retrieved 10 March 2023.
  5. "Alleged threat to life: Minister wants special protection for Mulikat Akande". The Guardian. 20 March 2021. Retrieved 13 May 2021.