Jump to content

Nancy Buttfield

Iwde to Wikipedia
Nancy Buttfield
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuOsterliya Taƴto
SoomaNancy Eileen Holden Taƴto
InndeNancy, Eileen Taƴto
Innde ɓesnguButtfield Taƴto
Ɗuubi daygo12 Jolal 1912 Taƴto
ƊofordeAdelaide Taƴto
Date of death4 Siilto 2005 Taƴto
Place of deathAdelaide Taƴto
FatherEdward Holden Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Writing languageInngilisjo Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje Taƴto
Position heldmember of the Australian Senate, member of the Australian Senate, member of the Australian Senate Taƴto
Member of political partyLiberal Party of Australia Taƴto
Award receivedDame Commander of the Order of the British Empire Taƴto

Dame Nancy Eileen Buttfield, DBE (jibinaa ko Holden; 12 noowammbar 1912 – 4 suwee 2005) ko senaateer Ostarali, debbo gadano golloraade e nder Parlemaa Ostarali ngam wonde wakiliijo dowla Ostarali worgo.[1]

Nguurndam arano

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Buttfield jibinaa ko ñalnde 12 noowammbar 1912 to wuro wiyeteengo Kensington, to Ostarali worgo. Ko kanko woni ɓiy Hilda May (jibinaa ko Lavis) e Edward Holden. Baaba makko, mo ɓe keɓi njeenaari ndii e hitaande 1946, ko gooto e sosɓe marque otooji biyeteeɗo Holden, mo iwdi mum ummorii ko e saddlery mo mawniiko James Holden sosi. O suɓaama e nder Diiso sarɗiiji leydi Ostarali worgo e hitaande 1935.[2] O janngi to duɗal sukaaɓe rewɓe Girton House (1918-1923) e duɗal sukaaɓe rewɓe to Egliis Woodlands Glenelg (1924-1929). Ko o prefek duɗal e kapiteen galle e hitaande makko sakkitiinde. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde to Pari fotde hitaande, caggal ɗuum o janngi ganndal hakkille, jimɗi, logic e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Adelaide. O woniino tergal e parlemaa ɓurɗo heewde worɓe, o woppi parlemaa rewɓe.

Ko adii nde o naatata e politik, Buttfield ko debbo galle, tawi ina jeyaa e ko ɓuri heewde e golle moƴƴe, ina joginoo hoore mum "moftuɗo kaalis". Ina jeyaa e ɗeen, opitaal jibinannde laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria, Fedde cellal yummiraaɓe e sukaaɓe, e Fonds de comforts d’Australie, sosaande ngam wallitde soldateeɓe e wolde adunaare ɗimmere. E hitaande 1946, kanko e Esther Lipman ɓe mballi sosde opitaal jibinannde Emergency to Mile End, ɗo o wonti gardiiɗo.[2]

Kaɓirɗe kampaañ ɗe Buttfield huutorii e woote fedde nde e hitaande 1954

Buttfield fuɗɗii naatde e Senaa ñalnde 11 oktoobar 1955, caggal nde Parlemaa Ostarali worgo suɓii mo, e nder kuulal 15 doosgal leydi Ostarali, ngam lomtaade senaateer George McLeay, maayɗo lewru ɓennundu nduu.[3][4]

O suɓaama e jojjanɗe makko e woote gardagol leydi 1955. Ñalnde 8 desaambar 1961, o woppi jooɗorde makko e nder Senaa, tawi manndaa makko ina jogori joofde ñalnde 30 suwee 1962. O woppi jooɗorde ndee ko ngam haɓaade jokkere enɗam nde Rex Pearson maayi, e woote 1961 ñalnde heen. Gordon Davidson toɗɗanooma e parlemaa Ostarali worgo ngam lomtaade Pearson kono o haɓaaki e jappeere laamu. Buttfield heɓi woote ngam heɓde laamu casual, o golliima haa heddii manndaa Pearson, fotnoo ko joofde e hitaande 1965. Davidson, toɗɗaa ñalnde 8 feebariyee 1962, lebbi nay heddiiɗi ɗii.[5]

Hay so tawii golle makko e nder parlemaa ina njokki, ko kanko woni debbo gadano e nder parlemaa Ostarali, deƴƴuɗo golle.[6] O woni e Senaa haa ñalnde 30 suwee 1965, nde o dañi jooɗorde makko e woote Senaa 1964. O toɗɗaa kadi e hitaande 1967, manndaa makko keso oo fuɗɗii ko ñalnde 1 sulyee 1968. Nde woote fedde ndee noddaa ñalnde 11 abriil 1974, cuuɗi ɗiɗi ɗii fof ndartinaa e nder balɗe ɗiɗi, o suɓii ko woppude golle, tawi o golliima fotde duuɓi sappo e jeegom e feccere. Ko kanko woni tergal gadiingal wuurde e Senaa 1955–1956.

Buttfield ina anndiranoo daranaade hakkeeji rewɓe. Ina wiyee wonde, e hirjinde gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii e oon sahaa, hono Sir Robert Menzies, o fooli nanondiral ɓooyngal e nder galle parlemaa ɓooyɗo, o wonti debbo gadano yarde e nder suudu sarɗiiji terɗe, tawi ko worɓe tan ngonnoo heen.[7][8]

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Buttfield ina joginoo ɓiɓɓe ɗiɗo worɓe e jom suudu mum Frank Charles Buttfield, jom suudu mum, mo o resi e hitaande 1936. Ɓiyiiko biyeteeɗo Andrew ko kanndidaa lannda gollotooɓe mo dañaani nafoore e wooteeji fedde nde 1975. Caggal nde o yalti Senaa o arti e ngesa to Chain of Ponds ; nde galle oo woni e mahde kanko e jom suudu makko ɓe ngoni ko e otooji laana njoorndi ɗi kuutoraaka. Buttfield ko debbo jom suudu mum e hitaande 1998, o maayi ko to Adelaide ñalnde 4 suwee 2005, omo yahra e duuɓi 92.[9]

Buttfield toɗɗaama Dame Komanda e nder Ordre de l'Empire britannique (DBE) e nder teddungal hitaande hesere 1972.[2]

  1. "Buttfield, Nancy Eileen". Retrieved 1 October 2013 via Trove.
  2. Template:Cite Au Senate
  3. "Buttfield, Nancy". The Encyclopedia of Women and Leadership in Twentieth-Century Australia. Retrieved 29 August 2017.
  4. "Buttfield, Nancy". The Encyclopedia of Women and Leadership in Twentieth-Century Australia. Retrieved 29 August 2017.
  5. Template:Cite Au Senate
  6. Template:Cite Au Senate
  7. "Buttfield, Nancy Eileen". Retrieved 1 October 2013 via Trove.
  8. "Buttfield, Nancy Eileen". Retrieved 1 October 2013 via Trove.
  9. Template:Cite Au Senate