Nancy Tyson Burbidge
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Osterliya |
| Innde | Nancy |
| Innde ɓesngu | Burbidge |
| Ɗuubi daygo | 5 Juko 1912 |
| Ɗoforde | Cleckheaton |
| Date of death | 4 Mbooy 1977 |
| Place of death | Garran |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | carcinosis |
| Place of burial | Woden Cemetery |
| Ɗemngal | Inngilisjo |
| Wolde | Inngilisjo |
| Writing language | Inngilisjo |
| Sana'aji | botanist, herbarium curator, conservationist, botanical collector, scientific collector |
| Employer | Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation |
| Position held | Australian Botanical Liaison Officer |
| Janngi to | University of Western Australia |
| Award received | Clarke Medal, Member of the Order of Australia |
Nancy Tyson Burbidge AM (5 ut 1912 – 4 mars 1977) ko ganndo leɗɗe, ganndo ko faati e leɗɗe, ko ganndo ko faati e leɗɗe.[1][2]
Nguurndam e heblo arano
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Burbidge jibinaa ko to wuro wiyeteengo Cleckheaton, to leydi Yorkshire. Baaba makko, hono William Burbidge, ko ɓiy Rev. gila e duɗal jaaɓi haaɗtirde Emmanuel, Cambridge, e hitaande 1892. Caggal baaba makko e nder diine, o waɗtaa diine e nder Egliis Angalteer e hitaande 1897, o woni almuudo e hitaande 1898. O woniino kuraajo to Leeds tuggi 1897 haa 1900, caggal ɗuum duuɓi joy o woni e Bush Brothers,1. Nde o arti Angalteer, o resi e hitaande 1906 Mary Eleanor Simmonds. Ko o ɓiy Aleksanndere Hague Simmonds mo Burnt Ash Hill, Lee, Londres, e debbo makko Hanna Tison mo Baltimore, taaniiko debbo Natan Tison e Marta Ellikot Tison.[3][4]
Mary Simmonds janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Newnham tuggi 1897 haa 1900. O janngini to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sydney tuggi 1900 haa 1904, e to duɗal sukaaɓe rewɓe wuro Londres 1904-5. Vikaar to Cleckheaton tuggi 1906 haa 1913, William Burbidge egginii e ɓesngu mum to Ostarali e hitaande 1913 nde o toɗɗaa e parsel to Katanning, to Ostarali hirnaange.
Nancy Burbidge janngi ko e duɗal sukaaɓe rewɓe Katanning (Kobeelya) Egliis Angalteer, ngal yumma mum sosi e hitaande 1917. O timmini jaŋde makko e hitaande 1922 nde o heɓi bak makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Bunbury, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ostarali hirnaange. O timmini jaŋde makko BSc e hitaande 1937, caggal ɗuum o heɓi njeenaari ngam yahde Angalteer, o waɗi lebbi 18 to Royal Botanic Gardens Kew. Nde o woni to Kew o golliima e ƴeewndo leñol huɗo Ostarali biyeteengol Enneapogon. Nde Nancy arti Ostarali o jokki jaŋde makko e leɗɗe Ostarali rewrude e duɗal jaaɓi haaɗtirde Western Australia, o timmini jaŋde makko MSc. e hitaande 1945.[5][6]
Kugal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 1943, Burbidge toɗɗaa yo won balloowo agronomist to Duɗal Wiɗtooji Ndema Waite to Adelaide, ɗo o fuɗɗii golle e dow kullon ladde njoorkon wonande Ostarali worgo joorɗo e semi-joorɗo. O toɗɗaa e jappeere hesere nde ganndo leɗɗe (botanique) to Diɗɗal CSIRO to bannge njulaagu leɗɗe, to Canberra e hitaande 1946. To CSIRO, o golliima e yuɓɓinde e yaajnude nokku ɗo leɗɗe ɗee ngoni ɗoo, ko adii fof ko ganndo wiɗto, caggal ɗuum ko gardiiɗo leɗɗe, o woni kadi kalfinaaɗo lelnude sosiyeteeji Herbarium National Australianse, Herbarium Australianse. O winndi Key to leñol Eucalyptus L'Hér to Ostarali fuɗnaange. kono o keeriiɗo e genus oo.[6] Nafoore makko e golle makko e ganndal leɗɗe ina feeñi e golle makko e nder goomu ganndal leɗɗe e nder fedde Ostarali e Nuwel Selannde ngam ɓamtaare ganndal gila 1948 haa 1952. O winnditii kadi jaayndeeji Herbarium News haa hitaande 1953, nde o woni to Ostarali Keaveson Liraitan Office to Australia Jardiiji leɗɗe. Nde o woni to Kew o waɗi fotooje e limngal leɗɗe Ostarali e o waɗi koppiiji mikroofilm defte Robert Brown ngam herbaria Ostarali..[7][8]
Nde o arti to Ostarali e hitaande 1954 o fuɗɗii golle makko keewɗe. O winndi deftere yaajnde "Fitojogaraafi diiwaan Ostarali" nde yaltinaa e jaaynde Ostarali ko faati e leɗɗe e hitaande 1960, o wallitii e heɓde DSc makko e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ostarali hirnaange e hitaande 1961. Saggitorde makko e Leɗɗe Ostarali Genera yaltinaa e hitaande 1963, e fedde Nico studies e Helikrisum. Heewɓe e binndanɗe makko ina mbaɗi heen nate makko. Caggal nde o woppi golle makko e gardagol herbarium o yahi haa o naati e ƴellitgol seppooji Flora of Australia, o ardii eɓɓoore ndee gila 1973 haa 1977. Ko jiidaa e defte makko, o winndii kadi ko ina tolnoo e 50 binndanɗe ko faati e fitogeogaraafi, ekoloji, daartol leɗɗe e mbaydiiji leɗɗe Ostarali. Ngam darnde maako nder anndal leɗɗe, o hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuuɗe maako nder anndal leɗɗe e ekkoloji, diga kawtal Royal Society mo New South Wales, nden o warti tergal nder kawtal Australia nder hitaande 1976.
Burbidge ina yiɗi kadi reende. O woniino tergal sosngal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Parkeeji e nder leydi laamorgo Ostarali e hitaande 1960, o woniino hooreejo mayre laabi ɗiɗi. O woniino mawɗo e lobbugol sosde parkeeji ngenndiiji e nder ACT ina jeyaa heen parkeeji ngenndiiji Tidbinbilla e parkeeji ngenndiiji Namadgi ; ɗiin ɗiɗi fof ko caggal maayde makko. O woniino kadi tergal Fedde Rewɓe Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Ostarali, o woniino hooreejo fedde Canberra tuggi 1959 haa 1961, Fedde Rewɓe Pan-Pacific e Asii Fuɗnaange-rewo tuggi 1957 haa 1958, o woniino kadi binndoowo hakkunde leyɗeele hakkunde 1961 e 1968.
Amfiteatre ciftorgol Nancy T. Burbidge
Aandinol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ngam darnde maako nder anndal fuungooje Burbidge hokkaama medal Clarke nder hitaande 1971 ngam kuugal maako nder anndal fuungooje taksonomi e ekkolosi diga kawtal Royal Society mo New South Wales nden o warti tergalr e nder yamiroore Ostarali e hitaande 1976.
Darnde Burbidge ina siftoree e yeeso hirsirde, hollirnde bankeeji e ñaamooɓe njuumri, e nder Egliis Angalteer St Michael, Mount Pleasant, Hirnaange Ostarali, e Siftorde Nancy T. Burbidge, amfiteatre e nder Jardiiji Botaniiji ngenndiiji Ostarali to Canberra. Indeks inɗe leɗɗe Ostarali ina halfinaa siftorde makko e dow tulde e nder nokku biyeteeɗo Namadgi ina wiyee Mount Burbidge ngam teddinde mo. Akasiya burbidgeae anndiraaɗo kadi wattle Burbidge ina inniree kadi e teddungal makko.[9][10]
"Medaal Nancy T. Burbidge" hokkaama hitaande fuu diga hitaande 2001 diga Fedde Anndal Leɗɗe Sistimatik Ostarali, ngam darnde maako juutnde e mawnde haa kuugal taksonomi e anndal leɗɗe nder Ostarali, nden keɓoowo ɗum hokkata janngirde Nancy T. Burbidge hitaande fuu haa kawtal Fedde. Heɓooɓe ɗum ɓee ko Patrik Brownsey e Phil Garnock-Jones.
Herbarium ngenndiijo Ostarali ina jogii ko ina tolnoo e 7 000 ƴiye ɗe Burbidge moofti. Herbariiji goɗɗi nder Ostarali jogiiɗi ko o moofti ko wayi no Herbariiji hirnaange Ostarali, Herbariiji ngenndiiji New South Wales, Herbariiji Tasmania, Herbariiji dowla Ostarali fuɗnaange, Herbariiji Queensland, Herbariiji leydi Fuɗnaange.
Abbreviation binndoowo standart
Abbreviation auteur standard N.T.Burb huutortee ko ngam hollirde oo neɗɗo ko binnduɗo so o siftinii innde botanique.
Binndanɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]logo
Scholia ina jogii nate Nancy Tyson Burbidge (Q6963048).
Wattles leydi laamorde leydi Ostarali (1961)
Saggitorde tagoore leɗɗe Ostarali: Gimnospermji e Anjiyospermeeji (1963) LCCN 65-87091
Huɗo Ostarali, defte ɗiɗi (1966-1970) ISBN 0-207-95263-9
Leɗɗe leydi laamorgo Ostarali e Max Gray (1970) ISBN 0-7081-0073-2
Binndi taksonomi fuungooje nder defte Ostarali (1978) ISBN 0-643-00286-3
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Template:Acad
- ↑ Chippendale, G. M. (1993) Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977), Australian Dictionary of Biography, Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.
- ↑ "Marriages". West Kent Argus and Borough of Lewisham News. 9 October 1906. p. 1.
- ↑ Shoemaker, Benjamin H. (1903). Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham. Philadelphia: Printed by J. B. Lippincott company. p. 403.
- ↑ Template:Acad
- ↑ Chippendale, G. M. (1993) Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977), Australian Dictionary of Biography, Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.
- ↑ "Marriages". West Kent Argus and Borough of Lewisham News. 9 October 1906. p. 1.
- ↑ Shoemaker, Benjamin H. (1903). Genealogy of the Shoemaker family of Cheltenham. Philadelphia: Printed by J. B. Lippincott company. p. 403.
- ↑ Template:Acad
- ↑ Chippendale, G. M. (1993) Burbidge, Nancy Tyson (1912–1977), Australian Dictionary of Biography, Volume 13, Melbourne University Press, pp 298–299.