Jump to content

Nestor Binabo

Iwde to Wikipedia
Nestor Binabo
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InndeNestor Taƴto
Date of death2023 Taƴto
ƊemngalIjaw Taƴto
WoldeInngilisjo, Ijaw, Nigerian Pidgin Taƴto
Writing languageInngilisjo Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje Taƴto
Position heldGovernor of Bayelsa State Taƴto
LenyolIjaw people Taƴto

Nestor K. Binabo (maayi 29 lewru juko hitaande 2023 haa Abuja, lesdi Naajeeriya) laati siyaasaajo lesdi Naajeeriya, janngirde nden o laati hooreejo lesdi Bayelsa, diga lewru Yarkoma haa lewru Feebariye 2012. O laati kadi hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Baysab Assemly. Caggal nde o yalti laamu, o woniino tergal e fedde wiyeteende All Progressives Congress haa o sankii e hitaande 2023.[1][2]

Golle politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ko adii haalde e fuɗɗoode golle Binabo fuɗɗii golle mum politik ko e Diiso nokku Sagbama.[3][4][5][6][7][8][9]

Caggal mum, Binabo suɓaama e nder Asamblee dowla Bayelsa, o woni cukko hooreejo leydi e Komiseer dowla ngam sukaaɓe e ƴellitgol luural. O wonii kadi koolaaɗo kuuɓal

Haala (2010-2012)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Binabo suɓaama hooreejo leydi ndii e lewru sulyee 2010, caggal nde gardinooɗo leydi ndii, hono Werinipre Seibarugo, toɗɗaa cukko guwerneer caggal nde Peremobowei Ebebi woppitaa laamu e ittugol laamu. Kanko Binabo, o fuɗɗii ko flotde ngam wonde kanndidaa e jappeere ndee. E nder laamu makko, o dañii luural sabu o wiyi omo wallitnoo eɓɓaande riiwtude 500 gollotooɓe laamu. E hitaande 2011, o ñaawaa sabu o tuumaama waasde hollirde wonde o woppitaama e golle makko to ministeer jaŋde to Rivers State, e fenaande seedanteeje ɗe o rokki Komisariyaa ngenndiijo woote keeriiɗo, tawi noon ina fotnoo ittude mo e golle laamu. O tawaama ko e lewru oktoobar, o alaa ko o waɗi.[10][11][12][13][14][15][16][17][10][13].[18]

Guwerneer golloowo (January–Febrier 2012)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

O waɗtaa guwerneer Bayelsa ñalnde 27 lewru bowte hitaande 2012, caggal nde Timipre Sylva, kam e guwerneeruuji nay goɗɗi e nder leydi ndii kala, itti ɗum e Ñaawirde Toownde. E nder dumunna juutɗo mo o woni guwerneer gardiiɗo jaagorɗe oo, o riiwi terɗe keewɗe e nder guwarnama Sylva, o hunani kadi ñaawde Chevron caggal nde petroŋ toowɗo yani e mum. O yalti laamu ñalnde 14 feebariyee 2012, lomtii mo ko Henry Dickson mo lannda Demokaraasi Leñol.Caggal ɗuum o woppi laamu, o siftini wonde kanko e Dickson fof ɓe ummorii ko e diiwaan senateer gooto.Lomtii mo ko Kombowei Benson.

Caggal haala (2012–hannde)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E lewru suwee 2012, caggal nde Benson woppitaa, ko ɓuri heewde e Asammbele itti ɗum e jappeere laamu, Binabo heɓiino suɓaade hooreejo mum gonnooɗo hooreejo leydi ndii, hono Fini Angaye, ngam heblude nokku mo alaa ko woni e mum oo.

Feccere e PDP e naatde e APC (2015)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

O riiwaa e lannda Demokaraasi ɓesngu e lewru mee 2015 sabu makko waɗde golle luulndiiɗe lannda e woote gardagol leydi 2015. Kanko e mawɓe PDP woɗɓe sappo e ɗiɗo, o ƴetti konngol e nder dingiral All Progressives Congress e lewru ut 2015. E nder duuɓi garooji ɗii, o ƴettii darnde politik ɓurnde luulndaade PDP.

Duuɓi APC (2015-2023)

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E noowammbar 2015, e nder konngol makko to Yenagoa, o tuumi guwerneer oo e oon sahaa, gonnooɗo sehil makko, hono Henry Dickson, wonde ina hulɓinii warde mo sabu luural politik nokku oo. Dickson e PDP njaɓaani tuume ɗee kala, ɓe cifondiri ɗum ko fenaande.

Haa e lewru mee 2018, ko kanko woni hooreejo gooto e pelle ɗiɗi mawɗe ɗe Bayelsa APC. Ardiiɗo fedde mawnde woɗnde ndee ko Timipre Sylva.

O jeyaa ko e ardiiɓe siyaasaaku APC mo diiwal Bayelsa, ɓe jaɓi ardiiɗo lesdi Muhammadu Buhari ngam suɓugo hooreejo lesdi ndi'i nder hitaande 2019.

O maayi ko ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2023.Gonnooɗo hooreejo leydi Goodluck Jonathan e guwerneer diiwaan Bayelsa Douye Diri neldii ballal mum en e ballal haalooɓe mum en.

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Binabo ummorii ko Okunbiri, Sagbama.Ko adii nde o naatata e politik, o golliima e ministeer jaŋde e nder diiwaan Rivers, o woniino jannginoowo. O riiwaa e hitaande 1987 sabu waasde jogaade diine, ɗum noon caggal ɗuum wonti fenaande e nder golle makko politik.

E lewru marse 2008, ɓiy Binabo biyeteeɗo Oyeinmomoemi Binabo, mo duuɓi 22, nanngaa e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Niiseer Delta. O daɗii e doggudu e daande maayo Nun ko ina wona waktuuji 24 caggal nde o nanngaa gadano oo.Lebbi keewɗi caggal ɗuum, Oyeinmomoemi Binabo waraa e aksidaa oto mo o yani e mum.

Biro Binabo to Asaambele oo, yani ko e lewru suwee 2011. Kaalis e geɗe keewɗe tedduɗe ngujjaa.

Ñalnde 29 lewru juko hitaande 2015, debbo Nestor Binabo, hono Martha Binabo, nanngaa e nokku mum gollorɗo, tawi ko yimɓe ɓe nganndaaka, ɓe ɓoornii ko wutteeji konu.O woppitaa, o alaa ko bonnata, to Rivers State ñalnde 5 sulyee caggal nde o yoɓaa njoɓdi.O woppitaa ko e saak liɗɗi N1, e00. Ina wiyee wonde wuyɓe ɓee mbiyi mo yo o feewnu jom suudu makko suukara pepper e liɗɗi ɗii.

Binabo wuuri ko e ňawu walla ňawu nguu ko famɗi fof laabi tati, ina jeyaa heen ňawu nguu e nder galle makko, ngu waɗi maayde e hitaande 2010. O maayi caggal rafi juutɗo ñalnde 29 lewru juko hitaande 2023, to Abuja.

  1. Online, Tribune (23 July 2019). "Bayelsa political kingmakers: Their rise, fall, revival". Tribune Online (in Engeleere). Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved 11 March 2023.
  2. James, Segun (29 March 2008). "Nigeria: Kidnapped Son of Bayelsa Deputy Speaker Escapes". allAfrica. Retrieved 10 March 2022.
  3. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named vanguard8710
  4. Oyadongha, Samuel (8 July 2010). "Bayelsa speaker, Seibarugu, is new Deputy Governor". Vanguard. Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  5. Okhomina, Osa (6 June 2010). "Nigeria: Bayelsa Deputy Speaker, Others Listed for Dep Governor Position". allAfrica.
  6. Amaowei, Dadiowei G. (5 July 2010). "Creek Haven: Who Takes The No. 2 Slot?". Pointblanknews.com. Archived from the original on 15 December 2011. Retrieved 12 March 2023.
  7. "Group faults Bayelsa Speaker on Sagbama Council Crisis". The Nigerian Voice. 23 August 2011. Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  8. Oyadongha, Samuel (21 October 2011). "Tribunal upholds Bayelsa Speaker's election". Vanguard. Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  9. "Anxiety as Tribunal Fixes Date Against Bayelsa Speaker". The Nigerian Voice. 8 September 2011. Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  10. 1 2 Kokobaiye, Abeki; Anyamah, Kelvin Ebinyo (26 September 2016). "Bayelsa State: A Long Walk to Restoration". Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  11. Webmaster (4 February 2012). "Inside lives, political intrigues of 'one-month' governors". Daily Trust (in Engeleere). Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  12. Oyadongha, Samuel (9 February 2012). "Bayelsa timeline". Vanguard. Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  13. 1 2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :6
  14. Okhomina, Osa; Edem, Edem; Baba, Hamzat; Salem, Tordue; Mahmud, Mahmud (30 January 2012). "Nigeria: Crimes Commission to Quiz Sacked Governors". GH Ghana News. Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved 11 March 2023.
  15. Oyadongha, Samuel (1 February 2012). "Bayelsa Acting Gov sacks Sylva's security adviser". Vanguard. Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.
  16. Abah, Hope (2 February 2012). "Nigeria: Bayelsa Threatens Action Against Chevron". allAfrica.
  17. "Curse of black gold". The Nation. 14 November 2014. Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved 11 March 2023.
  18. "Bayelsa Assembly gets new speaker". Premium TImes. 20 February 2012. Archived from the original on 10 March 2023. Retrieved 10 March 2023.