Jump to content

Olusola Obada

Iwde to Wikipedia
Olusola Obada
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
Ɗuubi daygo27 Korse 1951 Taƴto
ƊofordeIlesa West Taƴto
ƊemngalYarbankoore Taƴto
WoldeInngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin Taƴto
Sana'ajilawyer Taƴto
Position heldMinister of Defence of Nigeria, Minister of State for Defence of Nigeria Taƴto
Janngi toUniversity of Buckingham Taƴto
Member of political partyPeoples Democratic Party Taƴto

Olusola Obada ListenR(jibinaa ko 27 lewru juko hitaande 1951) ko politikyanke e awokaajo leydi Naajeeriya.O wonii cukko guwerneer diiwaan Osun tuggi 2003 haa 2010, o wonii jaagorgal leydi Naajeeriya ngam ndeenka leydi ndii gila 2011 haa 2012, caggal ɗuum o wonii jaagorgal leydi Naajeeriya20 Hooreejo leydi Goodluck Jonathan.

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Olusola Idowu Agbeja jibinaa ko e nder galle Agbejanlabofa to Ibodi to Ijeshaland ñalnde 27 lewru nduu hitaande 1951, o timmini jaŋde makko leslesre to duɗal UMC Demonstration School, Ibadan e jaŋde makko hakkundeere to duɗal Queen’s School, Ede, Osun State ko adii nde o yahata to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham, to leydi Angalteer ngam janngude sariya, caggal ɗuum o noddiraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Najeriya e hitaande 1986.[1]

Sektoraaji keertiiɗi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Obada fuɗɗi kuugal maako bana Ofiisaajo yeeyirde haa Nigeria Airways ko adii o wurta sosiyetee man ngam o huuwa bana ardiiɗo haa Olusola Agbeja and Co. nder hitaande 1986.E hitaande 1990, o sosi sosiyetee Iron Gate Finance and Trust Company Limited, sosiyetee jeyɗo hooreejo leydi ndi'i Gardiiɗo gollordu, kaalis e njuɓɓudi sarwisaaji njuɓɓudi kaɓirɗe Limited e caggal ɗuum ummii o wonti gardiiɗo gollordu sosiyetee oo.[2][3][4][5][6][7]

E hitaande 2003, Obada suɓaama cukko guwerneer diiwaan Osun e Olagunsoye Oyinlola woni guwerneer haa ñalnde 27 noowammbar 2010 nde o woppi golle ɗee.E lewru Yarkomaa 2011, Obada toɗɗaama e golle Direkteer, o suɓaama e nder diiwaan Hoɗɓe-Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya ngam njuɓɓudi Goodluck e Sambo. E lewru sulyee 2011, caggal nde Jonathan heɓi nafoore e wooteeji hooreejo leydi, Obada toɗɗaa ko Goodluck Jonathan, o woni jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi, caggal ɗuum o woni e nder kabine Jonathan, o woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi de facto haa nde mbayliigu mawngu waɗi e lewru suwee 2013 e nder mawɓe joy ɓurɓe mawnude e nder leydi Najeriya e nder batu ngenndi 2014, Najeriya.Nyalnde 29 lewru seeɗto hitaande 2014, Goodluck Jonathan teddinii mo e njeenaari ngenndi ndii (CON). kampaañ.Ñalnde 6 mee 2015, o toɗɗaa hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, Diiso laamu Dutsin-Ma, gooto e toɗɗagol cakkitiingol ngol hooreejo leydi yaltuɗo Goodluck Jonathan waɗi.

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Obada ina resndi Babatunde Obada mo ɓe ndañi ɓiɓɓe nayo. Ko o mawɗo aadaaji jogiiɗo fotde tiitooɗe aadaaji joy ina heen Erelu mo Ijeshaland, Eyaloje mo Arigidi mo Akoko, e Yeye Asiwaju mo Ibodi.

  1. "What becomes of Jonathan's women?". The Nation Newspaper. 5 April 2015. Retrieved 6 March 2016.
  2. Ronke I. Ako-Nai (8 March 2013). Gender and Power Relations in Nigeria. Lexington Books. pp. 167–. ISBN 978-0-7391-7779-2.
  3. Tukur, Sani; Usman, Talatu (11 September 2013). "Cabinet Reshuffle: Jonathan appoints Wike interim Education Minister; Maku to oversee Defence". Premium Times Newspaper. Retrieved 7 March 2016.
  4. "Full List of Delegates to the Nigeria National Conference". CNN. 6 March 2014. Retrieved 22 June 2016.
  5. "Federal Government releases list of 2013/2014 national honours recipients". Vanguard. 18 September 2014. Retrieved 22 June 2016.
  6. Tukur, Sani; Usman, Talatu (2 January 2015). "Full List of Jonathan's Campaign Officials: Directorate and Committee Levels". Premium Times Newspaper. Retrieved 7 March 2016.
  7. Tyessi, Kuni (11 September 2013). "Jonathan Appoints Obada, Gbenga Daniel, Chairmen Governing Council Of New Federal Varsities". Leadership Newspaper. Archived from the original on 17 December 2015. Retrieved 7 March 2016.