Jump to content

Orondaam Otto

Iwde to Wikipedia
Orondaam Otto
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
Innde ɓesnguOtto Taƴto
Ɗuubi daygo8 Juko 1987 Taƴto
ƊofordeNorthern Nigeria Taƴto
Sana'ajisocial entrepreneur Taƴto
Janngi toUniversity of Port Harcourt, John F. Kennedy School of Government Taƴto
Memba enYoung African Leaders Initiative Taƴto
Award receivedThe Future Awards Taƴto

Orondaam Otto (jibinaa ko 8 ut 1987) ko jom ngalu renndo, daraniiɗo jaŋde e balloowo yimɓe. Ko kanko sosi fedde wiyeteende Slum2School Africa, fedde nde wonaa laamuyankoore, kadi ko kanko adii mahde suudu janngirdu wirto e nder Afrik worgo Saharaa. O jeyaa kadi e terɗe sosɗe fedde toppitiinde golle e nder leydi Lagos.[6] Otto ko keɓɗo laabi ɗiɗi njeenaari Afrik future, kadi ko tergal e fedde janngooɓe duɗal Harvard Kennedy.

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Orondaam Otto jibinaa ko ñalnde 8 lewru bowte hitaande 1987 to worgo leydi Najeriya, o jeyaa ko e wuro wiyeteengo Port Harcourt, to diiwaan Rivers. O heɓi dipoloma makko ko faati e anatomi neɗɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Port Harcourt.[8] E hitaande 2022, o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi laamu.[9] To Harvard, Otto heɓi njeenaari Erik Yankah e njeenaari fedde Lucius N. Littauer ngam ardaade.

Orondaam Otto fuɗɗii golle mum e nder renndo ko ina tolnoo e duuɓi 16, tawi ko e tawtoreede pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee, jowitiiɗe e moƴƴinde nguurndam sukaaɓe e nder renndooji baasal.

E hitaande 2011, nde o woni e waɗde porogaraam makko e nder fedde wiyeteende National Youth Service Corps (NYSC), Otto yiyti renndo Makoko e ngonka nguurndam sukaaɓe ɓe ngalaa walla ɓe ngalaa jaŋde moƴƴere. Nde Otto woni e nder kampaañ NYSC, o fuɗɗii miijaade no o jogori reende geɗe jaŋde hakkunde sukaaɓe waasɓe.[15] Caggal mum e nder porogaraam makko gollal sukaaɓe, o fuɗɗii e dow laabi Slum2School Africa, fedde toppitiinde ko fayti e ballal ngam haɓaade ɓeydagol sukaaɓe ɓe ngonaa janngooɓe e nder Afrik, haa teeŋti noon e wonɓe e nokkuuji ɓuuɓɗi e renndooji ɗi ngalaa golle.

E hitaande 2020, e nder Pandemi COVID-19, Otto mahii Jaŋde Janngirde Virtuel gadane e nder Afrik ngam wallitde jaŋde sukaaɓe to woɗɗi. O hollitaama kadi ko o mbayliigu Afriknaajo e nder filmo CNN African voices.

Kalaasuuji ɗii mbaɗaama ngam ƴellitde jokkondiral e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde tawaaɗe e nder duɗe gaadanteeje, kadi ina fawee ko adii fof e nder leydi ndii e nder diiwaan Sub-Sahara, e wiyde Slum2School.

— CNN e dow Slum2School Afrik Janngirde Wirto

E hitaande 2016, Otto wonnoo ko Fedde Mandelaa Wasinton, kanko e Adebolaa Wiliyam e Graas Ihejiamaizu. O woniino hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e diiwaan Afrik hirnaange e hakkundeejo, fedde toppitiinde ko fayti e sukaaɓe ardiiɓe Afrik (YALI) nde hooreejo leydi ndii, hono Barak Obama, udditi. E hitaande 2022, o toɗɗaa e fedde janngooɓe ɓaleeɓe HKS, e hitaande 2024, o toɗɗaa e fedde janngooɓe duɗal Harvard Kennedy.

Aandinol Otto heɓi njeenaari Afrik future e hitaande 2012 e hitaande 2013 ngam ƴellitde jaŋde. Otto jeyaa ko e yimɓe 100 ɓurɓe waawde iwdi Afrik e nder winndere nde, e nder Asamblee Fedde Ngenndiije Dentuɗe.[29] O limtaama kadi nder doggol doole YNaija 2020 ngol Naajeeriya'en nder limngal .

E hitaande 2022, o suɓaama ngam heɓde njeenaaje Business Insider Africa e nder cate jom ngalu renndo hitaande ndee.