Jump to content

Pacific Dispensary for Women and Children

Iwde to Wikipedia

Dispensaire Pacific ngam rewɓe e sukaaɓe, ko adii fof ko opitaal sukaaɓe, caggal ɗuum opitaal sukaaɓe e duɗal jannginooɓe infirmiyee en, ko opitaal rewɓe e sukaaɓe sosaa e hitaande 1875 to San Francisco, Kaliforni. E hitaande 1877, nde inniraa ko opitaal sukaaɓe.[2] Opitaal sukaaɓe hawritii e opitaal Presbyterian e hitaande 1991, e nder duuɓi ɗiɗi, fedde safrooɓe mawnde jokkondirnde sosaa. Caggal ɗuum, ko nokku cafrirɗo Pasifik Kaliforni heɓi ɗum.[3]

Tariya Teeminannde 19ɓiire Opitaal oo sosaa ko Dr. Charlotte Blake Brown, Sara E. Brown, e Martha E. Bucknell, hono « Diisnondiral Pasifik ngam Rewɓe e Sukaaɓe » e hitaande 1875 to 520 laawol Taylor, San Fransisko, e fedde rewɓe sappo e go’o[4] moƴƴuɓe, tawi ina heen Mrs D. J. Staples , jagorɗo; Mrs A. L. Stone e Elkan Cohen, cukko hooreejo leydi ndii ; Mrs Oliver W. Easton, gardiiɗo kaalis; e jom suudu John Hooper, jom suudu C. A. Wright, jom suudu Irving M. Scott, jom suudu Joseph Healy, jom suudu E. W. Phillips, jom suudu W. T. Wallace, jom suudu Henry Graves, jom suudu Thomas Flint, ardiiɓe. Cellal ina yoɓee, ñawɓe ina njoɓa safaara.[4] Nde wonti opitaal e hitaande 1878. Opitaal oo artiraa e hitaande 1885, nde wiyee "Opitaal sukaaɓe e Duɗal jannginooɓe infirmiyee en", nde woni ko e 3700 California Street. Gollotooɓe e oon sahaa ina njogii inɗe debbo M. E. Bucknell, M. D., debbo Charlotte Blake Brown, M. D., e debbo Sara E. Brown, M. D. Gila e ndee ɗoo fuɗɗoode tokosere, e hitaande 1875, opitaal oo mawni haa wonti opitaal mawɗo . Ko e nder opitaaluuji ɓurɗi mawnude, baɗɗiiɗi tan ko rewɓe e sukaaɓe ñawɓe, tawi ina waɗi njuɓɓudi laamu rewɓe, e njuɓɓudi e gollotooɓe ɓurɓe heewde ko rewɓe. Duɗal infirmiyee ko njuɓɓudi adanndi e ndeeɗoo jaŋde to Kaliforni.[5]

Sosde Hospitaal Sukaaɓe ko rewɓe safrooɓe mbaɗi ɗum. Doktoor Martha Bucknall e Doktoor Charlotte Blake Brown e hitaande 1875 noddii 70 debbo to San Francisco ngam heɓde yiilirde rewɓe njeetato. Alluuje rewɓe ko ndeen miijo keso. Alaa YWCA woodi, alaa Charities Associées, alaa Mission Fruit et Fleur. Sarwiis renndo ina fawii e juɓɓule toppitiiɗe cuuɗi sukaaɓe. Ndee fedde adannde naatnaa ko e nder fedde Pacific Dispensary ngam rewɓe e sukaaɓe, nde jeyaa ko e cate opitaaluuji ɗi rewɓe safrooɓe njiylotoo e nder leyɗeele dentuɗe Amerik.[6]

Faandaare duɗal ngal ko : "Hokkude rewɓe ballal safaara e safrooɓe rewɓe waawɓe e wallitde e jannginde rewɓe ngam safrooɓe e nder golle safaara e golle nannduɗe heen." Yeruuji ɗiɗi kollitooji caɗeele kaalis njuɓɓudi ndii e nder duuɓi sappo gadani gonɗi e mum ɗii, ina cifaa ɗoo. Dr. Ellen Sargent, mo o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara, o wonti jiɗɗo safrirde ndee nde o woni janngoowo safaara, o woppi mbaydi makko fuɗɗorde silki ɓaleeri, o waɗti kaalis oo e safrirde ndee ngam yoɓde njoɓdi ndi ngam jokkude udditaade lewru woɗndu . E sahaa goɗɗo, Doktoor Lucy Maria Field Wanzer e Doktoor Brown njaltinii terɗe nguurndam mum en ngam haɗde musiiba gooto. Ko Jessie Astredo Smith woni gadiiɗo heɓde heen seedantaagal. Kalaas ɗiɗaɓo oo heɓi dipolomaaji infirmiyee en nayo.[6] E hitaande 1889, safrooɓe tawtoranooɓe ɓee ko Miss Wanzer, Charlotte Blake Browne, e Kate Post-Van Order.[7]

E hitaande 1880, diisnondiral ngal udditi Duɗal mum jannginooɓe infirmiyee en.

E hitaande 1885, diisnondiral ngal artiraa e innde mum, hono Hospitaal sukaaɓe e Duɗal jannginooɓe infirmiyee en.

Fedde nde ummiima laabi joy hade mum yahde nokku gooto to laawol California e hitaande 1887.[8]

Teeminannde 20ɓiire E hitaande 1906, yerɓo leydi e yiite to San Francisco bonni suudu safrirdu mawndu nduu haa ɓurti.

E hitaande 1911, galle mawɗo keso oo gasi.

E hitaande 1991, opitaal sukaaɓe to San Francisco hawri e nokku cafrirɗo Presbyterian Pasifik, sosi nokku cafrirɗo Pasifik Kaliforni.[9]

Duɗal jannginooɓe infirmiyee Haa e hitaande 1918, 475 infirmiyee njaltii e Duɗal jannginooɓe infirmiyee to safrirde ndee. Ethel Sherman, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, ko kañum wonnoo ƴaañoowo laawol e nder golle infirmiyee e cellal e nder almudɓe kolees. Eleanor Stockton, to Diiso Cellal San Fransisko, ƴellitii golle mum e nder njuɓɓudi laamu. Edna Shuey, mo Berkeley Dispensary, ko balloowo e kursus infirmiyee cellal renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, e fedde infirmiyee cellal renndo sukaaɓe rewɓe Hawaii gollotooɓe e tuberkuloos, lepra, e golle cellal renndo kuuɓtodinɗe e nder duuɗe ɗee. Miss Boye, hono gardiiɗo Duɗal Jaŋde, ina waɗa darnde tiiɗnde e jaŋde infirmiyee en.[6]

Stagiaire

Doktoor Mariyam Riter Fedde almuɓɓe woɗnde ndee ko fedde stage. E nder daawal gadanal ngal, tuggi 1875 haa 1885, stage en ina mbiyee hoɗɓe, heewɓe e maɓɓe ina ngolloo duuɓi ɗiɗi walla ko ɓuri ɗum e nder safrirde ndee, e nder golle kuuɓtodinɗe. Golle juɓɓule ɗee mbiyata ko Dr. Fletcher, e Mary Bennett Ritter mbaɗii darnde adannde e janngingol cellal to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe janngooɓe to Berkeley. Tuggi 1885 haa 1915, e nder ƴellitaare safrirde ndee ko pBalloowo Balloowo sukaaɓe rewɓe jokkondirɓe e golle Hospitaal Sukaaɓe wonnoo ko ballal. Yeru, ɓe ndokki kaɓirɗe X-Ray, kadi soodde galle infirmiyee en to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni ina jeyaa e golle maɓɓe duumiiɗe. Ngolɗoo gollal sosaa ko ngam siftorde tergal ballitoowal, hono Mrs George McNear. Terɗe yiilirde wallitoore ndee ko : debbo Henry Kiersted, jom suudu Dutton, jom suudu George Cameron, jom suudu Latham Mcmullin, jom suudu Horace Hill, jom suudu S. H. Boardman, jom suudu Norris K. Davis, jom suudu Walter Martin, jom suudu Walter Martin, jom suudu .Charles T. Crocker, debbo H. W. Poett, debbo Augustus Taylor, debbo William H. Taylor, debbo Laurence I. Scott, debbo Julian Thorne, debbo Emily Carolan, debbo Marion Zeile, debbo J. Cheever Cowdin, Miss Louise Boyd, e Mrs H. H. Scott.[5]

Eɓɓoore hawrude e hitaande 1915 E nder hare maɓɓe ngam haɓaade huutoraade opitaal sukaaɓe ngam wallitde departemaa safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, San Francisco, ɓataake seppo neldaama to hoolaaɓe opitaal oo, tawi ko Doktoor Margaret Mahoney, binndoowo, e goomu... Renndo ngam ɓamtaare rewɓe e safaara e seppooji. Ɓataake oo wiyi, e nder heen: "Emin ñaagii on nde mbaɗtataa ɓataake oo e ruuhu hoolaare mon, e reende nafooje sukaaɓe ñawɓe San Francisco e rewɓe safrooɓe. Alaa ko woni e kuule gonɗe e nder kuule ɗe." ko Hospitaal Sukaaɓe woni ko rokkude sukaaɓe ñawɓe ngam jannginde ɗum en e nder duɗal safaara.

Yuɓɓo hitaande 1920 E lewru suwee 1920, gollotooɓe ɓee yuɓɓinaama kadi e rewɓe nayo e nder seppooji, ina heen seppooji kuuɓtodinɗi rewɓe e sukaaɓe tawa alaa worɓe ; rewɓe ɗiɗo e dow jibinannde tawa worɓe ngalaa; rewɓe tato e safaara sukaaɓe tawa worɓe ngalaa; rewɓe tato e nder safaara tawa worɓe ngalaa; debbo gooto e golle gite e noppi, mawɗo oo e golle e gorko gooto; e rewɓe nayo e nder anestetik. Won worɓe tato, alaa rewɓe e nder sarwiis ortopedi, alaa safrooɓe rewɓe e nder departemaa pathologie ; gorko gooto e debbo gooto e sarwiis ñawɗo. Jokkondiral lewlewndu baɗngal e Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde e nokku absorption, siifi faandaare Hospitaal oo no laaɓiri ; kono e nder duuɓi joy gadani ɗii, jokkondiral ngal ko batte bonɗe, wonaa batte moƴƴe e nder safrirde ndee. No gooto e safrooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni holliri ɗum nii, "o waawaano yiyde wonde jokkondiral ngal waɗii ko boni."[6]

Tuugnorgal

"Dr. Charlotte Blake Brown, sosɗo, duɗal jaaɓi haaɗtirde Pasifik ngam rewɓe e sukaaɓe". oac.cdlib.org. 1875. Ƴeewtaa ko ñalnde 29 abriil 2023.
Jaaynde San Fransisko (23 lewru Yarkomaa 1958). "Yasi suudu safrirdu sukaaɓe to laawol California". Defterdu jamaa San Fransisko. Keɓtinaama ñalnde 29 Abriil 2023.
Szabo, Joan (suwee 1997). "Fedde safrooɓe Brown & Toland: Hokkude doole? Ndimaagu ɓurngu mawnude e dañde hoolaare HMOs". Toppitagol njuɓɓudi. Keɓtinaama ñalnde 2 lewru juko hitaande 2016.
Charlotte Blake Brown sosif
Liyons e Wilsoon 1922, p. 123.
Liyon e Wilsoon 1922, p. 171.
Gibon e Gibon 1883, p. 474.
"Supitaal sukaaɓe Sacramento e laabi Maple San Fransisko e kitaale 1920". eBay.
"Cafrirde Pasifik Kaliforni (CPMC)". SF Pewnugol. San Fransisko. Keɓtinaama ñalnde 29 Abriil 2023.
Kuuli, Kimball e Kokran 1901, p. 84.
Jaaynde safaara Pasifik 1915, p. 472.

Iwdiiji Koolaaɗo kuuɓal, Mariyam Robeer; Kimball, Kora Bell; Kokran, Joorji Tomaas (1901). Reggindo juɓɓule moƴƴe e moƴƴere San Francisco. laamu kominaaji, Phillips, Smyth & Van Orden, binnditooɓe. Gibon, Henri; Gibons, Henri mawɗo (1883). Jaaynde safaara e seppooji Pasifik e Lancet hirnaange (Ed. domen public). Jaaynde safaara Pasifik (1915). Jaaynde safaara Pasifik (Ed. domen renndo). Domen renndo Ndee winndannde ina waɗi binndanɗe ummoriiɗe e ndeeɗoo lowre, tawa ko e domen renndo: Lyons, Louis S.; Wilsoon, Yusefiin, winnditiiɓe. (1922). Hol ko woni e nder rewɓe Kaliforni: Hitaande deftere ngam rewɓe wakilaaji Kaliforni, e ƴeewndo laamu e golle maɓɓe e nder Siwil, Renndo, Fiɗtaandu, Filantropi, Naalankaagal e Musik, Binndol e Dingiral: Profusely Illustrated. San Fransisko, Kaliforni: Bayyinaango kisal – rewrude e archive.org. Janngugol jokkungol Ciimtol gadanol Diisnondiral Pasifik wonande rewɓe e sukaaɓe. Naatnaa ko ñalnde 24 marse 1875. San Fransisko. defterdu.org Jokkondire yaajɗe "Opitaal sukaaɓe San Fransisko". Resooji renndo e ngonka arsiif. Ardorde suudu safrirdu sukaaɓe to San Fransisko, 1875-1988 to defterdu Bancroft, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Berkeley Opitaal sukaaɓe San Fransisko ina moofti fotooje to defterdu Bancroft, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Berkeley "Ciimtol gadanol diisnondiral Pasifik ngam rewɓe e sukaaɓe. Naatnaa ñalnde 24 marse 1875. San Francisco." Charlotte Blake Brown sosif Episode 400: Ospitaal sukaaɓe yaasi leyɗeele Podcast, Koɗkiiji hirnaange P