Jump to content

Peseshet

Iwde to Wikipedia
    Peseshet
    ɓii aadama
    Jinsudebbum Taƴto
    Ɗuubi daygo3. millennium BCE Taƴto
    ƊofordeAncient Egypt Taƴto
    Date of death3. millennium BCE Taƴto
    Place of deathAncient Egypt Taƴto
    MarudeAkhethetep Taƴto
    Sana'ajiphysician Taƴto
    Time periodFourth Dynasty of Egypt Taƴto

    Peseshet, mo wuuri les laamu nayaɓuru leydi Ejipt ɓooyma (hay so tawii noon ñalngu e nder laamu joyaɓuru ina waawi wonde), ina heewi wiyde ko kanko woni cafroowo debbo gadano anndeede e daartol.[1] Won heen mbiyata ko Merit-Ptah woni cafroowo debbo gadano, kono ina gasa tawa ko tagoore fenaande tuugniinde e Peseshet. Tiitoonde Peseshet nde o joginoo ndee ko “laamɗo gardiiɗo safrooɓe rewɓe”, kono so tawii ko kanko woni cafroowo, ɗum laaɓtaani. O joginoo kadi tiitooɗe annduɓe laamɗo, e gardiiɗo almudɓe wirwirnde yumma laamɗo.

    O ɗon maaro o woodi ɓiɗɗo debbo Akhethetep, nder mastaba maako nder Giza, o heɓii dammugal maako. Ammaa, bandol maama e ɓiɗɗo Akhetetep e Peseshet walaa ko tabiti dow ko'e bindol. Nder dammugal footi ɗon holla boo goɗɗo bi'eteeɗo Kanefer. O waawaa wonde gorko maako. Akhethetep e Kanefer fuu ɓe yimɓe mawɓe ɓe njooɗii wakkati laamu nayaɓu Misra ɓe ngaɗani boofitiiɓe.

    O waawi wonde o jaɓi jaŋde e nder jaŋde jaŋde Misra nden nder Sais.   [<span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2019)">citation needed</span>]

    Cukalel ɓii nguurndam

    [taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

    Taariiha Peseshet ina jogii darnde mawɗe nder deftere 2009 Storm Cycle, nde Roy e Iris Johansen, nde holli haala archaeologistɗo mo ɗaɓɓirta heɓugo e jaaynde ngam heɓugo laaɓuɗe e laaɓuɗi ɗe Peseshet nder deftere nden wi'i o heɓii, e dow anndinoowo mo tammunde mum tan ngam hisnaade ɓiyum ina waawi wonde nder go'oto nder laaɓuɓe ɗi.

    Nder hitaande 1938, Kate Campbell Hurd-Mead winndi dow debbo mo Misra'en arande biyeteeɗo Merit-Ptah. Ɗe defte ɗe o winndi dow Merit-Ptah ɗon nootiri e goongaji dow nguurndam Peseshet bana ɗi heɓii nder kawtal Akhetetep, ngam tan innde Peseshet e nokkuure kawtal ngal wayliti. Ɗum laaɓataa to Hurd-Mead heɓi innde Merit-Ptah, ammaa ɗum waawi wonde o ɓeydi ɗum Merit- Ptah debbo Ramose.

    1. Kwiecinski, Jakub M. (2020). "Merit Ptah, The First Woman Physician: Crafting of a Feminist History with an Ancient Egyptian Setting". Journal of the History of Medicine and Allied Sciences. 75 (1): 83–106. doi:10.1093/jhmas/jrz058.